Sökresultat:
393 Uppsatser om Militärstrategisk doktrin - Sida 6 av 27
Integritetsskyddet vid hemlig teleavlyssning och hemlig rumsavlyssning
ĂndamĂ„let med uppsatsen var att ta reda pĂ„ hur reglerna för anvĂ€ndandet av hemlig teleavlyssning ser ut samt att undersöka skyddet emot intrĂ„ng i den personliga integriteten. Med utgĂ„ngspunkt frĂ„n detta ville jag sedan undersöka reglerna för hemlig rumsavlyssning, detta för att sedan försöka ta stĂ€llning till hur möjligheterna för att införa rumsavlyssning i Sverige ser ut. Praxis pĂ„ omrĂ„det Ă€r mager och det har gjort att jag istĂ€llet anvĂ€nt mig mer av doktrin. De lagar jag till störts del anvĂ€nt mig av Ă€r rĂ€ttegĂ„ngsbalken, regeringsformens andra kapitel samt europakonventionen artiklarna 6, 8 och 13. Av dessa framgick att reglerna kring rumsavlyssnig i vissa delat innehĂ„ller brister som mĂ„ste ses över för att det ska vara möjligt att införa hemlig rumsavlyssning som ett nytt tvĂ„ngsmedel i Sverige..
Integritetsskyddet vid hemlig teleavlyssning och hemlig rumsavlyssning
ĂndamĂ„let med uppsatsen var att ta reda pĂ„ hur reglerna för anvĂ€ndandet av
hemlig teleavlyssning ser ut samt att undersöka skyddet emot intrÄng i den
personliga integriteten. Med utgÄngspunkt frÄn detta ville jag sedan
undersöka reglerna för hemlig rumsavlyssning, detta för att sedan försöka
ta stÀllning till hur möjligheterna för att införa rumsavlyssning i Sverige
ser ut. Praxis pÄ omrÄdet Àr mager och det har gjort att jag istÀllet anvÀnt
mig mer av doktrin. De lagar jag till störts del anvÀnt mig av Àr
rÀttegÄngsbalken, regeringsformens andra kapitel samt europakonventionen
artiklarna 6, 8 och 13. Av dessa framgick att reglerna kring rumsavlyssnig
i vissa delat innehÄller brister som mÄste ses över för att det ska vara
möjligt att införa hemlig rumsavlyssning som ett nytt tvÄngsmedel i
Sverige.
IRA och de grundlÀggande förmÄgorna
Svensk doktrin framhÄller sex grundlÀggande förmÄgor för analys av motstÄndaren. Dessa Àr ledning, uthÄllighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.FörmÄgorna Àr en tankemodell avsedd för att nÄ maximal effekt i sitt agerande. De Àr stÀndigt nÀrvarande pÄ stridsfÀltet, de pÄverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen Àr att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien frÀmst skedde inom förmÄgan verkan, andra förmÄgor som ledning och und/info tog lÀngre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig vÀpnad aktör..
Bortförda barn
Syftet med vÄr uppsats har varit att analysera de lagar som aktualiseras nÀr ett barn olovligt har förts bort eller kvarhÄllits i en annan stat. 1980 Ärs Haagkonvention och 1980 Ärs EuroparÄdskonvention har kommit till för att trygga ett barns uppvÀxt i en invand miljö. MÄnga lÀnder har ratificerat dessa och i Sverige finns de införlivade i lag (1989:14) om verkstÀllighet och erkÀnnande av utlÀndska vÄrdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn. Med hjÀlp av lagtext, förarbeten, konventioner, doktrin, sökning pÄ Internet, och utvalda rÀttsfall har vi förstÄtt hur lagen tillÀmpas i praktiken och vad begrepp sÄsom ?beaktansvÀrda skÀl? och ?hemvist? innebÀr.
Avtalsservitut: Servitutsrekvisitens innebörd
Denna uppsats Àr Àmnad att klargöra innebörden av servitutsrekvisiten som Äterfinns i 14 kap. 1§ JB och som reglerar upprÀttandet av avtalsservitut. I uppsatsen diskuteras ocksÄ om anvÀndandet av servitutsrekvisit Àr tillrÀckligt för att avgöra om avtalsservitut kan godkÀnnas. Det finns de som menar att det istÀllet borde faststÀllas ett antal fall dÀr avtalsservitut kan fÄ tillÀmpas. Genom att studera förarbeten, lag, praxis och doktrin har jag tolkat och sammanstÀllt den tilltÀnkta anvÀndningen av avtalsservitut och kommit fram till att utan servitutsrekvisiten skulle det inte finnas möjlighet att finna nya anvÀndningsomrÄden för avtalsservituten.
Nedskrivning, reversering och uppskrivning i skatterÀtten : En studie av fyra tillgÄngsslag
PÄ det svenska företagsbeskattningens omrÄde finns det ett nÀra samband mellan skatterÀtten och redovisningsrÀtten. Det Àr dock inte klart huruvida ovan nÀmnda samband existerar i varje enskilt fall. VÀrdeförÀndringar av tillgÄngar kan i redovisningen resultera i en uppskrivning, nedskrivning eller Äterföring av tidigare gjord nedskrivning. I denna uppsats skall jag försöka analysera hur en vÀrdeförÀndring av ovan nÀmnt slag skall behandlas i skatterÀtten. Jag studerar fyra typer av tillgÄngsslag, vilka Àr inventarier, byggnader, aktier samt immateriella tillgÄngar.
AllemansrÀtt i Sverige och Norge
Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur den politiska debatten i Sverige sett ut över tid och pÄ sÄ sÀtt söka klarhet i varför Sverige inte följt Norges exempel och specificerat allemansrÀttens innehÄll genom lagstiftning. Ansatsen med uppsatsen Àr komparativ och undersökningen har utförts genom studier av lagstiftning, propositioner, motioner, debatter, utredningar och doktrin frÄn Sverige och Norge. Resultatet visar att en eventuell allemansrÀttslig lagstiftning Àr en omdebatterad frÄga i Sverige. De argument som anvÀnds mot en svensk allemansrÀttslig lagstiftning i den politiska debatten diskuterades Àven i det norska lagstiftningsarbetet som resulterade i ?Friluftsloven?.
USA Counterinsurgency VS. Galula
SÀkerhetslÀget i Afghanistan har försÀmrats pÄ senare Är och konflikten har trappats upp. Detta beror naturligtvis pÄ mÄnga olika saker men jag har valt att titta pÄ den amerikanska doktrinen som avhandlar irreguljÀra konflikter (counterinsurgency). Hur ser den utjÀmfört med Galulas teori vad avser operationer i en irreguljÀr konflikt? För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn Galulas teori för att jÀmföra den med den amerikanska doktrinen. Genom att titta pÄ olika skeden som Galula delat upp sina operationer i har jag sedan undersökt vad den amerikanska doktrinen sÀger om dessa.
AttitydförÀndringar hos lagstiftaren i den svenska sjukförsÀkringen
I den svenska sjukförsÀkringen har lÀngden pÄ sjukfallen stÀndigt ökat sedan 1980-talet. Denna trend har politiker försökt vÀnda för att istÀllet fÄ fler mÀnniskor tillbaka till arbete. Syftet med uppsatsen har varit att se pÄ vilket sÀtt en attitydförÀndring skett hos lagstiftaren över tid i sjukförsÀkringen. För att uppnÄ detta har flera mindre frÄgestÀllningar besvarats för att ge konkreta exempel som stöd. Utvecklingen har gÄtt frÄn att sjukförsÀkringen frÀmst handlat om trygghet vid inkomstbortfall pÄ grund av sjukdom, till att handla om arbetslinjen.
NödvÀrn. RÀtten till sjÀlvförsvar
Syftet med mitt arbete Àr att genom lag, förarbeten, praxis samt doktrin försöka utröna var grÀnserna för nödvÀrn gÄr. Jag har Àven undersökt hur lÄngt grÀnserna för nödvÀrn strÀcker sig samt hur rekvisiten ?ej uppenbart oförsvarligt? samt ?svÄrligen kunnat besinna sig? tillÀmpas i praktiken och hur det ser ut i teorin. Jag har börjat med en kort historisk tillbakablick för att sedan gÄ igenom de rekvisit som finns inom relevant del av straffrÀttens omrÄde. Vad gÀller nödvÀrn, putativt nödvÀrn samt nödvÀrnsexcess Àr det inte de enda ansvarsfrihetsgrunder jag gÄtt igenom dÄ det i sig inte ger en tillrÀcklig bild över omrÄdet.
Brottsprovokation - Studie av gÀllande rÀtt och Àmnets aktuella utveckling
Att polisen i sitt arbete aktivt ska ha rÀtt att provocera personer att begÄ brott har lÀnge varit en infekterad frÄga. Eftersom en polis har möjligheten att beivra andras handlingar, blir ocksÄ frÄgan om polisens möjlighet att sjÀlv fÄ provocera andra till att begÄ brott intressant.
Detta arbete behandlar primÀrt om vilken stÀllning brottsprovokation har i Sverige idag. Arbetet har som utgÄngspunkt tvÄ perspektiv. Dels den provocerandes, dÀr framförallt tillÄtligheten av brottsprovokation i stort berörs. Dels i situationen för den som blivit utsatt för en provokation.
Arbetstagarens kritikrÀtt
Denna uppsats har som mÄlsÀttning att pÄ ett enkelt och överskÄdligt sÀtt redogöra för den gÀllande rÀtten som finns inom omrÄdet kritikrÀtt, uppsatsen bygger till stor del pÄ den av arbetsdomstolen utarbetade praxis som finns inom omrÄdet. Utöver arbetsdomstolens praxis behandlar uppsatsen Àven andra rÀttskÀllor i form av förarbeten, doktrin och lagar. Resultatet av uppsatsen utgör en grund för de förutsÀttningar som finns pÄ den svenska arbetsmarknaden. Denna grund utgör bÄde begrÀnsar och möjliggör kritik frÄn arbetstagaren mot arbetsgivaren. OmrÄden som tas upp i uppsatsen Àr bland annat sekretess, allmÀnhetens intresse, lojalitetsplikt och anonym kritik.
Svenska reglementens relevans för afghanistaninsatsen : En jÀmförelse avseende skydd av lokalbefolkningen
Föreliggande arbete undersöker metodmÀssig interoperabilitet genom att jÀmföra de kommande svenska reglementena Reglemente för Markoperationer och Markstridsreglemente 6 ? Bataljon och deras överensstÀmmelse med den doktrin som nyttjas av International Security Assistance Force (ISAF) i Afghanistan. Undersökningen syftar till att lÀmna ett bidrag till den svenska reglementsutvecklingen.Arbetet visar att det finns en överensstÀmmelse avseende grundbudskapet att lokalbefolkningen behöver skyddas och att man mÄste förstÄ deras situation. Det föreligger en lÄg grad av överensstÀmmelse avseende metoder för att skydda befolkningen.Författaren lÀmnar tre rekommendationer:1. Omarbeta beskrivningen av stabiliserande metoder2.
GrÀnsdragning vid vÀrdepappershandel : -beskattning av finansiella- och icke-finansiella företag
Handel med vÀrdepapper förekommer bÄde i finansiella- och icke-finansiella företag. Det Àr frÀmst finansiella företag sÄsom kreditinstitut och vÀrdepappersbolag som handlar med vÀrdepapper. Dessa företag presumeras bedriva vÀrdepappersrörelse dÄ de yrkesmÀssigt bedriver kapitalförvaltning utÄtriktat. Handel med vÀrdepapper förekommer ocksÄ i icke-finansiella företag, exempelvis handels- och produktionsbolag. Dessa företag handlar med vÀrdepapper i syfte att förvalta och hantera kapital för egen rÀkning.
CDF-strategier i det tysta. KontantavrÀknande derivatinstrument i relation till flaggnings- och budpliktsreglerna
Uppsatsen behandlar det finansiella instrumentet Contract for Differences (CFD) i förhÄllande till frÀmst flaggnings- och budpliktsreglerna och sekundÀrt i förhÄllande till reglerna om otillbörlig marknadspÄverkan. Flaggningsreglerna föreskriver en plikt att informera marknaden dÄ man ökar eller minskar sitt aktieinnehav i ett noterat bolag över vissa grÀnsvÀrden, antingen vad gÀller röstrÀtter eller andel av samtliga aktier i bolaget. HÀrigenom frÀmjas transparensen pÄ marknaden. Budplikt innebÀr en skyldighet att rikta förvÀrvserbjudande till samtliga aktieÀgare i ett noterat bolag nÀr man uppnÄr 30 procent eller mer av det totala röstetalet i ett noterat bolag. Budplikten Àr betydligt mer ingripande Àn flaggningsplikten.