Sök:

Sökresultat:

393 Uppsatser om Militärstrategisk doktrin - Sida 19 av 27

TillÀggsarbete Vilket regelverk Àr gÀllande rÀtt i kommersiella förhÄllanden?

Titel TillĂ€ggsarbete ? Vilket regelverk Ă€r gĂ€llande rĂ€tt i kommersiella förhĂ„llanden?Ämne/kurs Filosofie kandidatuppsats i HandelsrĂ€tt, 15 hpFörfattare Fredrik HĂ„kanssonFredrik MagnussonMichael OhlssonHandledare Dr Pontus Sjöström, Universitetslektor i juridik, Högskolan KristianstadNyckelord TillĂ€ggsarbete, ÄTA-arbete, standardavtal, KonsumenttjĂ€nstlagenProblem Köp av tjĂ€nster för reparationer och tillĂ€ggsarbeten har lĂ€nge skapat problem för bostadsrĂ€ttsföreningar. För konsumenter finns ett skydd vid köp av tjĂ€nster via KtjL, ett liknande skydd saknas för mindre företag och bostadsrĂ€ttsföreningar. Ett problem blir dĂ„ nĂ€r ÄTA-arbeten fĂ„r utföras och till vilket pris.Syfte Syftet med denna uppsats Ă€r att redogöra vilka regler som gĂ€ller vid ÄTA-arbeten och köp av tjĂ€nster vid kommersiella avtal, alltsĂ„ nĂ€ringsidkare till nĂ€ringsidkare.Metod Vi anvĂ€nder oss av doktrin, lagtext, förarbeten samt rĂ€ttsfall frĂ„n HD. UtifrĂ„n detta kommer vi att beskriva vĂ„r tolkning av lagtexten för att förstĂ„ bakgrunden till paragraferna, alltsĂ„ den rĂ€ttsdogmatiska metoden.

Saklig grund för uppsÀgning vid samarbetssvÄrigheter

SamarbetssvÄrigheter pÄ en arbetsplats mellan arbetstagare eller mellan arbetstagare och arbetsgivare kan medföra att ett anstÀllningsavtal kan komma att sÀgas upp av arbetsgivaren. Lagen om anstÀllningsskydd (LAS) uppstÀller dock krav pÄ att en uppsÀgning frÄn arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. Vad som avses med saklig grund Àr dock inte definierat i lagtexten, utan Àr beroende av omstÀndigheterna i det enskilda fallet. Syftet med uppsatsen var att undersöka nÀr en uppsÀgning pÄ grund av samarbetsproblem Àr sakligt grundad. Vidare var syftet Àven att undersöka de regler som Àr tillÀmpliga och hur dessa regler fungerar i praktiken samt vad en arbetsgivare har att iaktta nÀr denne har som ÀndamÄl att sÀga upp en arbetstagare pÄ grund av samarbetsproblem.

Sexualbrott mot barn: De socialrÀttsliga effekterna av övergrepp mot barn

Att barn erhÄller stöd, omtanke samt uppfostran pÄ det sÀtt vilket gör att de vÀxer upp till starka individer som bland annat kan skilja pÄ rÀtt och fel Àr viktigt. Syftet med denna framstÀllan har dÀrför varit att utreda vilket skydd som tillförsÀkras barn. Vilken men Àven vad det finns för lagstiftning för att barn skall tillförsÀkras skydd, stöd och hjÀlp. Hur socialtjÀnsten bedriver sitt arbete gÀllande Àrenden som rör barn. Vilka förutsÀttningar som skall föreligga för att frivilliga omhÀndertaganden eller tvÄngsÄtgÀrder skall bli aktuellt.

Lagens skydd för elever - och sÀrskilt elever med funktionsnedsÀttning - mot krÀnkning och diskriminering

Arbetet har analyserat vilka rÀttigheter och skydd elever har nÀr de blivit utsatta för krÀnkning eller diskriminering, med extra fokus pÄ elever med funktionsnedsÀttning. De Àr mer utsatta Àn elever utan funktionsnedsÀttning och behöver mer stöd och en mer anpassad skolgÄng Àn andra elever. Syftet med uppsatsen har varit att utreda hur de stora förÀndringar som skollagen genomgÄtt de senaste 20 Ären pÄverkat skolan, hur lagen ser ut idag och vilka rÀttigheter elever och vÄrdnadshavare har nÀr nÄgon bryter mot lagen. Metoden som har anvÀnts Àr den rÀttsdogmatiska metoden och arbetet har utgÄtt frÄn lagtext, förarbeten, praxis och doktrin med deskriptiva inslag. Arbetet har utgÄtt mest frÄn lagtext och förarbeten dÄ det endast finns ett fÄtal rÀttsfall inom det aktuella omrÄdet.

UnderrÀttelser för sjöstriden : IPB-metoden och den maritima arenan

Högkvarteret beslutade 2004 att interoperabilitet med Natos metoder har högsta prioritet i Försvarsmakten. DÀrför Àr underrÀttelsemetoden Intelligence Preparation of the Battlespace (IPB) vÀgledande för svensk underrÀttelsetjÀnsts framtagande av beslutsunderlag. Försvarsmaktens underrÀttelsehandbok betraktar dock IPB som en inte ?i alla avseenden tydlig? metod. Eftersom krigföring inom mark-, luft- och den maritima arenan karaktÀriseras av olika faktorer, vilka ej framgÄr i IPB, existerar hÀr ett problemomrÄde.

Vad gör du just nu? : En kritisk diskursanalys av Försvarsmaktens reklamkampanjer

Denna uppsats syfte Àr att med hjÀlp av diskursanalys med inriktning pÄ bildanalys och samspelet mellan text och bild, jÀmföra kampanjerna ?Det dÀr löser sig sÀkert? med dem pÄ temat ?Vad hÄller du pÄ med?? för att utröna om deras syfte, innehÄll och diskurs förÀndrats över tiden och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Detta syfte tar sig uttryck i följande huvudfrÄgor:Vilken diskurs anvÀnder sig Försvarsmaktens reklamkampanjer av?Hur skiljer sig diskursen i reklamkampanjerna frÄn varandra?NÀr det gÀller frÄga ett ovan visar uppsatsen att det som de bÄda kampanjerna diskursmÀssigt har gemensamt Àr att den övergripande sÀkerhetspolitiska diskurs som förmedlas genom bilderna, Àr den nya sÀkerhetspolitiska doktrin som gör gÀllande att det moderna samhÀllets primÀra hot inte Àr det totala kriget utan en komplex hotmiljö bestÄende av allt ifrÄn instabila lÀnder i nÀr och fjÀrran, terrorism och naturkatastrofer. Ingen av kampanjerna förmedlar dock visuellt pÄ ett mer utförligt sÀtt vad Försvarsmakten egentligen sysslar med.NÀr det gÀller frÄga tvÄ ovan pÄvisar uppsatsen följande skillnader mellan de bÄda kampanjerna.

En förenklad tillÀmpning av plan- och bygglagen: Viktiga förbÀttringar angÄende bygglov och bygglovsprövning för den enskilde

Syftet med denna uppsats var att redogöra för rÀttsreglerna som Àr gÀllande i den nya plan- och bygglagstiftningen. I den svenska Plan- och bygglagen (1987:10) (PBL) stadgas bestÀmmelserna om den kommunala mark och vattenanvÀndningen samt bebyggelsemiljöns utveckling. Allt sedan PBL började gÀlla har behovet av en mer förenklad och förtydligad plan- och bygglagstiftning succesivt ökat. Detta har motiverats efter ett stort antal utredningsförslag som nu resulterat i en ny Plan ? och bygglag (2010:900) som trÀder i kraft 2 maj 2011.

Headhunting som nÀtverksrekrytering - en myt?

Ett whistleblowingsystem, pÄ svenska kallat visselblÄsningssystem, Àr till för att underlÀtta för en anstÀlld att slÄ larm om oegentligheter pÄ en arbetsplats. Det kan vara en sÀrskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrÀttat för ÀndamÄlet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblÄsare kan Àven vÀnda sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrÀtta ett visselblÄsningssystem har blivit mer och mer populÀrt men konsekvenserna för den anstÀllde som visselblÄser Àr ofta av negativ karaktÀr. VisselblÄsaren kan exempelvis bli mobbad pÄ sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort frÄn sitt arbete.

Konsumentköplagen : TillÀmpningsproblem i gÀllande rÀtt vid fel i hÀst

MÄnga svenska medborgare Àr bosatta i Spanien och erhÄller pensioner som utbetalas frÄn Sverige. Det svensk-spanska dubbelbeskattningsavtalet innehÄller bestÀmmelser om hur fördelningen av beskattningsrÀtten ska ske mellan Sverige och Spanien. Enligt dubbelbeskattningsavtalet har bÄda lÀnderna rÀtt att beskatta inkomsten varför dubbelbeskattning uppstÄr. Enligt dubbelbeskattningsavtalet ska dubbelbeskattningen undanröjas genom omvÀnd avrÀkning. Den omvÀnda avrÀkningen innebÀr att den skattskyldige initialt erlÀgger skatt i bÄde Sverige och Spanien.

Reglering av visstidsanstÀllningar och dess konsekvenser : En kandidatuppsats om visstidsanstÀllningar i samhÀllet

I dagens samhÀlle finns det ett antal arbetstagare som har anstÀllning pÄ begrÀnsad tid. Denna uppsats utreder regleringarna kring visstidsanstÀllningar samt vilket förhÄllande som finns mellan visstidsanstÀllningar och samhÀllet. Fokus i detta arbete Àr att undersöka hur visstidsanstÀllningar regleras och hur dessa inverkar pÄ individer i Sverige. För att fÄ full förstÄelse behandlar uppsatsen vidare EU:s syn pÄ Sveriges reglering av visstidsanstÀllda. SamhÀllets utveckling behandlas kort för att nÄ en djupare kÀnnedom om behovet av visstidsanstÀllningar i Sverige.

Effekten av Case of Karin Andersson and Others vs. Sweden: OtillrÀckligheten vid rÀttsprövning av tillÄtlighetsbeslut i Sverige

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att utreda talerÀtten vid rÀttsprövning av tillÄtlighetsbeslut. I uppsatsen kommer stort fokus att ligga pÄ fallet Botniabanan. En annan viktig problematik som behandlas genom uppsatsen Àr den sÄ kallade ?bindande verkan? av regeringens tillÄtlighetsbeslut. DÄ prövningen görs av Regeringen fÄr den sÄledes en politisk prÀgel.

Med 90 Är pÄ nacken - en studie av internationella avtalsrÀttsliga alternativ till den svenska avtalslagen

Denna uppsats syftar till att redogöra för och analysera internationella alternativ till den svenska avtalslagen. I Är (2005) var det 90 Är sedan den svenska avtalslagen tillkom. Avtalslagen har under Ärens lopp kompletterats med rÀttspraxis och doktrin och har dÀrmed utvecklats i takt med samhÀllsutvecklingen. 1989 ratificerade Sverige United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods, hÀrefter kallad CISG, med undantag för del ?? som utgör den avtalsrÀttsliga delen.

Warden i Israel : En studie av Wardens tillÀmpning i Israels luftkrig 2006-2009

Den amerikanske luftmaktsteoretikern John A Warden III har skrivit ett flertal artiklar och böcker om vad han anser Àr det bÀsta sÀttet att anvÀnda luftmakt. Warden förordar luftmaktens offensiva natur och efterstrÀvar ett snabbt, för egen del, fördelaktigt slut pÄ en konflikt. Warden har bl.a. liknat fienden vid ett system, dÀr han menar att strÀvan skall ligga i att slÄ ut fiendens ledarskikt vilket fÄr tillföljd att dess vilja till strid upphör.I detta arbete ges en sammanfattning av, enligt författaren, centrala delar av Wardens teorier. Sammanfattningen mynnar ut i tre stycken parametrar som kommer att utgöra Wardens teorier i detta arbete.

Arbetstagares lojalitetsplikt i modern tid - SÀrskilt med avseende pÄ konkurrensförbud och och tystnadsplikt

En relativt omfattande del av arbetstagarens skyldigheter enligt anstÀllningsavtalet Àr arbetstagarens lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten Àr ett begrepp under vilket flera olika typer av regler brukar rÀknas, bland annat regler kring konkurrerande verksamhet, tystnadsplikt och bisysslor. Generellt sett har det uttalats att lojalitetsplikten Àr en skyldighet för arbetstagaren att sÀtta arbetsgivarens intresse framför sitt eget, samt att undvika situationer dÀr han kan komma i pliktkollision. Skyldigheten Àr inte generellt reglerad i lag, Àven om vissa lagregler förekommer för speciella omrÄden. Innebörden av denna framgÄr istÀllet i första hand av rÀttspraxis och doktrin.Lojalitetsplikten har genom Ären varit föremÄl för prövning i en rad olika mÄl och Arbetsdomstolen har vid flera tillfÀllen gett vÀgledning kring pliktens omfattning.

Psykisk ohÀlsa som saklig grund för uppsÀgning: Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

Psykisk ohÀlsa kan vara orsaken till avtalsbrott eller annan skada som den anstÀllde Äsamkar annan pÄ grund av sitt hÀlsotillstÄnd. Syftet med detta arbete Àr att utreda nÀr en arbetsgivare fÄr sÀga upp en arbetstagare pÄ grund av dennas psykiska ohÀlsa. MÄlet Àr Àven att utreda begreppet psykisk ohÀlsa samt undersöka vem som bÀr rehabiliteringsansvaret nÀr en anstÀlld utsÀtts för psykisk ohÀlsa. Arbetet behandlar uppsÀgning pÄ grund av sjukdom för att knyta an till psykisk ohÀlsa. För att ge lÀsaren en överblick rörande de allmÀnna bestÀmmelserna kring uppsÀgningar berör författaren Àven uppsÀgningar med anledning av arbetsbrist och personliga skÀl.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->