Detta examensarbete behandlar kommutering av en BLDC-motor, borstlös likspänningsmotor, med hjälp av FPGA, Field Programmable Gate Array. Det jämför och diskuterar också skillnader mellan de intelligenta aktuatorer som används av branchen idag med dumma aktuatorsystem och syftar till att bygga kunskap kring ämnet. Allt högre krav ställs på kommunikationen i ett fordon vad gäller hastighet och datamängd och av denna anledning är det av stort intresse att utreda om ett teknikbyte av ett driftkritiskt system som en BLDC-aktuator är möjligt och lämpligt.Som en fortsättning på tidigare examensarbeten som behandlat reglering av en borstlös likspänningsmotor med hjälp av en dum aktuator löser detta examensarbete ett problem rörande färdigskriven kommuteringskod som uppdagades. Att använda en FPGA för att ta fram kommuteringssignaler till drivsteget ger en försumbar fördröjning av de pulsbreddsmodulerade signalerna som reglerar motorn och därmed uppnås en fungerande dum aktuator som uppfyller Scanias krav för kommutering av BLDC-motorn.Dumma aktuatorer är på många sätt ett bättre alternativ än dagens intelligenta aktuatorer. Fördelar och nackdelar med tre olika system inom områdena uptime, produktionsvolymer, prisnivå och kostnader, reglerprestanda, IO-krav och eektkrav jämförs och diskuteras och på de ?flesta punkter pekar resultaten på att ett teknikbyte till dumma aktuatorer skulle ge vinster på era plan..

Under vintern 2004/2005 utförde Daniel Eriksson och Lars Jonsson detta examensarbete vid Land Systems Hägglunds (LSH) i Örnsköldsvik. LSH tillverkar markgående militära fordon, till exempel Stridsfordon 90. CV90 har två band, vardera med nio hjul. Hjulet längst fram drivs av motorn och det längst bak sträcker, med hydraulik, bandet till rätt nivå. De övriga sju hjulen sitter fästa i fordonskroppen via pendlande armar.

Ljud påverkar oss vid valet av produkt mer eller mindre medvetet och är en indikator på en produkts kvalitet. Vikten av god ljudkvalitet hos företagets produkter är alltså en faktor att konkurrera med. För att veta om att man är på rätt väg vid produktutveckling är därför lyssningstest ett sätt att försäkra sig om att man uppnått konsumenternas förväntningar angående ljudkvaliteten hos sin produkt. I detta arbete beskrivs de akustiska faktorer som påverkar ljudets autenticitet vid återgivningen vid de olika återgivningsmetoder som går att använda sig av vid lyssningstest. Beroende på om hörlurar eller högtalare används ställs olika krav på akustiken i rummet.

Scania är en välkänd tillverkare av tunga lastfordon och bussar. De profilerar sig som det presigefyllda valet med hög teknologinivå. För att kunna leda utvecklingen av nya funktioner och motorer måste många tester av alla system i dessa fordon göras. Till detta används provceller speciellt ordnade för specifika lastbilskomponenter och många av dessa komponenter behöver en yttre kylning under drift varför flera av provcellerna har reglerade kylsystem. Vid uppgradering av kylsystem eller nybyggnation av provceller med kylsystem finns en önskan att kunna simulera och göra tester av kylsystemet innan det faktiska kylsystemet finns på plats, för att säkerställa prestandan innan någon investering görs.

Vägtransportsektorn står för en betydande del av de totala utsläppen av miljöfarliga ämnen. Av koldioxidutsläppen är andelen cirka 30 procent. Fordonstillverkningen utvecklas för varje år med förbättrade motorer som släpper ut mindre andel avgaser. Men antalet transporter på vägarna ökar. Det finns därför ett behov av att utbilda chaufförer till att köra mer miljövänligt, inte låta motorerna gå på tomgång mm.

Tidigare studier visar att återvinningsstationer med en god lokalisering och tillgänglighet ökar människors benägenhet till att källsortera. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Östersunds återvinningsstationer kan lokaliseras för en ökad tillgänglighet och därmed en förbättrad insamling av hushållsavfall. Uppsatsen analyserar dagens återvinningsstationer och människors attityder till källsortering i syfte att presentera en optimerad lokalisering av Östersunds återvinningsstationer. Metoden består av en litteraturstudie, en enkätundersökning, fältobservationer samt en statistik-­ och tillgänglighetsanalys av stadens befolkning och trafikflöden.Östersunds tolv återvinningsstationer är idag lokaliserade intill handelsplatser och bilvägar i utankanten av stadens bostadsområden. Anläggningarna utnyttjar inte sin maximala tillgänglighet och begränsar därmed människor utan bil att källsortera.

Test har utförts för att jämföra två huvudburna displayer (HMD), Penny Interactive Glasses och Sony Glastron, med traditionella displaymetoder för att presentera information i stridsfordon. Testen innehöll ett antal scenarion kring två olika aktiviteter. Testen har utförts i en simulerad miljö bestående av ett antal datorer, en mock-up av ett fordon och en projektor. Testresultat har utvärderas med Nasa TLX, vilket är ett program för uppskattning av arbetsbörda. Enkla test utfördes för att se hur ljusnivån påverkade användandet av HMD utomhus och om enkla filterlösningar var tillräckliga för att lösa problemen. Fokus i testen låg på en HMD från Penny som hade några intressanta hands-free lösningar för att styra applikationer. En bedömning gjordes av hur väl dessa lösningar fungerade och vad, om något, som behövde förbättras för att detta skulle vara praktiskt användbart. Förutom att göra en bedömning av om HMD:er är en lösning som faktiskt underlättar arbetet i ett stridsfordon har vi också försökt komma fram till några förslag på hur de skulle kunna förbättras inom områden så som passform och användarvänlighet. Vi kom fram till att HMD-lösningar potentiellt kan fungera bättre än nuvarande lösningar om de används på rätt sätt.

I denna rapport behandlas Polislagen 20a § som innebär en ny möjlighet för polisen att söka igenom ett fordon i brottsförebyggande syfte i jakten på illegala vapen. I rapporten behandlas dels vad denna nya lagstiftning ger polisen för möjligheter i det brottsförebyggande arbetet men även vilka konsekvenser den kan få för den enskilde individen i form av inskränkningar i de grundlagsstadgade fri och rättigheterna. I inledningskapitlet beskrivs de problem som gjorde att polis och rättsväsendet fick upp ögonen för behovet av en ny lagstiftning, dvs. den stora mängd illegala vapen i samhället. I vårt andra kapitel går vi igenom och förklarar ett antal begrepp i form av lagparagrafer och polisiära uttryck som är bra att känna till t ex fara i dröjsmål.

Under våren 2005 utförde Johan Öberg och Henrik Rautio Berguv sitt examensarbete vid Land Systems Hägglunds (LSH) i Örnsköldsvik. LSH tillverkar en rad olika banddrivna militära fordon bl. a stridsfordonet CV90. Det finns flera versioner av CV90, en av dem är CV90 ARV(Armoured recovery vehicle). På den nuvarande versionen av CV90 ARV finns en lyftkran monterad ovanpå vänster bandhylla.

Sveriges samlade skogsindustriföretag förutspår en förlust av marknadsandelar, eftersom man inte lyckas hålla samma tempo på produktionen som många andra länder. En orsak till detta är att skogsmaskinerna är för långsamma. Skotarna, vars uppgift är att förflytta virket från avverkningsplatsen till en uppsamlingsplats, bär en stor del av skulden. De hinner inte transportera virket tillräckligt snabbt. För att råda bot på detta ska en ny typ av skotare utvecklas, vars plattform inspireras av försvarsteknologi.

Bakgrunden till arbetet väcktes genom debatterna sensommaren 2009 om skyddsnivån på de fordon som svenska soldater i Afghanistan använder sig av och det ökade antalet attacker mot den svenska kontingenten där. I takt med att upprorsmännens attacker började skada personalen så var frågeställningen klar. Hur ser stödet till de svenska soldaterna och officerarna ut? Syftet med arbetet är presentera en sammanhållen bild av hur försäkringsskyddet ser ut genom att svara på dessa frågor. Hur försäkringsskyddet ser ut för svensk personalen som tjänstgör för utlandsstyrkan idag? Samt vad innebär den så kallade veteransoldatspropositionen ur försäkringssynpunkt, vilka är skillnaderna? Metoden i arbetet kommer att vara i huvudsak deskriptivt men även komparativt.

I svenska vatten återfinns ett stort antal fartygsvrak. De allra flesta fartyg som sjunkit under de senaste hundra åren har haft olja som drivmedel, och ett inte obetydligt antal har dessutom haft farlig last ombord. Till den senare kategorin hör bland annat de krigsfartyg som sänkts under något av världskrigen, och som förutom olja kan ha såväl ammunition, stridsgas som andra farliga ämnen ombord. Trots detta har sjunkna och strandade fartyg endast i mycket liten utsträckning varit föremål för lagstiftning i Sverige. Avsikten med min uppsats har varit att genom en heltäckande rättsutredning ta reda på vem som skall anses bära ansvaret för att olja eller andra substanser inte läcker ut från fartygsvraken och förorenar den marina miljön, alternativt vem som skall bära kostnaden för nödvändiga saneringsåtgärder då en sådan olycka redan har skett. I detta syfte studeras regler inom såväl miljö- som sjörätt, men även regler från flera andra rättsområden tas upp till diskussion.

Att tidsperceptionen är påverkbar har tidigare påvisats. Studien syftar till att undersöka huruvida tidsperceptionen påverkar fartperceptionen, med hypotesen att när interna taktgivaren går snabbare uppfattas farten som lägre. 28 försöksdeltagare fick under fyra betingelser (Lugn, Stressig, Egen musik och Tyst) utföra tids- och fartestimationer under bilfärd. Inga signifikanta resultat påvisades ifråga om vare sig tidsperceptionen eller dess inverkan på fartperceptionen. Däremot skilde sig prospektiv estimation av medelfart åt beroende på betingelsen.

Bilismens utbredning står idag för en ohållbar samhällsutveckling på både lokal-, regional- och global nivå. IPCC:s senaste rapport konstaterar att människans otvetydigt har en betydande roll i uppvärmningen av klimatsystemet och att det framförallt är utsläppen av växthusgasen koldioxid som är problemet. Transportsektorn står idag för nästan en femtedel av människans totala koldioxidutsläpp. För att reducera andelen koldioxidutsläpp i atmosfären och andra miljöproblem inom transportsektorn är således kollektivtrafiken ett viktigt redskap.Under 1950- och 1960-talet omvandlades Sverige till ett bilsamhälle. Privatbilen fulländade efterkrigstidens välfärdsbygge och bilen sågs som en självklart och positiv del i det nya välfärdsamhället. Antalet personbilar ökade lavinartat i Sverige och utveckling gick rakt uppåt från ett par hundra tusen fordon på 1950-talet till fyra miljoner fordon år 2000.

Då dagens vapensystem blir allt effektivare med högre penetration och större verkan är det inte längre möjligt att endast lägga på mer pansar för att få tillräckligt skydd. Fordonen blir för tunga och rörligheten påverkas negativt i allt för stor grad, därför börjar nu system för aktivt skydd slå sig in på marknaden. Dessa system söker aktivt av fordonets omgivning och skjuter ner inkommande hot såsom raketer och robotar och finns redan implementerade i en rad länder i vårt närområde. Infanteriets huvudbeväpning, som mot bepansrade hot traditionellt sett varit just robotar, raketer och granater, är i många fall verkanslös i mötet med aktivt pansar.Uppsatsen undersöker vilka möjligheter som finns att med den utrustning som dagens svenska försvarsmakt är utrustad med nå verkan i mål som är skyddade av aktivt pansar. De befintliga systemen för aktivt pansar Trophy, Iron Curtain och Arena har valts som exempelsystem.