Sökresultat:
1854 Uppsatser om Militär nytta - Sida 10 av 124
LÀrares anvÀndning av datorer och pedagogiska program
Uppsatsen beskriver varför lÀrare anvÀnder datorn i undervisningen och vilka hinder som finns för anvÀndandet. Den beskriver ocksÄ vilka syften lÀrare har nÀr de anvÀnder pedagogiska program och varför de inte anvÀnder pedagogiska program. Studien har genomförts i tvÄ delar. Dels en kvantitativ undersökning med enkÀter riktade till lÀrare i Linköpings kommun, och dels en kvalitativ undersökning med intervjuer av lÀrare. Av undersökningens resultat framgÄr att datorn anvÀnds mest till ordbehandling följt av InternetanvÀndning och pedagogiska program.
Har dagens gymnasieelever nytta av sina datakunskaper pÄ högskolenivÄ. : FÄr dagens elever arbete pÄ sina gymnasiebetyg inom de nya Data/IT programmen
The purpose is to analyze if the students have any use of their computer education at a senior high school level or if there is a demand for them to proceed studying. Does the students background have any importance or is it their own motivation that makes the student advance to higher education.In this report we ask ourselves the question, if the students have any use of the knowledge gained at senior high school in computer studies at a higher level. Do the students have any chance for employment based on their senior high school grades in computer studies after graduation? Do the schools that follow the senior high school guidelines within programming and databases give these students an advantage towards those that have not received the same fundamental education?The method used for the survey is a group questionnaire. The questionnaire was distributed at one and the same time and then collected to examine the results. The survey results showed that students who seek work based only on their senior high school grades, received only a temporary position for different lengths of time.
Hur kommer avskaffandet av revisionsplikten pÄverka studenternas instÀllning till redovisningsyrket?
Syfte: Studien handlar om hur avskaffandet kommer att pÄverka studenternas instÀllning till revisionsyrket. Anledningen till att vi valt att sÀtta studenternas instÀllning i fokus Àr för att vi anser att den gruppen inte tillrÀckligt uppmÀrksammats i samband med diskussionen kring effekterna av slopandet av revisionsplikten .Metod: Studien grundar sig pÄ en kvantitativ angreppsÀtt dÀr vi enbart riktat oss mot studenterna som lÀser andra, tredje och fjÀrde Äret och valt att lÀsa ekonomi med inriktning redovisning. Vi anser att dessa studenter tillför en mer rÀttvisande bild pÄ instÀllningen av avskaffandet av revisionsplikten. VÄr fallstudie gjorde vi i nÀrbelÀgna lÀrosÀten kring mellersta Sverige. Vi har valt att presentera vÄr data med hjÀlp av diagram och löpande text för att bidra med en ökad förstÄelse kring utfallen.Resultat & slutsats: Efter att ha analyserat empirin vi fÄtt fram visade det sig att en stor majoritet av studenternas instÀllning till revisoryrket inte förÀndrats, att de Àr minst lika intresserade eller mer intresserade av att bli kvalificerade revisorer.Förslag till fortsatt forskning: Vilka effekterna blev det i och med avskaffandet? En jÀmförelse kring vad forskningen ansÄg innan avskaffandet och hur det sÄg ut efter.Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till information som kan vara till nytta för revisionsbyrÄer som kan dra nytta av hur de bör marknadsföra sig gentemot studenterna nu nÀr det fÄr vetskap om hur studenternas förhÄllning till yrket kommer att förÀndras..
"PÄ fritiden har vi liv" : En studie av gymnasieelevers tankar och attityder kring lÀxans funktion och nytta i kÀrnÀmnena
Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring lÀxans funktion och nytta i kÀrnÀmnena. Detta Àr av intresse dÄ debatten kring lÀxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lÀrare, politiker och förÀldrar, utan att man tillfrÄgar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick frÄn 6 frÄgestÀllningar, rörande; elevers uppfattningar om lÀxors för- och nackdelar för deras lÀrande, genomgÄng av studieteknik, tid spenderad pÄ lÀxor, lÀxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende pÄ gymnasieprogram, kÀrnÀmne och kön. Avslutningsvis tillfrÄgades eleverna om vad de tror att lÀrare har för intentioner med att ge lÀxor. Deltagarna var 84 mÀn och kvinnor frÄn tre gymnasieskolor, fördelade pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.
Diabetes mellitus typ 2 och parodontit hos Àldre
Bakgrund: De mÀnniskor som personalen möter inom vÄrden har pÄ ett eller annat sÀtt drabbats av sjukdom eller skada, fysisk eller psykisk. Sjuksköterskans uppgift Àr att frÀmja hÀlsa och lindra lidande. Det kan sjuksköterskan göra genom att anvÀnda humor som kan lÀtta upp patientens tillvaro i en svÄr livssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad humor har för inverkan pÄ patienten och om den kan vara till nytta i omvÄrdnadsarbetet. Metod: Resultatet i litteraturstudien baseras pÄ sjutton stycken vetenskapliga artiklar som söktes i databaser som var relevanta utifrÄn syftet.
Sociala medier : Ett relationsbyggande verktyg?
Den rÄdande trenden Àr att vi blir alltmer uppkopplade mot Internet och sociala medier. Vi kommunicerar med varandra snabbare och flitigare. Via sociala medier kan företag nÄ en allt större publik. FrÀmjar sociala medier relationen mellan företag och kund eller gör de mer skada Àn nytta?.
Vem drar mest nytta av en internetadministrerad kognitiv beteendeterapi mot uto?vande av va?ld i na?ra relationer? : Moderatorer i en randomiserad kontrollerad studie
Inom ramen fo?r IVIN- projektet avsa?g fo?religgande studie att explorativt underso?ka vilka variabler som kan moderera behandlingsutfallet i en internetadministrerad KBT-behandling fo?r personer som upplever sva?righeter att reglera ilska, aggressioner eller utagerande beteenden i na?ra relationer. Sextiofem personer inkluderades och randomiserades till de tva? betingelserna behandlingsgrupp (n=32) och kontrollgrupp (n=33). Aktuell studie baserades pa? resultaten fo?r de deltagare som fyllt i fo?r- och efterma?tning (n = 59).
Helande skapande : PÄ vilket sÀtt kan skapande verksamhet vara till nytta för lÄngtidsarbetslösa?
Studiens syfte Ă€r att med utgĂ„ngspunkt i tvĂ„ olika kreativa verksamheter som riktar sig till lĂ„ngtidsarbetslösa undersöka hur hĂ€lsan pĂ„verkas av att vara arbetslös, samt om och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt man kan anvĂ€nda skapande som verktyg i arbetet med att förbĂ€ttra sjĂ€lvförtroendet, sjĂ€lvbilden och den psykiska hĂ€lsan hos deltagare som upplever brist pĂ„ detsamma. Ă
tta halvstrukturerade intervjuer har genomförts med arbetsledare och före detta deltagare frÄn de tvÄ aktuella verksamheterna, samt representanter frÄn Arbetsförmedlingen. De centrala frÄgestÀllningarna i studien har varit:? Hur pÄverkar arbetslöshet kÀnslan av hÀlsa och vÀlmÄende?? PÄ vilket sÀtt kan skapande verksamhet frÀmja vÀlmÄende?? Hur kan vi anvÀnda dessa kunskaper för att minska de negativa hÀlsoeffekter som riskerar drabba den som saknar arbete?NÀr resultatet frÄn intervjuerna förankrats med hjÀlp av tidigare forskning, visade resultatet bland annat att arbetslöshet ofta leder till ohÀlsa. Skapande verksamhet kan vara till glÀdje och nytta för den som lider av ohÀlsa.
Skapandet av en modernistisk trÀdgÄrd :
Examensarbetet "Skapandet av en modernistisk trĂ€dgĂ„rd" Ă€r resultatet av ett samarbete mellan en TRING odlare och en TRING designer som bestĂ€mde sig för att arbeta grĂ€nsöverskridande och dra nytta av varandras specialomrĂ„den för att skapa en vacker och hĂ„llbar trĂ€dgĂ„rd i modernistisk anda till ett fritidshus i Stora Rör pĂ„ Ăland..
Det var en gÄng en idé... : Ledningens roll för stimulation till kreativitet och tillvaratagande av anstÀlldas idéer
Att studera hur företagsledningen i skandinaviska upplevelseorganisationer drar nytta av anstÀlldas kreativa förmÄga, genom att stimulera till ett kreativt arbetsklimat och tillvarata de anstÀlldas idéer..
VÀrdering av icke-monetÀra nyttor pÄ skogsfastigheter
Skogsfastighetsmarknaden var tidigare reglerad sÄ att priserna pÄ fastigheterna inte alltid kunnats anse som marknadsvÀrden. NÀr marknaden sedan avreglerades under början av 1990-talet steg fastighetspriserna kraftigt. Utvecklingen var intressant dÄ den faktor som tidigare varit den starkast prispÄverkande faktorn, virket och vÀrdet av detta, inte alltid följde samma utveckling som fastighetspriserna vilket lett till ett gap.Detta gap har i forskningen kommit att kallats den icke-monetÀra nyttan, en del som inte genererade nÄgra pengar likt skogen. Tidigare forskning har faststÀllt att denna nytta kan bestÄ av ÀganderÀtt-, affektions-, natur- och rekreationsvÀrden samt att dessa nyttor varierar kraftigt mellan olika köpare, och hur de vÀrderar dem. Hur en vÀrderare dÄ ska faststÀlla ett marknadsvÀrde nÀr en sÄdan stor del av vÀrdet utgörs av en kraftigt varierande faktor Àr vÀldigt intressant.Denna studie har dÀrför utrett hur vÀrderare tar hÀnsyn till dessa icke-monetÀra nyttor i sin bedömning av marknadsvÀrde pÄ skogsfastigheter.
Obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro : Àr lagen till nytta och Àr informationen jÀmförbar?
SAMMANFATTNINGInledningVÄrt syfte med denna studie var att se huruvida svenska koncerners redovisning av sina anstÀlldas sjukfrÄnvaro Àr jÀmförbar, bÄde mellan olika Är och mellan olika koncerner. Vi ville Àven undersöka om lagstiftningen om obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro Àr till nytta.MetodFör att uppnÄ detta syfte har vi bÄde anvÀnt oss av en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Den kvantitativa i form av granskning av litteratur, Ärsredovisningar och lagtext och den kvalitativa i form av intervjuer.TeoriLagen om obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro började gÀlla 1 juli 2003. Den ska tillÀmpas av arbetsgivare med fler Àn 10 anstÀllda. I vÄr uppsats ligger inriktningen pÄ den privata verksamheten och dÀrmed de som skall följa Ärsredovisningslagen.
LÄngsamt tempo i ögonblicket
Syfte: Syftet med undersökningen var att undersöka hur det sÄg ut för vuxna med kognitiv funktionsnedsÀttning vad gÀllde mediekompetens. Jag ville se pÄ vilket sÀtt it-verktyg anvÀndes och ville försöka förstÄ om det fanns nÄgot som kulle kunna pÄverka mediekompetensen i positiv riktning.Teori: Det fanns stora brister kring kunskap om hur mÀnniskor med funktionsnedsÀttning anvÀnde it-teknik samt vad anvÀndarna sjÀlva upplevde som hinder och hur de sjÀlva tyckte att de pÄverkades av it-politiken. Uppföljningen av hur it-teknik anvÀndes av mÀnniskor med funktionsnedsÀttning var nÀstan obefintlig.Arbete och utbildning spelade stor roll för graden av mediekompetens. AnvÀndning av internet ökade. 2011 hade 88% av Sveriges invÄnare över 16 Är tillgÄng till internet och 69% anvÀnde internet varje dag.
Hörselscreening via det publika telefonnÀtet : Utveckling och validering av testapplikation
En stor del av befolkningen har en hörselnedsÀttning men lÄngt ifrÄn alla som skulle kunna dra nytta av hörselhjÀlpmedel söker vÄrd i tid. Det finns ett behov av att kunna göra ett snabbt och enkelt screening-test hemifrÄn och i flera andra europeiska lÀnder har det för det ÀndamÄlet tagits fram telefon- och Internetbaserade hörseltest av tresiffertyp. Dessa tester spelar upp tre inlÀsta siffror samtidigt som ett störande brus-ljud och en adaptiv metod anvÀnds för att automatiskt uppskatta testpersonens genomsnittliga, uppfattbara signal-brus-förhÄllande. Studier har visat att förmÄgan att urskilja tal i brus försÀmras för personer med hörselnedsÀttning och att den absoluta uppspelningsvolymen inte spelar vÀsentlig roll sÄ lÀnge ljudet Àr klart hörbart. Ett svenskt talmaterial för ett sÄdant test har tagits fram inom EU-projektet HearCom. Syftet med examensarbetet var att implementera och validera en funktionell och prisvÀrd lösning i samarbete med en aktör inom telekommunikationsbranschen. Efter en upphandlingsprocess valdes ett Linux-baserat system med den öppna telefonserver-programvaran Asterisk. En normalstudie genomfördes dÀr resultaten pekar pÄ att det utvecklade testet Àr jÀmförbart med liknande test i andra lÀnder.
OmvÄrdnadsprogrammet i relation till hemtjÀnstarbete
Av omvÄrdnadspersonalen inom Àldreomsorgen saknar fyra av tio formellyrkesutbildning för sitt arbete. Eftersom hemtjÀnstpersonalens arbetsuppgifter innefattarsÄvÀl hushÄllsarbete, att vÄrda svÄrt sjuka och döende personer, mÀnniskor med olikagrad av psykisk sjukdom, missbruk som olika typer av funktionshinder, bör utbildningenmöta detta kompetensbehov. Syftet med studien Àr att undersöka hur vÄrdbitrÀden somhar gÄtt omvÄrdnadsprogrammet upplever att den kunskap och kompetens de skaffat sigunder utbildningstiden kommer till anvÀndning i hemtjÀnstarbetet. Metoden som anvÀntsÀr en kvalitativ intervjustudie, dÀr 11 personer som genomgÄtt omvÄrdnadsprogrammetsutbildning intervjuats. Respondenterna Àr fördelade pÄ sex hemtjÀnstlag.