This thesis discuss the matter of non-profit-making associations as a self regulatory technique out of a theoretical concept of power. The object for the study is the non-profit-making association Ditt Nya Hageby, which work in the neigborhood of Hageby, a suburb to Norrköping. In the study the association is placed in a contemporary postmodern social context and analyzed through semi- structured qualitative interviews, accordingly to hermeneutical method, with five active members of the association as informants. The association consists of members who lives in the neighborhood. Together with a hired organizer they realizes their own ideas in to projects which unquestionably improves the social and physical enviroment in Hageby.

Detta arbete riktar fokus mot den nya reviderade versionen av Lpfö98. Uppsatsen bygger på en diskursanalys av den reviderade versionen av läroplanen för förskolan inspirerad av den foucaultanska diskursanalysen. Vår huvudfråga är: Vilken är den rådande diskursen i den reviderade versionen av Lpfö98? Svaret på våra frågeställningar försöker vi nå genom att göra en djupläsning av den reviderade versionen av Lpfö98 med fokus på likheter och skillnader mellan den nya och den gamla versionen av Lpfö98. Fokus i den nya samt skillnaderna mellan den nya och den gamla åskådliggör vi genom att göra en begreppsräkning där vi tittar på hur ofta olika begrepp förekom i den nya respektive den gamla versionen, samt i vilka kontexter begreppen förekom. Vi tar även utgångspunkt i det genealogiska och arkeologiska angreppssätten som är en den foucaultanska diskursanalysens två huvudangreppssätt för att analysera en text eller företeelse.

I uppsatsen undersöks hur genetiska grödor uppfattas i sammanhanget av dem som en lösning på hungerfrågan. Analysens material består av artiklar publicerade i svensk dagspress från januari 2008 till och med november 2011. De artiklar som ingått i studien har alla berört hungerfrågan och hur gentekniken kan påverka denna. I uppsatsen har analysmetoden kritisk diskursanalys använts, denna har kompletterats med biopolitiskt teori. Frågeställningar i uppsatsen var;Vilka diskurser finns i tal om GMO som lösning på hungerfrågan? Hur konstrueras dessa diskurser? Hur kan dessa diskursers effekter på samhället förstås ur ett biopolitiskt perspektiv?Analysen visar att det råder en motståndsdiskurs mot GMO som lösning på hungerfrågan och en förespråkande diskurs.

The purpose of this study was to examine whether the degree of discipline in social services may be the reason why more children are evicted in one municipality in Stockholm, compared to another. Since our purpose was to study the degree of discipline in social services work with eviction cases where children are concerned, discipline is therefore a central part of the study. The interest in the subject arose from our prior understanding that social services approach to discipline may affect the extent of evictions. In order to answer the study?s question at issue, a qualitative interview was conducted to create an understanding of the discipline and a vignette study was conducted to compare the social workers assessments in two municipalities in Stockholm, Högstad and Lågby.

Denna studie har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med syftet att utföra en diskursanalys på hur deltagare och anställda talar om projektet Korta vägen i Uppsala.Korta vägen är ett arbetsmarknadspolitiskt projekt som syftar till att få ut utländska akademiker i arbetslivet.Våra informanter bestod av anställda inom projektet samt deltagare som nyligen fullgjort sin utbildning i Korta vägen.Frågeställningarna har varit hur deltagare och anställda talar om projektet och vilka diskurser som används och reproduceras via talet.I vårt resultat redogör vi för åtta olika diskurser som vi har kunnat urskilja utifrån vårt empiriska material. Diskurserna berör kultur, språk, nätverk, pedagogik, samhällsekonomi, praktik samt terapeutiska relationer. Resultatet visar även hur majoriteten av diskurserna går att koppla till svenskhet samt vilken betydelse svenskhet har för människors möjligheter på den svenska arbetsmarknaden.Slutligen problematiserar vi hur en exkludering på den svenska arbetsmarknaden finns inbäddad i vår samhällsstruktur, och hur vi omedvetet upprätthåller och reproducerar denna. Problematiseringen har gjorts med diskursanalytiska teorier av Foucault, Derrida och Berger och Luckmann..

Uppsatsen har som utgångspunkt att studera hur vår identitet som svensk idealiseras i film och då främst genom Lars Hallströms Mitt liv som hund (1985) och Colin Nutleys Änglagård (1992).Teorin som valts för analysen är identifikationsframställning genom Frankfurterskolans ideologikritik, Foucaults läror om diskurs, kunskap och makt samt identitetsbegreppet i sig och idenitetsframställning. Genom tillämpandet av teorin ges möjligheten att kritiskt granska och omläsa de ovan nämnda filmerna i en omfattande analys. Metoder för uppsatsens analys är en fördjupad närläsning och genomgående omläsning utav de två filmerna.Uppsatsen utgår även från två frågeställningar som blir besvarade i ett analysresultat och sammanfattning. Genom en näranalys av filmerna ges en möjlighet att se hur propaganda uppstår och verkar, då filmernas idealiserande framställning kan misstas och brukas som sanning. I analysernas reslutat framgår det även att svenskhet vilar på en grund av föreställd gemenskap där man genom att tillämpa Peter Norman Waages teorier ser att idenitetsframtällningen som nation grundas på det så kallade ?omvända kylskåpet?.Identitet sammanför på samma gång som det söndrar då det verkar med värme inåt och kyla utåt, likt ett omvänt kylskåp..

Det samhälle som vi lever i idag präglas av olika mer eller mindre kapitalistiska varumarknaders inflytande på vår vardag. Två trender som har sina orsaker helt eller delvis i detta förhållande är en ökad individualisering och marknadisering av samhället. Konkret för individen innebär detta att det blir allt viktigare att marknadsföra sig själv, att sälja sig själv. Med utgångspunkt i detta förhållande så genomför denna uppsats en empirisk studie av två specifika fall där detta ?att sälja sig själv? är som allra tydligast; kontaktannonser respektive curriculum vitae, CV.

This paper investigates how students in the humanities in four universities in Sweden reflect on their education and the current view on the humanities as an education and a science. I want to investigate what impact the past few years public debate about the humanities have had on the students. What kind of beliefs and identities do the students of the humanities form and how do they discuss the universities, the choices they made in life and how do they feel about the future.This study is based on interviews with seventeen students in Sweden from four different universities. The research is also based upon a report that The Confederation of Swedish Enterprise (Svenskt Näringsliv) published in 2011 and the debate following that report. I have also made participant observations on the four universities to make a broader description for the reader.

This research addresses the issues of identity and culture in Latvia in the context of the upcoming European Union enlargement in 2004. Political self- determination of Latvia was historically indebted to culture. The phenomenon of cultural identity, so important 12 years ago when Latvian independence was regained, is largely ignored by politicians in the upcoming enlargement process. This is especially worth attention since the 8-th parliamentary elections took place in October 2002. The obvious lack of interest in cultural issues on the part of politicians is compensated by the apprehensions in the society (reflected in mass media) to loose Latvian specific culture and identity when joining the big European family.

In this essay I have studied how the kid?s school start are described in picture books. The studied questions are: How the school is described in these selected picture books; what feeling does the main character have into the school start; how the teachers are described in this selected picture books and how are the power relationship described in these selected picture books?The method I have chosen for this essay is a discourse analysis of seven selected picture books with the meaning of starting school. All books studied are written during the 1990 and forward.

Syftet med studien är att belysa skolan som en arena för politisk styrning, där individuella utvecklingsplaner utgör ett verktyg i denna styrning. Vidare är vårt preciserade syfte med studien att beskriva och analysera hur styrningen kan gestaltas i olika skolors utformning av och innehållet i elevers individuella utvecklingsplaner. Studiens fokus är individuella utvecklingsplaner studerade utifrån Foucaults styrningsbegrepp. Metod: För att uppnå syftet med undersökningen har vi använt oss av en Foucaultinspirerad diskursanalys som metod. I den här studien är diskursanalysen en kvalitativ textanalys av elevers avidentifierade individuella utvecklingsplaner.

Syftet med den här studien är att undersöka hur ADHD-diagnostisering framträder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrån intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras även på 55 enkäter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap har varit bärande i undersökningen tillsammans med historiska jämförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, när ADHD-diagnostisering diskuteras.

Abortion remains a contentious issue, which greatly raises ethical problems. This thesis examines the leading arguments in the Swedish abortion debate around the ? in terms of legislation ? critical years of 1938 and 1974. With Foucault's genealogical method, Butler's theories of gender as a social construction in relation to power and doxa, the study examines what the development of the argumentation says about the views on morality, the woman's body, life, individual and state? How has the arguments pro and against abortion changed over time and what does this say about the norms that guide and orientate the arguments? The most obvious change in argumentation is seen in the shift from an absolute moral and conservative position into an increasingly relativistic and liberal position, and this study will argue that this shift has its prerequisites in the changing status of the citizen and state.

This study examines imagined boundaries between Swedes and non-Swedes. Rather than using pre-determined definitions as a starting point, the attempt is to examine the discursive construction of difference. The purpose is not to study the portrayal of immigrants per se but to examine how the ?immigrant-ness? is constructed. The result shows the perception of ?immigrant-ness? is linked more to a person?s origin than to the act of immigration itself. The selected newspapers are Dagens Nyheter (DN) and Svenska Dagbladet (SvD) for the period of 15th November ? 21st November, 1999.

SammanfattningAtt utbilda och erbjuda föräldrar stöd i föräldraskapet är inget nytt fenomen, utan har skett på olika sätt sedan 1600-talet. Synen på föräldrar har genom tiderna haft olika fokus, vilket lett till att insatserna för att stödja föräldrarna har varierat. Idag finns ett överflöd av information, råd, utbildning och kurser kring föräldraskapet. Hur föräldrar ska göra eller inte göra diskuteras flitigt i olika medier. Därmed får vi en viss bild av föräldrarollen.