Syftet med studien är att studera den styrning som sker i den fria leken på förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är Michel Foucaults tankar om makt och styrning. Den forskning som tidigare gjorts inom området har bland annat påvisat att barnens fria lek inte är fri från styrning från pedagogerna. Bland annat miljön och materialet på förskolan kan komma att påverka barnen i deras fria lek. Även hur pedagogerna samtalar med barnen kan ha en inverkan på hur den fria leken kan komma att se ut.

The purpose of this study was to look for tendencies that social media can contribute to exposing users to a stronger perception of opinion polarization, and further to see if the daily presence of social networking sites can put normative pressure on the users. The study was made using a survey with participants from Umea? University during the time frame of november-december 2014. The theoretical framework behind the study was mainly drawn from The Spiral Of Silence by Elisabeth Noelle-Neumann and was further supplemented with more current research, studying the effects from The Spiral Of Silence in the modern and more fragmented media landscape that exists now then when her theory was written. Further theoretical tools for analysis of the results came from Michel Foucault and his discussions in Discipline and punish, specifically his views on how surveillance can be discontinous in practice, but still permanent in it?s effects.The results of this study indicates that social media users tend to isolate themselves from uncomfortable opinions, and do not follow or read opinions they do not already agree with.

Anne Reese: Johan Lindegrens vägval : en studie i de faktorer som påverkade enskilda aktörers verksamhet inom Stockholms musiksamhälle 1860-1908, Uppsala universitet: Institutionen för Musikvetenskap, uppsats för 100 poäng, 2007.The aim of this essay is to show some of the factors which affected the production and work of the individual musician or composer within Stockholm's music society in the late 19th century. By a case study on Johan Lindegren (1842-1908) I demonstrate how a musician or a composer functioned in the social structures of the music society and how power affected the work of the musician or composer. This essay also fills another purpose as it gives Lindegren a more detailed biography, which is something that has been missing until now.By applying a concept of power, as discussed by Michel Foucault, to this subject and interacting it with the concepts of musical opportunism, I present a new way of talking about the social, as well as the individual factors that affects the individual musician within the music society.The conclusion is drawn that there are two different types of factors that affects the work of the individual; 1) the social network and power within society, which presents positions and opportunities for the musician and 2) the individual character of musician which determine the way the individual uses the position or opportunity he or she is given..

Syftet med denna studie har varit att underso?ka, med diskursanalys som metod, hur den som a?r missta?nkt fo?r brott konstrueras och vilka maktdiskurser som kan exponeras i tva? textmaterial utgivna av det svenska ra?ttsva?sendet. Det huvudsakliga empiriska materialet a?r rapporten Ha?ktningstider och restriktioner och det andra textmaterialet som anva?nds av Kriminalva?rden och som finns tillga?ngligt fo?r ha?ktade a?r, Information till ha?ktade. Teorier som anva?nds uto?ver diskursanalys och Michel Foucault, a?r Erving Goffmans teori om totala institutioner.

This study is focusing on students at compulsory level and their performance in national exam tests when the students first language is taken into account. Students in Swedish schools with non-Swedish speaking parents commonly follow language classes for limited Swedish proficient students. How does this affect their results when tested in other subjects as physics,biology and chemistry? A general claim is that national tests can provide data for balancedand fair grades. This view is challenged in this paper, through Principal Component Analysisof test results that shows a difference between schools when the schools social position and share of limited Swedish proficient students are measured.

Denna uppsats handlar om offentliga rum, med inriktning på fysiska offentliga platser i stadsmiljö, vem och vad som får finnas och synas där, med koppling till växtanvändande av stadens invånare. Vi tar upp teorier om offentligheten av bland annat Jürgen Habermas, Henri Lefebvre, Claude Lefort, Michel Foucault, Nancy Fraser, Don Mitchell och Margaret Crawford. Detta görs främst genom Catharina Gabrielssons och Lina Olssons arbeten, men också genom ett flertal andra studier på området. Vi tar upp sju olika exempel på hur stadens invånare gör avtryck och utrycker sig med växter som material på den offentliga platsen i staden. Vidare reflekterar vi över och resonerar kring de teorier om offentliga rum vi i uppsatsen tar upp.

Den här uppsatsen har som syfte att undersöka vad elever och lärare på en gymnasieskola har för åsikter i frågor som rör ordning, fostran och disciplinering i dagens skola. Den övergripande frågan som uppsatsen har försökt att besvara är: Vad har elever och lärare för åsikter i frågor som rör ordning, fostran och disciplinering i skolan?Den empiriska undersökningen har gjorts i form av en enkätundersökning som har besvarats av 54 elever och 7 lärare. När resultatet av enkätundersökningen har diskuterats har det skett utifrån Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering samt utifrån forskning kring läroplaner och skolans värdegrund kopplat till ordning, fostran och disciplinering.Resultatet av undersökningen visar att elevernas och lärarnas åsikter om ordning, fostran och disciplinering i skolan i huvudsak överensstämmer med varandra. Båda grupperna anser att skolan ska ha ett fostrande uppdrag, att fostran ska ske med stöd av gemensamma regler och, vid behov, påföljder om dessa inte följs.

Denna studie utgår från Judith Butlers genusteori om hur kön görs samt Michel Foucaults teorier om samhällsnormer och makt i förhållande till särskiljandemekanismer och vansinnesdefinitioner. Studien fokuserar på psykiatriska diagnoser ur ett genusperspektiv. Fokus har lagts på diagnoserna Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning då tidigare forskning visat att könsfördelningen inom dessa psykiatriska diagnoser är väldigt ojämn. Syftet med studien är att undersöka genusstrukturers påverkan på psykiatrisk diagnostisering utifrån DSM-IV. Utifrån syftet har följande frågeställningar utformats: Går det att benämna diagnoskriterier som könsneutrala då diagnostisering i hög grad handlar om andra människors (vars egna erfarenheter och värderingar färgar neutraliteten) bedömningar? Hur kommer det sig att könsfördelningen är så ojämn inom diagnoser som Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning? En enkätundersökning har utförts bland verksamma psykologer inom Östersunds kommun.

The object of this essay is the Swedish author Agnes von Krusenstjerna's novels Ninas dagbok (The diary of Nina) and Helenas första kärlek (Helena's first love) as well as the cycle novel Fröknarna von Pahlen (The misses von Pahlen). The purpose is to explore her use of the discourse of girls' fiction, which I analyse by the depiciton of women's sexual awakening, and her depiction of sadomasochism. The theories of Elaine Showalter, Jacques Derrida, Michel Foucault and Judith Butler are used.Women's sexual awakening is depicted similarly in the novels but more explicitly in Fröknarna von Pahlen. In Ninas dagbok and Helenas första kärlek there is an eroticization of dominance and submission, which is not explicitly sadomasochistic. In Fröknarna von Pahlen, sadomasochism is explicitly described as a "perverted" sexuality and reveals the inequality in the violent sexuality, which is described as "normal".

Titel: Mystery Shopping - en studie av franchisekedjor i Sverige Författare: Bodil Carlson och Mikael Hugosson Handledare: Thomas Michel, Universitetslektor, IEM Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi 10 poäng, FEC007 Institution: Institutionen för Ekonomi och Management Syfte: Trots att Mystery Shopping tillägnas relativt stor uppmärksamhet i massmedia finns det idag ingen forskning med inriktning mot företagsekonomi. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad medvetenhet om Mystery Shopping, kartlägga dess förekomst samt försöka besvara frågan huruvida Mystery shopping är en vedertagen teknik för kvalitetskontroll i serviceföretag. Metod: Studien genomfördes i två steg, en förstudie med ett Mystery Shoppingföretag samt en huvudstudie inriktad mot svenska franchisekedjor. Den definierade målpopulationen bestod av 44 franchisegivare Av dessa besvarade 29 företag enkäten. Slutsatser: Av de 29 tillfrågade företagen hade 22 kännedom om Mystery Shopping.

The purpose of this paper is to study how the TV program Border Security: Australia?s FrontLine (Gränsbevakarna Australien) can be seen to reproduce networks of human and non-human actors. The aim is thus to investigate how boundaries between nations are upheld and how people, as a consequence, are discoursively categorized and what preconditions this create for people?sidentity- and meaning-making practices.The theoretical and methodical framework is built upon Bruno Latour?s work on Actor-Network-Theory, and discourse analysis inspired by Michel Foucault. The empirical material consists of two episodes of the TV program.

The aim of this study is to examine the language, used in parts of The day care report of 1968 (?1968 års Barnstugeutredning?). The day care report of 1968 was a public investigation appointed by the cabinet intended to prepare new policies on the part of the Swedish state.  I focus on the change, which can be assumed to have occurred, when replacing the names ?day care? (?dagis/daghem?) and ?kindergarten? (?lekskola?) with the name ?preschool? (?förskola?).

Syftet med denna undersökning är att testa tre hypoteser om transsexualism i Sverige, genom att studera lagen och debatten om lagen om könsbyte från 1972 som uttryck för den dominerande diskursen om transsexualism. Studien är gjord historiskt, där olika tidsmässiga nedslag i debatten om lagen studeras för att nå insikt om huruvida transsexualism skapas av den empiri jag studerar. Teorierna som hjälpt analysen av utvecklingen av lagen och rösterna i debatten är främst inspirerade av Michel Foucaults diskursteori, samt Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen. Metodologiskt söks svar på de frågor som utformats för att testa hypoteserna och genomgående står erkända kunskaper om transsexualism samt normerande av kön, genus och sexualitet i fokus för analysen. Vidare diskuteras vad den lagligt fastställda dominerande diskursen om transsexualism och diagnosen kräver för ett erkännande av det transsexuella subjektet.

This essay will discuss the Roman God Janus, as a figure of speech, in four different texts written by Publius Ovidius Naso, Michel de Montaigne, Francis Bacon and Elijah Fenton. The Janus figure could also illustrate the relationship between the past, the present and the future, because of the attributes of looking back and forward, in both space and time, that Janus was said to possess. Reinhard Koselleck's ideas of space of experience and horizon of expectation will be used as an analytical approach, thus creating a dual purpose for this essay. On one hand to understand texts about Janus, which implies an understanding of the changes over time associated with the history of ideas of Janus, and on the other the past's importance in relation to the future, which includes an understanding of Janus via Koselleck's thesis about the change in relationship between experience and expectation.The question formulations are as follows: How has the Janus motive changed over time in the researched texts? How can the literary use of Janus show the changed relationship between the space of experience and the horizon of expectation, and in a wider context between the past and the future? Janus has gone from being a physical presence, as the arcs of the Forum Romanum in ancient Rome, to becoming a tool for authors, one that spans many literary rooms.

Genom ett lagförtydligande som trädde i kraft i juli 2006 har landets kommuner och de kommunala socialtjänsterna fått ett utökat ansvar när det gäller att se till att ensamkommande barn får det stöd de behöver. Detta ansvar börjar med att socialtjänsten utreder och bedömer ensamkommande barns behov. Utgångspunkten i den här uppsatsen är att socialtjänsten är en institution med maktposition när det kommer till att beskriva och bedöma individerna och deras behov. Övergripande syfte med denna uppsats är att studera hur ensamkommande barn kommit att konstrueras inom socialtjänsten. Jag fokuserar på språket och hur det används i arton barnavårdsutredningar avseende ensamkommande barn.