Syftet med studien Ă€r att Ă€r att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag sĂ„ som temperament och karaktĂ€r Ă€r hos personer diagnosticerade med Asperger jĂ€mfört med personer som inte har nĂ„gon diagnos. Ett annat syfte Ă€r att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag sĂ„som temperament och karaktĂ€r. ÅttioĂ„tta försökspersoner deltog i enkĂ€t studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade nĂ„gon diagnos, i enkĂ€ten fick de svara pĂ„ 293 pĂ„stĂ„enden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktĂ€rsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

De vanligaste orsakerna till kattsnuva Àr infektion med felint herpesvirus typ 1 (FHV-1) eller felint calicivirus (FCV). BÄda virusen Àr vanligt förekommande Àven i den friska populationen och prevalensen Àr generellt högre i större djurgrupper. Efter infektion med FHV-1 lÀgger sig viruset ofta latent och kan Äteraktiveras av olika stressfaktorer. FCV kan utsöndras i flera Är efter infektion och detta utan att katterna visar kliniska symtom. Smittspridning för FHV-1 sker frÀmst via direktkontakt med akut sjuka djur eller intermittent utsöndrande djur. FCV smittar direkt frÄn sjuka djur eller friska smittbÀrare men kan ocksÄ smitta via ytor.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogers tankar om huruvida barn i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av stora barngrupper i förskolan. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare, alla med lÄng erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. FörskollÀrarna arbetade Àven i stora barngrupper dÀr det fanns barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visar att de intervjuade förskollÀrarna ansÄg att stora barngrupper pÄverkade barn i behov av sÀrskilt stöd. De intervjuade förskollÀrarna uttryckte svÄrigheter i att möta barnens olika behov och arbeta utifrÄn barnets förutsÀttningar i stora barngrupper.

Bakgrund: Att leva med HIV som Àr en obotlig virus sjukdom orsakar inte bara ett fysiskt utan Àven ett psykiskt lidande hos den smittade. HIV Àr en samhÀllsfarlig och global sjukdom som innebÀr livslÄng medicinsk behandling. HIV Àr belagt med skuld och fördomar pÄ grund av okunskap och rÀdsla. Det Àr kÀnslomÀssigt svÄrt för den HIV-smittade att berÀtta om sin diagnos. Syfte: Syftet med studien ar att belysa det psykiska lidandet hos en person med HIV.

Syftet med vÄr undersökning Àr att titta nÀrmare pÄ diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att fÄ en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer dÀr frÄgorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrÄn denna struktur föra fram sina personliga tankar, Äsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade pÄ olika stÀllen i VÀsterbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val dÄ vi ville fÄ ett bredare perspektiv angÄende diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebÀra bÄde för- och nackdelar beroende pÄ hur de vuxna i barnets omgivning vÀljer att tolka vetskapen om en diagnos.

Syftet med vÄr undersökning Àr att titta nÀrmare pÄ diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att fÄ en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer dÀr frÄgorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrÄn denna struktur föra fram sina personliga tankar, Äsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade pÄ olika stÀllen i VÀsterbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val dÄ vi ville fÄ ett bredare perspektiv angÄende diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebÀra bÄde för- och nackdelar beroende pÄ hur de vuxna i barnets omgivning vÀljer att tolka vetskapen om en diagnos.

I skolan finns mÄnga barn med ADHD-diagnos eller koncentrationssvÄrigheter. Som lÀrarekan det vara en utmaning att ge dessa barn de bÀsta förutsÀttningarna för kunskapsutveckling.Inom specialpedagogiken talas det om tvÄ perspektiv för att som lÀrare möta dessa elever.Dels kan det handla om ett mer kategorisk förhÄllningssÀtt till eleverna vilket kopplar sammansvÄrigheter med individen. En lösning pÄ problemet kan dÄ vara en utredning ochmedicinering för att rÄda bot pÄ elevens bekymmer. Dels kan lÀraren inta ett mer relationelltförhÄllningssÀtt som tar hÀnsyn till individens omgivande miljö. HÀr handlar det om att seöver kvaliteten pÄ verksamheten och hitta passande pedagogiska metoder för eleven iklassrummet.

Detta examensarbete visar hur utvecklingen av taluppfattningen utvecklats i en elevgrupp frÄn Ärskurs 1 till 3. Syftet Àr att fÄ en djupare förstÄelse bÄde vad tidigare forskare har kommit fram till och vad eleverna kan. Som metod har jag valt diagnoser och litteraturstudie. Diagnosen Àr genomförts under höstterminen i Ärskurs 1 samt i samma elevgrupp vÄrtterminen i Ärskurs 3. Resultatet visar att i Ärskurs 1 finns det cirka 20 % elever som inte klarade att besvara min diagnos om taluppfattningen upp till 10.

Kryptosporidier Àr globalt förekommande protozoer med förmÄga att framkalla diarré och andra symptom hos ett infekterat vÀrddjur. I dagslÀget kÀnner man till ett tjugotal arter av kryptosporidier, varav flertalet Àr zoonotiska. MÀnniskor drabbas frÀmst av Cryptosporidium hominis, en humanspecifik art, samt av den zoonotiska arten C. parvum som Àr vanligt förekommande hos kalvar. Andra arter som smittar mellan djur och mÀnniskor, men mer sÀllan, Àr t.ex.

Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan anvÀndas för att bedöma hur likvÀrdigt betyg sÀtts. Studien visar att diagnosen indikerar skillnader i likvÀrdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning dÀr diagnosen jÀmförs med nationella prov skulle ge ett sÀkrare svar angÄende diagnosens tillförlitlighet.Diagnosens förmÄga att förutsÀga elevernas betyg i första matematikkursen i gymnasiet var god. Sambandet mellan diagnos och gymnasiebetyg var starkare Àn sambandet mellan diagnos och grundskolebetyg. Detta kan ha flera orsaker: (i) gymnasielÀrarna som konstruerat diagnosen har endast tagit med uppgifter som sammanfaller med första? gymnasiekursen, (ii) grundskolor sÀtter betyg pÄ olika grunder, (iii) elevernas matematikkunskaper förÀndras över sommarlovet..

Tidigare har man anvÀnt sig av gipsmodell och profilröntgen som komplement till den kliniska undersökningen för diagnostisering av bettavvikelser i sagittalled pÄ TandvÄrdhögskolan i Malmö. Idag har profilröntgen uteslutits dÄ patienten fÄtt den dentala diagnosen Angle II:I. Vid Angle III anvÀnds fortfarande profilröntgen som diagnostiskt underlag och för behandlingsplanering. I studien jÀmförs den dentala och basala diagnosen, hos ortodontipatienter, med intentionen att se hur vÀl dessa tvÄ diagnostiska metoder följs Ät. Resultaten visar att patienter med Angle II fÄr i regel behandling utifrÄn sin dentala diagnos varpÄ profilröntgen kan ses som onödig bestrÄlning för patienten.

Cancer Àr en av vÄra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla Äldrar. Individer som drabbas kan genomgÄ nÄgon form av kris nÀr de fÄr diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.

Salmonellos hos smÄfÄglar har blivit ett ökande problem de senaste Ären och studier har visat att det Àr den infektionssjukdom som orsakar flest dödsfall bland smÄfÄglar. Salmonellos hos katter Àr ovanligt men utbrott har satts i samband med infektion hos smÄfÄglar. Denna litteraturstudie tar upp vilka serotyper av Salmonella spp. som finns hos smÄfÄglar respektive katter, hur bakterien sprids mellan smÄfÄglar, och frÄn smÄfÄglar till katter samt vad som kÀnnetecknar bakterien. Den serotyp som sprids mellan smÄfÄglar och orsakar infektion Àr Salmonella Typhimurium och de fagtyper som dominerar Àr DT40 och DT56. S.

ADHD Àr en diagnos som lÀnge givits till barn. DÀrför rör forskning om ADHD mestadels barn och unga. Viss klinisk forskning finns om förÀldrar med ADHD, denna har fokuserat pÄ deras barns framtida utveckling. Kunskap om hur det kan upplevas att vara förÀlder och ha en ADHD-diagnos saknas.Denna kvalitativa intervjustudie har undersökt olika sÀtt som förÀldrar med ADHD kan förhÄlla sig till förestÀllningar kring förÀldraskap och ADHD.  Den har Àven haft som syfte att ge förstÄelse för nÄgra olika sÀtt som personer som Àr förÀldrar och har en ADHD-diagnos kan se pÄ sig sjÀlva och sitt förÀldraskap. Studien bygger pÄ tre halvstrukturerade intervjuer med förÀldrar som har, eller utreds för, en ADHD-diagnos.I studiens teoretiska referensram ses bÄde funktionsförmÄga och förÀldraskap som nÄgot som pÄverkas av sociala normer och maktordningar.

Infektion med hjÀrtmask (Dirofilaria immitis) Àr endemisk bland hund och katt i stora delar av vÀrlden, bland annat södra Europa och de flesta delstater i USA. I Sverige anses det i nulÀget inte finnas risk för inhemsk smitta. Faktorer som klimatförÀndringar och förflyttning av sÀllskapsdjur inom Europa kan öka risken för spridning till tidigare fria omrÄden. Denna litteraturstudie ger en översikt över hur smittspridning av Dirofilaria immitis sker samt hur dess förutsÀttningar ser ut i Sverige. För att smittspridning av Dirofilaria immitis ska kunna ske krÀvs nÀrvaro av mikrofilaremiska hundar, myggor som fungerar som mellanvÀrdar och vektorer, samt ett klimat som tillÄter utveckling av mikrofilarier till det infektiösa stadiet L3 i mellanvÀrden.