Syftet med studien var att belysa tre personers egna upplevelser av stigmatisering i samband med att fÄ och att ha en psykiatrisk diagnos. Studien byggde pÄ tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en man och tvÄ kvinnor. Intervjupersonerna hade en psykiatrisk diagnos. Fokus pÄ studien Àr riktad mot deras upplevelser av stigmatisering i samband med att fÄ sin diagnos, i kontakter med familj, vÀnner och andra som de möter i det dagliga livet, i kontakt med psykiatrin samt om denna stigmatisering pÄverkat deras sjÀlvbild. Resultatet visade att olika typer av upplevd stigmatisering förekom hos samtliga intervjupersoner.

Bakgrund: Diabetes typ 2 utgör den vanligaste diabetesformen, och cirka 4 % av Sveriges befolkning uppskattades ha diabetes 2010, varav nÀstan 90 % av dessa utgjordes av diabetes typ 2. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja och vÀgleda patienten utifrÄn dennes upplevelser och behov.Syfte: Att beskriva hur vuxna patienter upplever att diagnostiseras med diabetes typ 2.Metod: Denna studie Àr en litteraturstudie baserad pÄ tidigare forskning kring diabetes typ 2, och kommer att fokusera pÄ fenomen relaterat till patienters upplevelser av att fÄ en diagnos. Författarna identifierade sex teman: Upplevelser och kÀnslomÀssiga reaktioner vid diagnos, Information och kunskap, LÀra sig leva med diabetes, Att förneka sin sjukdom, Eget ansvar och egenvÄrd samt Syn pÄ framtiden.Teoretisk referensram: Som teoretiskreferensram valdes  Afaf Meleis' Transitionsteori som bygger pÄ tanken om att mÀnniskor gÄr igenom transitioner i livet av olika art.Resultat: Resultaten visade att deltagarna upplevde att fÄ en diagnos som diabetes typ 2 pÄ olika sÀtt beroende pÄ hur deras liv sett ut tiden innan diagnos. Det framkom ocksÄ att kunskapen kring diabetes varierade och att deltagarna hade olika behov av information och stöd vid tillfÀlle för diagnos.Diskussion: Att fÄ en diagnos som diabetes typ 2 kan upplevas olika och vi har sett att det finns vissa faktorer som kan pÄverka upplevelsen. Faktorer som vi menar kan ha en inverkan Àr: den information och det stöd som ges vid diagnos, samt vilket bagage och vilken förförstÄelse personen i frÄga har sedan tidigare..

Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ hur lÀrare och skolledare pÄ en grundskola uppfattar begreppet elever i behov av sÀrskilt stöd och om detta stöd Àr kopplat till en diagnos. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade Ätta pedagoger och tvÄ rektorer pÄ en skola. IntervjufrÄgorna var baserade pÄ vÄra forskningsfrÄgor och vi ville ta del av informanternas personliga Äsikter. VÄr studie resulterar i att de elever som inte nÄr skolans mÄl fÄr sÀrskilt stöd. Vidare visar studien att pojkar fÄr mer stöd Àn flickor.

Syftet med studien Ă€r att Ă€r att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag sĂ„ som temperament och karaktĂ€r Ă€r hos personer diagnosticerade med Asperger jĂ€mfört med personer som inte har nĂ„gon diagnos. Ett annat syfte Ă€r att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag sĂ„som temperament och karaktĂ€r. ÅttioĂ„tta försökspersoner deltog i enkĂ€t studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade nĂ„gon diagnos, i enkĂ€ten fick de svara pĂ„ 293 pĂ„stĂ„enden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktĂ€rsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

Antibiotikabehandling kan rubba balansen i den normala tarmfloran och ge antibiotika- associerad diarré (AAD). En obalans i tarmfloran kan medföra att bakterien Clostridium difficile fÄr möjlighet att kolonisera tarmen och i samband med det kan Clostridium difficile- infektion (CDI) uppstÄ. Mellan 10-25 % av alla fall av AAD orsakas av C. difficile. Probiotika Àr enligt definition levande mikroorganismer som i tillrÀcklig konsumerad mÀngd ger hÀlsosamma effekter.

SAMMANFATTNING__________________________________________________________________________Eva Öierstedt-Christiansen & Louise RundlöfSitt still och var tyst!Fördelar och nackdelar med diagnostisering av ADHD enligt nio lĂ€rareSit still and be quiet!Advantages and disadvantages of the diagnosis of ADHD according to nine teachers Antal sidor: 27 __________________________________________________________________________VĂ„rt syfte med studien Ă€r att undersöka vad nio lĂ€rare inom förskola/förskoleklass och grundskolans tidigare Ă„r anser om att barn/elever diagnostiseras med ADHD.VĂ„r undersökning kommer att utgĂ„ frĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar:Vilka fördelar respektive nackdelar ser lĂ€rarna med att barn/elever diagnostiseras med ADHD?Vilka Ă€r det enligt lĂ€rarna som gynnas av en stĂ€lld diagnos, barnet/eleven, lĂ€rarna eller förĂ€ldrarna?PĂ„ vilket sĂ€tt skiljer sig Ă„sikterna mellan lĂ€rare i förskolan, förskoleklassen och grundskolans tidigare Ă„r gĂ€llande diagnostisering?Vi har genomfört intervjuer med nio lĂ€rare som Ă€r verksamma inom olika Ă„ldrar. Resultatet av vĂ„r studie visar att lĂ€rarna överlag Ă€r kritiska till en diagnos, dĂ€remot menar de att om barnet/eleven visar starka symptom Ă€r en diagnos nödvĂ€ndig för att barnet/eleven ska fĂ„ rĂ€tt hjĂ€lp och stöd. FrĂ„gan om nĂ€r en diagnos bör stĂ€llas skiljer sig mellan lĂ€rarna i förskolan/ förskoleklassen och grundskollĂ€rarna. LĂ€rarna i förskolan/förskoleklassen menar att en diagnos inte bör stĂ€llas förrĂ€n i skolan medan lĂ€rarna i grundskolans tidigare Ă„r hĂ€vdar att en diagnos bör stĂ€llas sĂ„ tidigt som möjligt.

Höft- och knÀprotesoperationer Àr idag en vanlig operation vid artros i höft- och knÀled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ÀndÄ en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi Àr postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till lÄngabehandlingstider som pÄverkar patientens livskvalitet under lÄng tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptÀckt avpostoperativ infektion utifrÄn given information vid operation för höft- eller knÀprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knÀprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehÄllsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen pÄ infektion kan beskrivas med temat: Vad Àr normalt ochvad Àr inte normalt.

Bakgrund: Att leva med HIV som Àr en obotlig virus sjukdom orsakar inte bara ett fysiskt utan Àven ett psykiskt lidande hos den smittade. HIV Àr en samhÀllsfarlig och global sjukdom som innebÀr livslÄng medicinsk behandling. HIV Àr belagt med skuld och fördomar pÄ grund av okunskap och rÀdsla. Det Àr kÀnslomÀssigt svÄrt för den HIV-smittade att berÀtta om sin diagnos. Syfte: Syftet med studien ar att belysa det psykiska lidandet hos en person med HIV.

Syftet med studien Ă€r att Ă€r att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag sĂ„ som temperament och karaktĂ€r Ă€r hos personer diagnosticerade med Asperger jĂ€mfört med personer som inte har nĂ„gon diagnos. Ett annat syfte Ă€r att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag sĂ„som temperament och karaktĂ€r. ÅttioĂ„tta försökspersoner deltog i enkĂ€t studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade nĂ„gon diagnos, i enkĂ€ten fick de svara pĂ„ 293 pĂ„stĂ„enden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktĂ€rsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man arbetar pÄ en specifik skola i Halmstad kommun med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Samt huruvida det Àr nödvÀndigt med en diagnos för att fÄ tillgÄng till hjÀlpmedel. Uppsatsen inleds med en kort bakgrund om vad lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr, och lÀgger fokus pÄ dyslexi. I tidigare forskning presenteras de olika begrepp och teorier som behövs för vÄr analys. HÀr ligger fokusera pÄ lÀrarens bemötande av elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, betydelsen av att ha en diagnos, diagnostisering samt vilka hjÀlpmedels som finns.

Mitt syfte har varit att ta reda pÄ, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det rÄder misstankar om.  Metod: NÀr jag skrev den hÀr uppsatsen har jag anvÀnt mig av samtalsintervju. Intervjuaren fÄr dÄ göra intervjuer som blir mer personliga Àn vad enkÀtintervjuer blir. Resultat och slutsats Àr att förskollÀrarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det rÄder misstankar om, till viss del kÀnnetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. FörskollÀrarens metoder innefattar mÄnga olika delar; bemötande, förhÄllningssÀtt och barnsyn men ocksÄ fasta konkreta arbetssÀtt dÀr ramar, rutiner och bildscheman hjÀlper barnet i vardagen pÄ förskolan..

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

Vid hundtrÀning anvÀnds mÄnga olika inlÀrningstekniker och syftet med denna uppsats Àr att klargöra hur olika metoder pÄverkar hundens vÀlbefinnande och trÀningens effektivitet. Studier har visat att hundar som trÀnas med bestraffningar har högre förekomst av problembeteenden jÀmfört med hundar som bara trÀnas med belöningsbaserade metoder. AnvÀndande av bestraffningar innebÀr en risk för trÀnaren eftersom hunden kan svara aggressivt vid en tillsÀgelse. HundÀgare sjÀlva anser att bÄde belöningar och bestraffningar har positiv effekt. Inget tyder dock pÄ att bestraffningar skulle vara mer framgÄngsrika Àn belöningar, snarare tvÀrt om dÄ man i studier sett högst effektivitet vid anvÀndande av positiv förstÀrkning.

I examensarbetet ?Det ska vÀl leda till lika skolor för alla pÄ nÄtt vis?? ? En kvalitativ studie om skolpersonalens syn pÄ situationen för elever med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd i grundskolan Àr fokus pÄ fem personer som Àr verksamma i en grundskola som Àr specialanpassad för elever med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd. FrÄgestÀllningen har sin utgÄngspunkt i en förÀndring i Sveriges skollag som innebÀr att elever med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd utan utvecklingsstörning inte lÀngre har rÀtt att gÄ i grundsÀrskola, alltsÄ mÄste de gÄ i grundskolan. UtgÄngspunkten Àr hur verksamheten, eleverna samt pedagogik och bedömning har pÄverkats enligt intervjudeltagarna. Anledningen till att jag genomfört denna studie Àr att jag under min tid som timvikarie i denna verksamhet fÄtt en uppfattning om att elever med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd har mycket svÄrt att nÄ grundskolans mÄl.

Canine herpesvirus-1 (CHV-1) Àr det herpesvirus som Àr specifikt för hunddjur. I likhet med andra alfaherpesvirus ger det oftast upphov till en ofarlig infektion hos vuxna individer och en dödlig, systemisk infektion hos nyfödda. NÀr den akuta infektionen Àr över gÄr viruset in i en latent fas. I den latenta fasen finner man vilande virus frÀmst i de lumbosakrala ganglierna, tonsillerna, öronspottkörtlarna och levern. Stress kan fÄ infektionen att reaktiveras. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur viruset pÄverkar individer i olika Äldrar, sjukdomens effekter pÄ hundaveln och lÀmpliga ÄtgÀrder för att undvika sjukdom. Hos den vuxna individen ses oftast bara lÀttare luftvÀgsinfektion, ögoninflammation eller genitala förÀndringar.