Det omrÄde som undersöks i detta examensarbete Àr pedagogisk anpassning inom idrott och hÀlsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen Àr att genom anvÀndning av vetenskapsteoretiska utgÄngspunkten ?Grundad teori? undersöka vilka metoder, pedagogiska anpassningar, lÀrare sÀger att de anvÀnder för att fÄ elever med ADHD att lÀra sig i Àmnet idrott och hÀlsa i dagens skola. Detta empiriska material jÀmförs sedan med vad forskningen inom omrÄdet visar, för att pÄ sÄ sÀtt visa ifall forskningen nÄr ut till verksamma lÀrare eller inte. För att kunna göra dessa jÀmförelser, har vi intervjuat Ätta lÀrare i idrott och hÀlsa frÄn fyra olika rektorsomrÄden i en mellanstor stad i södra Sverige.

Studien syftar till att beskriva och analysera svenska företags metoder för att berÀkna sina rÀntebaserade avkastningskrav för verksamhet, investeringar och produkter. Resultatet visar att det i praktiken anvÀnds sofistikerade metoder för att berÀkna rÀntebaserade avkastningskrav. Dessa har störst genomslagskraft pÄ investeringsomrÄdet medan redovisningsbaserade rÀntabilitetsmÄtt dominerar pÄ verksamhetsomrÄdet. RÀntebaserad styrning pÄ produktomrÄdet anses generellt vara irrelevant..

Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att undersöka vilken betydelse lÀrarenhar för elevens motivation till lÀrande i skolan. Fokus i studien ligger pÄ att se hurmotivation frÄn lÀrare kan pÄverka elevers instÀllning till skolarbetet och skolan, menocksÄ vilka olika metoder som lÀrare kan anvÀnda sig av för att motivera elever. StudienÀr gjord utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att lÀraren Àr en av flerakÀllor till elevers motivation, men inte den enda. Vidare visar resultaten att relationenmellan lÀrare och elev kan vara betydelsefull för elevens instÀllning till skolarbetet.LÀrare kan anvÀnda sig av olika metoder för att motivera elever, i studien har docksamtal mellan elev och lÀrare framkommit som ett ofta anvÀnd och effektiv metod..

Introduktion: Basala hygienrutiner Àr den frÀmsta ÄtgÀrden inom hÀlso- och sjukvÄrden i arbetet att förebygga uppkomsten av vÄrdrelaterade infektioner. Vad Àr det egentligen som gör att de basala hygienrutinerna inte följs? De vÄrdrelaterade infektionerna leder bland annat till ett ökat lidande för patienten. Beror det pÄ lÀttja, okunskap eller kanske personalbrist?Syfte: Att studera sambandet mellan antalet patienter per sjuksköterska och prevalensen av vÄrdrelaterade infektioner.Metod: En allmÀn litteraturöversikt gjord pÄ elva vetenskapliga artiklar som har analyserats utifrÄn en modell utarbetad av Friberg (2012).Resultat: Resultatet leder fram till tre huvudspÄr.

Hypertrofisk kardiomyopati, HCM, Àr kattens vanligaste hjÀrtmuskelsjukdom. Katter med HCM kan leva lÀnge men ett ansenligt antal drabbas av hjÀrtsvikt, arteriell tromboembolism (ATE) eller plötslig död. Sjukdomen karakteriseras av en icke kongenital koncentrisk hypertrofi utan dilatation av vÀnster kammare. Etiologin för sjukdomen Àr inte helt klarlagd men den har visats vara genetiskt betingad hos flera raser och ha ett autosomalt dominant nedÀrvningsmönster. Kliniskt Àr HCM en uteslutningsdiagnos som stÀlls vid en ultraljudsundersökning av hjÀrtat dÄ andra orsaker till hjÀrtmuskelhypertrofi uteslutits. Syftet med detta arbete var att undersöka dödsorsaker och överlevnaden hos katter diagnosticerade med HCM samt att undersöka olika kliniska variablers diagnostiska vÀrde. Katter som under perioden 2005-01-01 till 2010-12-31 fick diagnosen HCM pÄ Universitetsdjursjukhuset i Uppsala men ej utvecklat kongestiv hjÀrtsvikt vid diagnostillfÀllet inkluderades i studien.

Var fjÀrde patient som genomgÄr cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling) upplever illamÄende och krÀkningar av olika grad, i fortsÀttningen kallat N/V, Nausea and Vomiting. MÄnga patienter upplever att N/V Àr det mest plÄgsamma och försvagande med cancersjukdomen under pÄgÄende behandling. Behandling av N/V ges i förebyggande syfte, men innebÀr inte ett garanterat skydd för alla patienter. KomplementÀra metoder anvÀnds bÄde för behandling och i förebyggande syfte av N/V. RÀdsla för N/V innebÀr att mÄnga patienter vÀljer att avstÄ eller avbryter sin cytostatikabehandling i förtid.

Arbetet som intensivvÄrdssjuksköterska (IVA-sjuksköterska) innebÀr ofta att vÄrda patienter som av olika anledningar behandlas med respirator. Att vara intuberad medför att talförmÄgan förhindras. Det Àr svÄrt för dessa patienter att ge uttryck för sina behov och önskningar genom verbal kommunikation. De har dessutom begrÀnsad rörlighet och pÄverkad kognitiv förmÄga relaterat till diagnos och farmaka. För att kunna erbjuda intuberade patienter optimal omvÄrdnad mÄste IVA-sjuksköterskan besitta kunskap om hur kommunikationen upplevs av dessa patienter.

Jag Àmnade att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare praktiskt bemöter frÀmlingsfientlighet. Vilka metoder anvÀnds? VarifrÄn kommer dessa metoder? Hur upplever lÀrare att dessa metoder fungerar? För att ta reda pÄ detta har jag genomfört en kvalitativ studie med intervju som metod. Jag genomförde fem oberoende intervjuer med fem olika lÀrare frÄn olika skolor. Det jag fick ut av dessa fem intervjuer har jag sedan jÀmfört, analyserat och kopplat till tidigare forskning samt litteratur som önskar att vÀgleda lÀrare i arbetet mot frÀmlingsfientlighet.

Korta aktieaffÀrer och spekulationer i derivat har blivit allt vanligare. Vi har undersökt studenter frÄn LuleÄ Tekniska Universitet och deras beteenden och metoder nÀr de handlar med vÀrdepapper. Vi har konstaterat att mÄnga medvetet höjer risken maximalt för att öka chansen till hög avkastning. MÄnga ökar risken genom derivathandel, andra genom sÄ kallad ?daytrading?.

Det omrÄde som undersöks i detta examensarbete Àr pedagogisk anpassning inom idrott och hÀlsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen Àr att genom anvÀndning av vetenskapsteoretiska utgÄngspunkten ?Grundad teori? undersöka vilka metoder, pedagogiska anpassningar, lÀrare sÀger att de anvÀnder för att fÄ elever med ADHD att lÀra sig i Àmnet idrott och hÀlsa i dagens skola. Detta empiriska material jÀmförs sedan med vad forskningen inom omrÄdet visar, för att pÄ sÄ sÀtt visa ifall forskningen nÄr ut till verksamma lÀrare eller inte. För att kunna göra dessa jÀmförelser, har vi intervjuat Ätta lÀrare i idrott och hÀlsa frÄn fyra olika rektorsomrÄden i en mellanstor stad i södra Sverige.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur anstÀllningen av personal inom Àldreomsorgen gÄr tillvÀga samt vilka personer söker enhetscheferna. För att klargöra syftet har vi anvÀnt oss av tvÄ frÄgestÀllningar. Vilka metoder och strategier anvÀnder enhetschefen för att hitta lÀmpliga personer, samt vilka kvalifikationer söker enhetscheferna hos de personer som ska anstÀllas?VÄr studie baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer inom Àldreomsorgen. Det resultat som efter bearbetning och analys framkommit har vi valt att redovisa i olika kategorier.

I denna uppsats har jag undersökt metoder för förvaltande av kunskap samt lÀrande pÄ arbetsplatsen genom att utgÄ ifrÄn personalens expertkunskaper inom sitt arbete och hur företag kan ta tillvara dessa. Den samlade kunskapen som finns pÄ företag Àr ett vÀrdefullt verktyg. Om den skulle varit möjligt att ta tillvara den pÄ ett effektivt sÀtt skulle bÄde medarbetare och företagets utveckling kunna dra stor nytta av det. Jag har undersökt hur denna kunskap skulle kunna förvaltas för att de anstÀllda ska kunna fÄ mer ansvar och möjlighet att förbÀttra sin arbetsplats med hjÀlp av olika metoder. Detta har jag gjort i samarbete med företaget Jidoka Innovation och deras metoder under samlingsnamnet HelpMe.

Följande frÄgor ligger till grund för vÄrt arbete: - Har eleverna förstÄtt No-undervisningen pÄ det sÀtt lÀraren undervisat? - Vilka metoder Àr bÀttre Àn andra för att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen? Vi har dels gjort en litteraturgenomgÄng dels en enkÀtstudie för att fÄ svar pÄ frÄgorna. Vi har kommit fram till att majoriteten av eleverna har förstÄtt lÀrarens undervisning och att laborationer i kombination med diskussioner har gett bra resultat..

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa vilket stöd skolan ger till elever med ADHD-diagnos för att frÀmja deras skolsituation. Vilka pedagogiska strategier anvÀnder man sig av i skolan för att hjÀlpa dessa elever? I vÄr litteraturstudie har vi studerat litteratur, samt sökt i olika databaser efter forskning, som berör vÄrt Àmne. Resultaten visar att relationen mellan lÀrare och elev Àr viktig, dÀr pedagogens röstanvÀndning spelar in. RÀtt ord och rÀtt ton kan vara betydelsefullt för att behÄlla en god relation mellan lÀrare och elev och pÄ sÄ vis undvika negativa konfrontationer och diskussioner.

Under vÄr utbildning har vi mött barn som uppvisar aggressiva beteenden. Eftersom vi inte visste mycket om dessa barn och hur skolan kan bemöta och stödja dem, valde vi att skriva examensarbetet om det. Syftet var att ta reda pÄ vilka metoder och arbetssÀtt nÄgra pedagoger anvÀnder sig av i arbetet med barnen. I undersökningen har vi anvÀnt oss av intervjuer med pedagoger inom olika rektorsomrÄden men inom en kommun, i avsikt att lyfta fram olika pedagogers och skolors arbetssÀtt och metoder inom kommunen. Vi tar upp olika orsaker till hur aggressiva beteenden kan utvecklas, vilka faktorer som pÄverkar beteendet samt hur det kan bemötas.