Mycoplasma genitalium (M. genitalium) Àr en liten bakterie utan cellvÀgg som kan smitta sexuellt och efter en veckas inkubationstid orsaka genitala infektioner. Bakterien Àr svÄrodlad, men med PCR-teknik kan DNA-sekvens, specifik för M. genitalium, detekteras i prover frÄn uretra/vagina. M.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vad som ligger till grund för de ÄtgÀrder man som pedagog vÀljer för att hjÀlpa elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studien har Àven syftat till att ta reda pÄ om man som pedagog resonerar annorlunda vid val av ÄtgÀrder beroende pÄ om en elev har diagnosen dyslexi eller ej. Forskningen har bedrivits med kvalitativa metoder dÀr data har samlats in via intervjuer av pedagoger och specialpedagoger. Det vi kommit fram till Àr att det finns ett antal relativt tydliga tecken som man bör vara observant pÄ för att kunna identifiera elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och att pedagoger i allmÀnhet tycks ha en positiv instÀllning till genomförandet av kartlÀggningar och diagnostiseringar. Det har dock framkommit att en diagnos inte har nÄgon betydelse vid val av ÄtgÀrder som pedagoger anvÀnde.

Syftet med denna studie Àr att lyfta fram problematiken kring flickor med ADHD diagnos. Att utforska hur dessa kan upptÀckas samt vilka tillvÀgagÄngssÀtt man kan anvÀnda sig som pedagog för att ge dem det stöd och hjÀlp de behöver. För att kunna belysa frÄgorna kring detta Àmne genomfördes tre intervjuer med tre verksamma specialpedagoger. Intervjuerna tolkades med hjÀlp av kvalitativ metodik. Resultatet beskriver specialpedagogers syn pÄ flickor med ADHD diagnos i skolan samt lyfter fram vilka metoder specialpedagoger anvÀnder sig utav för att ge dessa flickor det stöd de behöver.

Following the accident at the nuclear power plant in Chernobyl in 1986, great volumes of137Cs were distributed over large parts of the former Soviet Union and Europe. Over Scotland,radiocaesium was deposited as wet deposition. Due to the relatively long physical half-life of30 years, there are still measurable activity concentrations in the natural environment. Thisstudy was made on two organic soils, Knockandy Hill and Rora Moss, situated in the easternpart of the central highlands of Scotland. At these two sites, studies on migration and transferbetween soil and plants were conducted.

Genom att göra en studie med fenomenografisk ansats, har jag försökt att studera hur förÀldrar och lÀrare upplever att det Àr att fÄ en neuropsykiatrisk diagnos pÄ sitt barn. Jag har i min studie utgÄtt frÄn min egen förförstÄelse, eftersom jag Àr förÀlder till en pojke med DAMP. Efter att ha intervjuat, skrivit ner och analyserat mitt material upptÀckte jag tvÄ kategorier med tillhörande underkategorier. Jag har ocksÄ försökt att kortfattat förklara diagnoserna AD/HD, DAMP och Asperger syndrom. I min litteraturgenomgÄng har jag presenterat de som företrÀder det positiva med en neuropsykiatrisk diagnos och de som företrÀder det negativa med att fÄ en neuropsykiatrisk diagnos.

Undersökningens syfte var att ta reda pÄ nÄgot om kopplingen mellan dyslexidiagnosen och den hjÀlp elever fÄr. Vi sökte svar utifrÄn sex frÄgestÀllningar som berör om elever med dyslexidiagnos fÄr mer och/eller annorlunda hjÀlp Àn de utan, om det Àr eleverna med de största lÀs- och skrivsvÄrigheterna som har diagnos,om hjÀlpen gÄr till de elever som behöver den bÀst och om förÀldrars möjlighet att pÄverka. En enkÀtundersökning genomfördes bland 55 pedagoger i tvÄ olika kommuner och dessa jÀmfördes sedan med varandra. Resultatet visade att mÄnga pedagoger ansÄg att dyslexidiagnosen var viktig. I den ena kommunen fick eleverna med diagnos mer hjÀlp Àn de utan.

ProtonpumpshÀmmare Àr en grupp lÀkemedel som globalt sett tillhör de mest anvÀnda lÀkemedlen. De anvÀnds vid t.ex. magsÄrssjukdomar och hÀmmar utsöndring av saltsyra i magsÀcken vilket leder till att pH ökar. Clostridium difficile Àr en grampositiv stav- och sporbildande bakterie som vid antibiotikabehandling kan orsaka svÄra diarréer. Det misstÀnks att protonpumpshÀmmare (PPI) kan orsaka övervÀxt av Clostridium difficile.

En infektion i bröstbenet efter hjÀrtkirurgi Àr en av de allvarligaste komplikationerna att drabbas av. UtgÄngen kan vara dödlig men framförallt Ästadkommer komplikationen ett ökat lidande för patienten. En behandlingsmetod i dag Àr att applicera ett tÀttslutande förband och aktivera ett negativt tryck för att pÄ sÄ vis Ästadkomma ett undertryck i sÄrhÄlan. En metod som förÀndrat situationen för patienten. Syftet med studien var att undersöka hur omvÄrdnadsbehovet ser ut, hur metoden negative pressure wound therapy (NPWT) pÄverkar omvÄrdnaden av patienter med infektion i bröstbenet samt att belysa patientens upplevelse av situationen.

Implantatförankrad protetik har blivit ett vanligt behandlingsalternativ vid tandförlust.TÀnder som förlorats pÄ grund av karies, aplasi, trauma (olycksfall) eller parodontit (tandlossning) kan idag pÄ mÄnga patienter ersÀttas med hjÀlp av implantat det vill sÀga en konstgjord tandrot av titan. Ett eller flera implantat opereras/installeras in i kÀkbenet och förses dÀrefter med en krona, en bro eller en protes.VÀvnaden runt implantatet kan drabbas av infektion pÄ liknande sÀtt som vÀvnaden runt naturliga tÀnder och kallas dÄ periimplantit. Detta Àr en reversibel inflammatorisk process i mjukvÀvnaden runt ett implantat med förlust av benvÀvnad.Syftet med studien var att beskriva förekomst av periimplantit hos patienter som erhÄllit implantat Ären 2000-2001 vid Centrum Oral Rehabilitering, Parodontologi, samt förekomst av eventuella skillnader i periimplantit med avseende pÄ rökvanor, kön och tidigare parodontal diagnos.Studien var en retrospektiv, beskrivande jÀmförande journalstudie.Totalt granskades 100 journaler, 80 journaler exkluderades dÄ inte röntgenbilder togs tre Är efter fixtur/implantat installation. Resultatet visade att 13 var kvinnor (65 %), 8 rökare (40 %) och 11 (55 %) personer hade remitterats för tidigare förekomst av parodontit.63 implantat installerades pÄ 20 patienter. Periimplantit uppstod vid 8 implantat (13 %).

Detta examensarbete visar hur utvecklingen av taluppfattningen utvecklats i en elevgrupp frÄn Ärskurs 1 till 3. Syftet Àr att fÄ en djupare förstÄelse bÄde vad tidigare forskare har kommit fram till och vad eleverna kan. Som metod har jag valt diagnos och litteraturstudie. Diagnosen Àr genomförd under höstterminen i Ärskurs 1 samt i samma elevgrupp vÄrterminen i Ärskurs 3. Resultatet visar att i Ärskurs 1 finns cirka 20 % elever som inte klarade att besvara min diagnos om taluppfattning upp till 10.

Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan anvÀndas för att bedöma hur likvÀrdigt betyg sÀtts. Studien visar att diagnosen indikerar skillnader i likvÀrdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning dÀr diagnosen jÀmförs med nationella prov skulle ge ett sÀkrare svar angÄende diagnosens tillförlitlighet.Diagnosens förmÄga att förutsÀga elevernas betyg i första matematikkursen i gymnasiet var god. Sambandet mellan diagnos och gymnasiebetyg var starkare Àn sambandet mellan diagnos och grundskolebetyg. Detta kan ha flera orsaker: (i) gymnasielÀrarna som konstruerat diagnosen har endast tagit med uppgifter som sammanfaller med första? gymnasiekursen, (ii) grundskolor sÀtter betyg pÄ olika grunder, (iii) elevernas matematikkunskaper förÀndras över sommarlovet..

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) Àr ett neuropsykiatriskt funktionshinder som ungefÀr 3-5 procent av alla barn i skolÄlder Àr diagnostiserade för. HÀlften av de barn som diagnostiseras har kvar symtomen i vuxen Älder. Samtidigt Àr ADHD en diagnos som varit omdiskuterad under mÄnga Är, dÄ somliga menar att det inte borde vara en diagnos utan kan vara ett personlighetsdrag och att en diagnostisering kan medföra negativa konsekvenser för en persons sjÀlvbild. Syftet var att ta reda pÄ hur vÄra fem respondenter, vuxna personer med en ADHD-diagnos, ser pÄ sitt liv efter att de fÄtt sin diagnos och vad diagnostiseringen har haft för betydelse för dem. Intervjuer med en narrativ ingÄng anvÀndes för att, utifrÄn den valda frÄgestÀllningen sammanfatta och strukturera upp respondenternas berÀttelser.

Psykosrelaterade diagnoser Àr de mest förekommande diagnoserna bland rÀttspsykiatriskt vÄrdade patienter inom den rÀttspsykiatriska vÄrden. Dessa patienter riskbedöms för framtida vÄld och i vÄrden ingÄr riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vÄrdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rÀttspsykiatriska patienter med psykosrelaterade diagnoser, vilka lÀmnat den slutna rÀttspsykiatriska vÄrden vid RÀttspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan Ären 2005-2010. Beskrivningen fokuserades pÄ patienternas riskbedömning för vÄld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad diagnos jÀmfördes med varandra.

Felint leukemivirus (FeLV) Àr ett gammaretrovirus som drabbar katter över hela vÀrlden. Viruset ger en kronisk infektion som kan anta fyra olika former i den infekterade katten. De fyra formerna Àr abortiv infektion, regressiv infektion, progressiv infektion och fokal infektion. Karakteristiskt för FeLV-infektionen Àr att katten oftast genomgÄr en lÄng asymtomatisk fas utan kliniska symptom. De vanligaste symptom som sedan uppkommer Àr anemi, kroniskt inflammatoriskt tillstÄnd, lymfom, leukemi samt nedsatt immunförsvar som i sin tur predisponerar för opportunistiska infektioner.

Psykosrelaterade diagnoser Àr de mest förekommande diagnoserna bland rÀttspsykiatriskt vÄrdade patienter inom den rÀttspsykiatriska vÄrden. Dessa patienter riskbedöms för framtida vÄld och i vÄrden ingÄr riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vÄrdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rÀttspsykiatriska patienter med psykosrelaterade diagnoser, vilka lÀmnat den slutna rÀttspsykiatriska vÄrden vid RÀttspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan Ären 2005-2010. Beskrivningen fokuserades pÄ patienternas riskbedömning för vÄld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad diagnos jÀmfördes med varandra.