Elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter finns i stor utstrÀckning pÄ de flesta av vÄra skolor och dyslexi Àr en vanlig diagnos. Detta arbete tar upp vilka hinder och möjligheter dessa elever möter inom Àmnet matematik och hur de förhÄller sig till sin dyslektiska diagnos. Jag utförde kvalitativa intervjuer med sex högstadieelever med diagnosen dyslexi. Syftet med dessa intervjuer var att synliggöra eventuella brister i deras tolkning och bearbetning av lÀsuppgifter samt sifferuppgifter. Intervjuerna analyseras sedan med fokus pÄ fonologi, ordmobilisering samt arbetsminne.

Under 2010 avled cirka 90 000 personer i Sverige, varav 80 procent bedömdes ha behov av palliativ vÄrd. Palliativ vÄrd ges oberoende av diagnos och Älder under personers sista tid i livet. Den palliativa perioden varierar, beroende frÄn person till person. Syftet med studien Àr att undersöka hur bÄde sjuksköterskan och patienten ser pÄ autonomi och vÀrdighet vid palliativ vÄrd. Metoden som valts Àr litteraturöversikt med kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att problematisera vÀrdet av en diagnos betrÀffande autismspektrumsyndrom utifrÄn lÀrares uppfattningar och erfarenheter. Vidare riktar sig uppsatsen till att studera hur lÀrare ser pÄ diagnosen autism och hur lÀrare och förÀldrar till elever med autism samarbetar utifrÄn lÀrares perspektiv. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju stycken yrkesverksamma lÀrare i sÀrskolan. Intervjuerna belyser tre stycken avdelningar: LÀrarnas kompetens, Diagnosen autism i skolan och LÀrarnas samarbete med förÀldrar.Resultat visar att majoriteten av deltagarna i studien inte ser diagnosen autismspektrumsyndrom som avgörande i deras pedagogiska arbete. Detta resultat ligger i linje med den forskning som finns kring diagnosen autism.

Jag har valt att nÀrmare studera vad klasslÀraren kan göra för att underlÀtta inlÀrningen hos elever med diagnoserna ADHD eller DAMP. Mina frÄgestÀllningar gick ut pÄ vad man kan göra för dessa elever nÀr det gÀller undervisning, klassrumsmiljö och underlÀtta samspelet med elever utan dessa diagnoser. Dessutom var jag intresserad av hur förÀndringarna i undervisning och klassrumsmiljö pÄverkar övriga elever. DÀrför har jag studerat litteratur om detta och gjort intervjuer med dels tvÄ speciallÀrare och dels tvÄ klasslÀrare. Sedan har jag sammanstÀllt intervjuerna och jÀmfört dem med varandra och med litteraturen.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan och skolan kan arbeta förebyggande med barn och elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt att undersöka vad det finns för olika hjÀlpmedel och metoder att tillgÄ. Detta examensarbete ska vara förberedande för pedagoger sÄ att de kan fÄ en viss kunskap om barn och elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Det finns mÄnga bra sÀtt för att hjÀlpa dessa barn, vi har valt att lÀgga vÄr fokus pÄ hur och vad man kan arbeta med samt vad det finns för förebyggande ÄtgÀrder att anvÀnda sig av. Undersökningen genomfördes i en förskola och i en skola för barn i yngre Är, dÀr vi intervjuade Ätta respondenter och gjorde 12 observationer. VÄrt examensarbete Àr en kvalitativ studie.

Bakgrund: Omkring 10-15 % av befolkningen, oftast i arbetsför Älder, riskerar att nÄgon gÄng drabbas av njursten. Nationella riktlinjer för njurstensbehandling saknas, men studier stödjer behandling inom 48 timmar för snabb symtomlindring och minskade besvÀr för patienten. Inom studerad verksamhet var tiden frÄn diagnos till behandling lÄng och ÄterinlÀggningarna var mÄnga, varför ett förbÀttringsarbete initierades.Syfte: Syftet med förbÀttringsarbetet var att halvera tiden frÄn diagnos till behandling för patienter med akut behandlingskrÀvande uretÀrsten, samt minska negativa effekter relaterade till obehandlad uretÀrsten. Vidare syftade studien av förbÀttringsarbetet till att beskriva ett tvÀrprofessionellt teams erfarenheter av aktuellt förbÀttringsarbete gÀllande patienter med uretÀrsten.Metod: Ett tvÀrprofessionellt team bedrev förbÀttringsarbetet med stöd av Nolans modell för förbÀttringsarbete, vilket studerades genom en deskriptiv fallstudie med induktiv ansats. Effekterna av förbÀttringsarbetet utvÀrderades med Statistical Process Control (SPC).

Syftet med studien var att fÄ kunskap om de metoder som förskollÀrarna anvÀnder vid arbetet med skriv- och lÀsutveckling. I studien ingick sju förskolor dÀr de ansvariga förskollÀrarna/barnskötarna intervjuats om sina arbetssÀtt samt vilka metoder det valt i sitt arbete. EASE projektets frÄgestÀllningar vad gÀller sprÄkarbetet har anvÀnts vid dessa intervjuer. Resultatet visar att det Àr högre frekvens av planering och dokumentation rörande skriv- och lÀsutvecklingen om förskolorna valt en metod för arbetet. .

Syftet med uppsatsen Ă€r att genom en studie av aktörer, mekanismer och metoder prövahypotesen att SĂ€po och den militĂ€ra sĂ€kerhetstjĂ€nstens val av analysmetoder, Ă€r en följd avde organisatoriska förutsĂ€ttningarna och de förutsĂ€ttningar som ges av rollspelet mellanakademiker, specialister och beslutfattare i Alexander Georges ?Bridging the Gap?.Den metod jag anvĂ€nt Ă€r att genom samtalsintervjuer undersöka tvĂ„ möjliga förklaringarTill varför sĂ€kerhetstjĂ€nsterna gjort sina val av analysmetoder. Är de en följd av deorganisatoriska förutsĂ€ttningarna, eller av de roller akademiker, operatörer och beslutsfattarehar i de mekanismer som styr produktionen?För att uppfylla uppsatsens syfte och pröva min hypotes formuleras och besvaras följandefyra frĂ„gestĂ€llningar.1. Vilka metoder, anvĂ€nds vid sĂ€kerhetstjĂ€nsterna för att identifiera och kvantifiera, densĂ€kerhetshotande verksamheten och vilken teoretisk grund vilar dessa metoder pĂ„?2.

Traditionell systemutveckling prÀglas av lÄnga systemutvecklingsprocesser som inte möter de krav som kunden har. Dessa systemutvecklingsproblem yttrar sig ofta pÄ sÄ sÀtt att kraven inte möts vad gÀller tidskrav, budgetkrav och kvalitetskrav.För att komma till rÀtta med dessa problem sÄ tillÀmpas idag systemutvecklingsmetoder, och iden med dessa metoder Àr att strukturera arbetet pÄ ett sÄdant sÀtt sÄ att det möjliggör styrning och kvalitetssÀkring av de systemutvecklingsprocesser som genomförs. Dessa metoder karaktÀriseras ofta av att de Àr utvecklade för att passa ett sÄ kallat idealfall, dvs. de Àr utvecklade för lösa en specifik uppgift för en specifik situation.Under senare Är har uppfattningen om att dessa systemutvecklingsmetoder mÄste specialiseras, dvs. situationsanpassas för att passa den unika situationen slagit rot.

Detta examensarbete handlar om hur vi som arbetar i skolan kan möta de elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter respektive dyslexi. Jag stÀller frÄgan vad dyslexi egentligen Àr och visar pÄ olika möjligheter att definiera ordet. Jag jÀmför de tvÄ begreppen dyslexi och lÀs- och skrivsvÄrigheter med varandra. MÄnga ger nÀmligen dessa ord olika innebörd. Andra frÄgor jag försöker besvara Àr hur dyslexi yttrar sig, och hur man kan upptÀcka om en elev har dyslexi.

Syftet med arbetet var att undersöka om elever studerande A-kursen i matematik pÄ gymnasiets första Är var bÀttre pÄ att lösa procentuppgifter Àn elever i Ärskurs sex pÄ grundskolans senare Är. Vidare ville vi undersöka om elever i Ärskurs sex klarade att rÀkna procentuppgifter som finns i lÀromedlen för skolÄr nio samt om det Àr nÄgon skillnad i svÄrighetsgraden pÄ procentuppgifterna i lÀroböckerna? För detta anvÀndes en diagnos med nio uppgifter tagna ur matematiklÀromedel för Ärskurs sex och Ärskurs nio pÄ grundskolans senare Är. Vi har i enlighet med Möllehed (2001) försökt hitta uppgifter i vÄr diagnos med en varierande svÄrighetsgrad pÄ problemen. Vid vÄr analys av valda lÀromedel sÄg vi att svÄrighetsgraden pÄ uppgifterna inte har förÀndrats markant.

Det uppskattas att ca 2 barn av 1000 har autism (AST) i Sverige idag, vilket innebÀrgenomgripande störningar i utvecklingen. Barn som drabbas av denna störning har ofta ettstort hjÀlpbehov frÄn sin omgivning och att som förÀlder fÄ ett barn med denna diagnosinnebÀr stora förÀndringar i det dagliga livet. Syftet med denna studie var att beskrivaförÀldrars erfarenheter och upplevelser av att leva med barn med autismspektrumtillstÄnd.För att besvara studiens syfte har en litteraturöversikt genomförts, dÀr sammanlagt 9artiklar har analyserats. Vid analysen framkom 5 olika omrÄden: outtaladansvarsfördelning, att kÀnna sig isolerad, oro, stress och depression, strategier för att kunnahantera situationen och vikten av socialt och professionellt stöd. Det framkom av resultatetatt de förÀldrar som lever med ett barn med AST upplever att de bÀr en tung börda som Àrrelaterad till barnets problem och svÄrighetsgrad.

Att drabbas av och leva med Parkinsons sjukdom innebÀr en förÀndrad livssituation för en mÀnniska. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom. Tio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i fem kategorier: att kÀnna lÀttnad men ocksÄ en börda att fÄ sin diagnos: att kÀnna sig utmattad av att inte kunna kontrollera sin kropp: att vara rÀdd för att bli beroende av och en börda för andra mÀnniskor att kÀnna sig annorlunda, skÀmmas och inte tas pÄ allvar: att kÀnna sig rÀdd för sjukdomens utveckling men vilja kÀmpa och leva för stunden. Upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom var att de hade behov av kunskap och information angÄende sin sjukdom. MÀnniskor med Parkinsons sjukdom fick kÀmpa för att orka med dagligt liv och de upplevde att det var viktigt att bli bemötta med respekt och förstÄelse frÄn omgivningen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka nÄgra vuxna dyslektikers syn pÄ deras dyslexi som barn och som vuxen. Undersökningen byggde pÄ fyra intervjuer med vuxna dyslektiker. Arbetets fokus har dÀrmed varit att belysa dyslektikernas upplevelse av deras dyslexi, om de fÄtt rÀtt hjÀlp i skolan och om deras acceptans i samhÀllet. Resultatet frÄn intervjuerna visade att alla fyra dyslektiker ansÄg att det varit svÄrt att leva med sin dyslexi och att det hade varit lÀttare om de fÄtt sin diagnos tidigare i livet. Arbetet fokuserar Àven pÄ hur dyslektikerna hanterar sin situation i vuxen Älder.

Syftet med examensarbetet Àr att göra en jÀmförande undersökning mellan vad forskning och yrkesverksamma lÀrare anser om lÀsinlÀrning och de metoder som föresprÄkas. I litteraturdelen beskrivs olika teorier kring lÀsinlÀrning samt olika metoder för att arbeta med detta. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, för att fÄ reda pÄ hur lÀrare arbetar och vilka metoder de föresprÄkar. De lÀrare vi intervjuat anvÀnder sig av de bÄda grundmetoderna, helordsmetoden och ljudningsmetoden vid lÀsinlÀrningen för att tillgodose alla elever. Den vanligaste metoden som de intervjuade lÀrarna anvÀnder Àr helordsmetoden, dock pÄpekar samtliga vikten av att eleverna har ljuden med sig för att bli goda lÀsare.