Att ta fram ett konstruktionsunderlag för ett småskaligt vindkraftverk som vanlig användare är en tidskrävande process och professionell hjälp kan behövas. Ett verktyg som automatiskt genererar ett sådant underlag skulle medföra stora tidsbesparingar samtidigt som det går att använda på egen hand. Ett internetbaserat verktyg gör det dessutom möjligt för vilken användare som helst att undersöka potentialen att bygga ett småskaligt vindkraftverk på sin egen plats, allt som behövs är en internetuppkoppling.Det verktyg som utvecklats i detta projekt låter användaren mata in omgivningsparametrar och energibehov på en hemsida för att sedan automatiskt få ut ett konstruktionsunderlag. Underlaget innehåller vindkraftverkets dimensionering och information om hur bladen kan konstrueras. Bladen som används i modellen är skurna ur rör och från forskning vid Linköpings universitet har det visat sig ge goda resultat.

Urbaniseringen i världen fortsätter öka samtidigt som mängden fysisk aktivitet generellt sett minskar. Sverige är inte i något av fallen, ett undantag. En strategi som förespråkas av Sveriges tre största städer Stockholm, Göteborg och Malmö för att, bland annat, möta urbaniseringen är förtätning. Denna stadsbyggnadsprincip innebär att bebyggelse- liksom befolkningstäthet ökar inom samma yta. Samtidigt, som en konsekvens av detta, har tätorternas friyteareal minskat kraftigt och för fysisk aktivitet har den byggda miljön påvisats vara en av de faktorer som kan påverka människans val och vilja att aktivera sig. Utgångspunkten för uppsatsen ligger i en alternativ stadsbyggnadsprincip, som stödjer förtätning, men där förespråkarna menar att staden kan vara både tät och grön genom utvecklade metoder för friyteplanering.

Detta examensarbete på 15 hp. har haft målet att kunna hitta en guide för planering av fönster för byggnader som ska certifieras med Miljöbyggnad. I certifieringsprocessen ingår beräkning av solvärmelasten, vilket ger en siffra på hur mycket solvärme som strålar in i byggnaden, som sedan kan behövas ventileras eller kylas bort under sommarhalvåret. I processen beräknas även dagsljusfaktorn, vilket ger en siffra på hur mycket dagsljus kommer in i byggnaden. Då dessa två aspekter påverkar negativt på varandra har olika tester gjorts med hjälp av olika datasimuleringar för att finna vilken fönsterarea skulle kunna vara lämplig för att få ett bra betyg i Miljöbyggnad.

Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet var i behov av att utvärdera användbarheten på den prototyp som de tagit fram för mätning av fysiologiska parametrar i distribuerad vård. Syftet blev därför att genom att använda metoder så som heuristiska och summativa utvärderingar ta reda på vilka behov och krav som de tänkta användarna ställer på användargränssnitt som används inom distribuerad vård. För att kunna genomföra dessa metoder genomfördes studiebesök, användaranalys, fokusgrupper, kontextuell utforskning och en funktionsanalys. Resultatet av de två utvärderingarna visar att användarna ställer höga krav på den här typen av användargränssnitt, framförallt gällande säkerställande av identitet och anpassning till användarnas verklighet..

Hyressättning är föremål för diskussion eftersom det idag finns förslag till ny hyressättningsmodell som kallas Stockholmsmodellen.Idag existerar bruksvärdessystemet som innebär att två lika lägenheter ska ha likvärdig hyra och om tvist uppstår finns bestämmelser som reglerar detta. Bruksvärdeshyra innebär att hänsyn tas till fastighetens och lägenhetens standard, utrustning i lägenheten och gemensamma utrymmen. De flesta hyrorna förhandlas kollektivt mellan hyresvärden och hyresgästorganisationen. Hyresregleringslagen tillkom 1942. Bruksvärdessystemet infördes 1968.

Uppsatsens titel: Byggkalkyler under förändrade villkor ? en studie av förutsättningar och konsekvenser utifrån Peab Seminariedatum: 9 februari, 2007 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, inriktning redovisning Författare: Jens-Oskar Göransson, Anders Larsson, Oskar Thorslund Handledare: Olof Arwidi, Stefan Yard Nyckelord: Kalkyler, Projektkalkyler, Bostadsbyggande, Bostäder, Beslutssituation Syfte: Syftet med uppsatsen är att utröna vilka kalkylprinciper som används vid upprättandet kalkyler för nyproduktion av flerbostadshus samt vilka parametrar som påverkar dessa kalkyler. Metod: Uppsatsen är genomgående induktiv, deskriptiv med en kvalitativ ansats. Undersökningen har främst genomförts genom intervjuer av personer på fallföretag samt känslighetsanalys av kalkylutfall. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen utgår ifrån de grundläggande företagsekonomiska kalkylmetoderna, de juridiska ramar som reglerar byggande och fastigheter samt allmänna teorier om bostadsmarknaden.

I detta arbete har vanligt förekommande krav på IP-telefonilösningar identifierats via litteraturstudier. Därefter har en testmiljö skapats där ett urval av mjukvaror har utvärderats med avseende på funktionalitet och dokumentation.Kraven som ställts relaterar till säkerhet och kvalitet samt den funktionalitet som krävs för att motsvara den hos det vanliga telefonnätet. Mjukvarorna som presenteras är 3CX, Asterisk, sipXecs och Switchvox. Urvalet av mjukvaror är baserade på antingen öppen källkod eller proprietära motsvarigheter. Faktorer som möjlighet till support och användarvänlighet har också belysts.

Syftet med denna studie var att undersöka om vistelse på hög höjd påverkar den anaeroba arbetsförmågan. Sex aktiva universitetsstudenter, fyra män och två kvinnor, deltog frivilligt i studien. Expeditionen till Nepal varade i 40 dagar och under den perioden sov och vandrade försökspersonerna mellan 1400 och 5100 meter över havet. Före och efter expeditionen genomförde försökspersonerna ett anaerobt wingatetest där peak power, average power, minimum power and power drop uppmättes. Resultatet visade en signifikant sänkning av average power efter den genomförda expeditionen på hög höjd, med ett medelvärde på 8.44 ± 0,84 w/kg före expeditionen och 7.81 ± 0,87 w/kg efter expeditionen.

En relativt ny metod i skogsbruket är att samla in data med hjälp av små obemannade flygplan s.k. drönare. Målet med denna studie var erhålla svar på om det är möjligt att använda drönare vid skogsvårdsplanering. Det som undersöktes var vilka parametrar som kunde identifieras i bilder tagna ifrån drönare vid inventering av återväxt, röjningsbehov och röjningsuppföljning. Även hur olika väderlekar, tider på dygnet och omgivande vegetation påverkade bilderna undersöktes.

Studiens syfte var att analysera svenska gymnasieböckers historiebruk. Analysobjekten var de två världskrigen. Krigen analyserades via flera olika parametrar, såsom vilka fronter och krigsbrott som redovisades, hur Sveriges roll beskrevs samt huruvida böckernas etiska ställningstaganden stämde överrens med GY11:s etik. Studien visade att de undersökta böckerna fokuserade på västvärldens insatser och att beskrivningarna av de östliga och asiatiska fronterna var försumbara. Detta tillsammans med bristen på beskrivningar av östligt och asiatiskt lidande ledde till slutsatsen att de undersökta böckerna inte stämde överrens med GY11:s etiska riktlinjer.

En väl genomförd planering genomsyrar ett helt byggprojekt, redan från anbud till överlämnande och ger den bästa förutsättningen att få ett lyckat sådant. Syftet med all planering är att välja och tillämpa bra arbetsmetoder, hjälpmedel och utrustning, minimera slöseri av olika sorter samt göra materialhantering enkel och direkt, dessa parametrar bidrar till att öka effektiviteten på ett projekt oavsett art. Med bra planering kan icke-värdeskapande aktiviteter reduceras vilket ger ett mervärde för kunden. Det bästa ett företag kan erbjuda en kund är kvalitet, produkten kan aldrig bli förstklassig om producenten inte vet vad kunden vill ha. Detta arbete studerar effektivisering, uppbyggt dels av en teoridel, dels av en fallstudie.

Information på webben konsumeras idag via en mängd heterogena enheter. Faktorer som nätverksunderlag och skärmupplösning påverkar vilken bild som är lämplig att leverera till klienten, då en bild i sitt originaltillstånd på en tekniskt begränsad enhet tar lång tid att hämta samt kräver en stor datamängd. Eftersom surfandet på mobila enheter via mobila nätverk förväntas att öka är en lösning för adaptiv bildladdning relevant. Syftet är att undersöka huruvida en webbtjänst, bestående av en klient och en server, kan avgöra bäst lämpad bildkvalitet att leverera till klienten, baserat på dennes aktuella nätverksprestanda och skärmupplösning. En enhet med lägre skärmupplösning och ett långsammare nätverk berättigar en bild i sämre kvalitet och lägre bildupplösning.

Detta arbete är en studie av Saturnusmånen Titans jonosfär. Det som har undersökts är dess värmeledande förmåga, konduktivitet och avkylning, för de lägre delarna (1000-2000 km). Dessutom studerades möjliga förlustkällor för elektroner. De resultat som produceras studerades och jämfördes med teorin. Målet med arbetet var att utifrån förhandsdata skapa profiler av olika parametrar för de lägre delarna av jonosfären.

Då stora vägprojekt ska utredas genomförs en samhällsekonomisk kalkyl för att ta reda på hur stor nyttan av projektet blir för samhället. Det kan vara komplicerat att ekonomiskt värdera de olika ingående delarna samt att veta vilka parametrar som verkligen ger effekt i projektet. I storstäderna gör den högre tätheten att andra konsekvenser för ekonomin, miljön, kapacitetsutnyttjande med mera blir annorlunda än på landsbygden, andra brister uppkommer i beräkningsverktygen. Utifrån en belysning av de problem som finns i dagens beräkningsmetod ges förslag till utveckling av beräkningsverktyget EVA (Effektberäkning vid väganalyser) och Effektsamband 2000 genom att ta fram förslag för hur kostnader eventuellt skulle kunna hanteras i beräkningarna. De brister i beräkningsmodellerna som har framkommit gäller bland annat deras enkelhet i storstadsanalyser och att de inte är flexibla. I beräkningarna tas inte heller de ökade samhällsekonomiska kostnaderna upp som uppstår då innerstadsnära bostads- och kontorsbyggen inte blir av.

Då stora vägprojekt ska utredas genomförs en samhällsekonomisk kalkyl för att ta reda på hur stor nyttan av projektet blir för samhället. Det kan vara komplicerat att ekonomiskt värdera de olika ingående delarna samt att veta vilka parametrar som verkligen ger effekt i projektet. I storstäderna gör den högre tätheten att andra konsekvenser för ekonomin, miljön, kapacitetsutnyttjande med mera blir annorlunda än på landsbygden, andra brister uppkommer i beräkningsverktygen. Utifrån en belysning av de problem som finns i dagens beräkningsmetod ges förslag till utveckling av beräkningsverktyget EVA (Effektberäkning vid väganalyser) och Effektsamband 2000 genom att ta fram förslag för hur kostnader eventuellt skulle kunna hanteras i beräkningarna. De brister i beräkningsmodellerna som har framkommit gäller bland annat deras enkelhet i storstadsanalyser och att de inte är flexibla.