Andersson Therese och Carlsson Jessica (2007). Samspel i leken. En undersökning om hur små barn samspelar i leken. Malmö högskola: lärarutbildningen. Syftet med det här examensarbetet är att få en djupare förståelse av samspelet i leken och se hur kognitiva och språkliga kompetenser och utveckling kommer till uttryck hos de små barnen. Uppsatsens frågor är: - Vad händer i samspelet mellan barnen när de leker och hur kommer detta till uttryck kognitivt och språkligt? - Hur ser några pedagoger på samspel, lek och hur barnen använder sina kognitiva och språkliga kompetenser i just samspelet i leken? - Vad säger pedagogernas beskrivningar om syn på barn och mer specifikt barns samspel? I denna studie har det gjorts observationer av flera barn och interjuver med fyra pedagoger, från två olika förskolor.

Att kunna läsa och skriva är en fråga om demokrati. Utan information kan ingen människa känna sig delaktig i dagens informativa samhälle. Det är lika självklart som att det utan anpassade läroböcker kan vara svårt att känna sig delaktig i sin skolundervisning. Av Sveriges vuxna befolkning är det 25% som inte uppfyller kunskapskraven i svenska för grundskolan. Kursplanen säger att alla elever efter årskurs nio ska "kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur, saklitteratur och dagstidningarnas artiklar med god förståelse".Syftet med C-uppsatsen är att undersöka en anpassad lärobok i gymnasiets A- och B-kurs i svenska.

Syfte:Syftet med detta arbete är att undersöka hur medvetna elever i år 5 och 6 är om sin egen lärprocess och deras uppfattningar om hur de lär, samt hur lärarna motiverar sina elever och hur de beskriver att de gör lärprocessen synlig för eleverna. Frågeställningar: Hur medveten är eleven om sin lärprocess? Vilka verktyg använder läraren för att medvetandegöra eleven?Vilka verktyg använder läraren för att motivera eleven?Teori och metod:Den teoretiska basen utgår från tre infallsvinklar. Det är Vygotskijs syn på lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv, Selbergs forskning om betydelsen av elevinflytande och Jenners teori om det pedagogiska mötet där pedagogens uppgift är att se med elevens perspektiv. Selberg har genom sin forskning kommit fram till att ju mer inflytande eleven får, desto högre kvalitet i lärandet.

One of the main goals of the national curriculum is to encourage children?s personal opinion and support them in development of argumentation ability and communication skills. All this is very important for the children as members of the future society.The purpose of this essay is to investigate how primary school teachers estimate the meaning of the pupil?s argumentation as well as which methods and approaches are assumed by the teachers to be most appropriate for children?s argumentation development. The study also considers the questions how the teachers motivate their pupil has to argue in the classroom and how the students by themselves understand the concept of argumentation.

Den moderna pedagogiken handlar om att ha en helhetssyn där fokus på inlärningssituationen inte enbart avser att en lärare med breda kunskaper, eller tillgång till fina läromedel innebär goda lärprocesser. Motivationen, miljön, individen, kunskapen är alla lika viktiga pedagogiska pusselbitar för att förmedla och befästa kunskap. I dagens gymnasieskola finns förutom de rent teoretiska programmen, vilka i sak är en förberedande utbildning för elever som ämnar läsa vidare vid universitetet också de yrkesförberedande programmen där målare, elektriker, snickare etc. erhåller en yrkesutbildning. Gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar har i första hand fokus på det efterkommande yrkeslivet, där huvuddelen av utbildningstiden består av karaktärsämnesundervisning.

Trots intensiva satsningar på skolans digitalisering visar forskningen att den inte leder automatiskt till förbättrat lärande och kunskapsutveckling hos eleverna. Syftet med examensarbetet var att undersöka pedagogernas syn på frågan hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att främja elevers lärande i naturvetenskaplig undervisning. Empirin omfattar djupintervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi, kemi eller NO. Syftet var att få insikt i lärarnas funderingar och sätt att använda IT och 1:1 kontexten för att stötta elevers lärande och det pedagogiska arbetet. Dessutom gjordes en enkätstudie bland åtta lärarstudenter för att ta reda på deras uppfattningar om 1:1 kontextens användning och effekt vid observerade naturvetenskapliga lektioner. Det empiriska materialet analyseras utifrån utvalda teoretiska utgångspunkterna som omfattar teorier av Vygotskij och Dewey kring sociokonstruktivistiskt lärande respektive inquiry-based learning samt Mishra och Koehlers TPACK modell. Kopplingar görs också till aktuell evidensbaserad pedagogisk forskning kring IT-stödd lärandet som beskrivs i forskningsöversikten. Arbetets resultat visar på konkreta exemplen på hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att främja elevers lärande, t.ex.

Bakgrund:Svensk matematikundervisning har under de senaste åren debatteras livligt. Flera undersökningar pekar på att elevresultaten sjunker. Alltför många elever har också låg motivation när det gäller det egna matematiklärandet. Tilltron till det egna kunnandet sviktar och många elever ägnar mycket av tiden på matematiklektionen åt ett oreflekterat arbete. Att hitta alternativa arbetssätt och arbetsformer för att hjälpa eleven att bygga nya begrepp och tillägna sig hållbara och generaliserbara strategier är nödvändigt.

Sammanfattning/Abstract Elever med språkliga svårigheter utgör en sammansatt och svårdiagnostiserad grupp. En språkstörning får konsekvenser för tankeutveckling, minne, lärande och läsförståelse. Det finns ett behov hos lärare att nå en större medvetenhet och en djupare förståelse för hur funktionsnedsättningen påverkar skolsituationen och vilka arbetsätt och arbetsmetoder, som kan vara motiverande och effektiva för elever med språkstörning. Syftet med studien är att belysa hur lärare till en elev med generell språkstörning och verbal dyspraxi och eleven själv upplever möjligheter och hinder i olika skolsituationer. Studien vill också lyfta fram de faktorer, som anses betydelsefulla för kunskapsutveckling och social gemenskap. ? Vilka arbetssätt och arbetsformer upplevs som positiva och motiverande av en elev med språkstörning och verbal dyspraxi? ? Hur upplever två lärare sin yrkesroll och användandet av olika arbetssätt och arbetsformer? ? Vilka dilemman och hinder visas och i så fall på vilket sätt? Studien grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv.

Abstract/Sammanfattning Problemområde Får elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rätt till i en dyslexiskola? Syfte och preciserade frågeställningar Det övergripande syftet med mitt examensarbete är att undersöka pedagogiska metoder för lärande i en dyslexiskola och om skolans metoder är överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet är att få svar på vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bäst i sitt lärande utifrån följande preciserade frågeställningar: ? Vilka strategier använder eleven för sitt lärande? ? Hur upplever eleven lärmiljön i skolan? ? Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? ? Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger på beprövad erfarenhet? ? Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi? Teoretisk ram Jag har valt att använda tre teorier som påverkar elevens villkor och förutsättningar för lärande nämligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.

Nina Andersson (2014) Läsning i särskolan ? ur ett elevperspektiv.Speciallärarprogrammet 90hp, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola Problemområde: Undervisningen i särskolan har fått kritik för att det är för mycket fokus på omsorg istället för kunskap. Därför är det av stor vikt att belysa undervisningen i särskolan och se i fall den bilden stämmer. Att fånga elevers syn på något och i synnerhet elever med utvecklingsstörning är inte särskilt vanligt därför är min bestämda uppfattning att det är viktigt att den här gruppens röster blir hörda. För att få en bakgrund och förståelse av elevernas kontext är min avsikt att beskriva deras svenskundervisning under ett antal lektioner. Syfte: Syftet är att undersöka grundsärskoleelevers upplevelser och erfarenheter av läsning och svenskundervisning.

Abstract/Sammanfattning Problemområde För elever med funktionsnedsättningar är behovet av informations- och kommunikationsteknik många gånger störst och ibland även en förutsättning för att eleverna ska nå målen i sin utbildning. Lärare i grundsärskolan arbetar mycket med att finna lämpliga redskap och metoder som leder till lärande och utveckling. Forskning visar att digitala redskap som surfplattan gör undervisningen tillgänglig. Surfplattan har fått ett genombrott i den svenska skolan. Då den anses ge eleverna nya förutsättningar till lärande och utveckling, medför detta att elever inom grundsärskolan får nya möjligheter att utforska och utmana sitt lärande.