Introduktion: Prevalensen av fetma bland barn och ungdomar ökar trots att internationella organisationer och myndigheter försöker uppmärksamma allmänheten på riskerna att drabbas av sjukdomar och att sjukvårdskostnaderna ökar för samhället. I takt med den ökande ?fetmaepidemin? ökar antalet individer med metabolt syndrom i världen. Viktiga förklaringar till uppkomsten av metabolt syndrom är brist på fysisk aktivitet tillsammans med högt energiintag, felaktiga matvanor, stress och psykosociala faktorer. Prevalensen för det Metabola syndromet är högt bland barn och ungdomar med fetma och ökar i takt med att fetman förvärras.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur kostvanor som eftersträvade en medelhavslik kost med nordisk inriktning kunde påverka riskfaktorerna för det Metabola syndromet, till följd av en genomförd kurs i livsstilsförändring. De frågeställningar som användes för arbetet var;? Har det skett någon förändring i kursdeltagarnas kostvanor som har haft betydelse för det Metabola syndromet?? Hur såg korrelationen ut mellan förändring i kostvanor, livsstilsfaktorer och Metabola riskfaktorer?? Hur såg oberoende kopplingar ut mellan förändringar i kostvanor och livsstilsfaktorer och förändringar i riskfaktorer för det Metabola syndromet efter kontroll för potentiella confounders som fysisk aktivitet och socialt tillstånd?MetodDen longitudinella kvasiexperimentella kvantitativa studien genomfördes under tolv månader och bestod av tre individuella träffar med en sjuksköterska samt fem gruppundervisningstillfällen i livsstilsförändring. Vid livsstilskursens start deltog 99 individer i studien. Vid sista mättillfället var deltagarantalet 64 individer.ResultatResultaten visade på att det skett en signifikant förändring i majoriteten av de undersökta kostvariablerna för kursdeltagarna.

Syftet med vår litteraturstudie är att beskriva hur en livsstilsförändring och livstilsskillnader kan påverka utvecklingen av det Metabola syndromet, samt hur sjuksköterskan kan medverka med hjälp och stöd vid livsstilsförändringar. Frågeställningar är: Vad är effekten av en livsstilsförändring vid risk för metabolt syndrom? Hur kan sjuksköterskan medverka till prevention av det Metabola syndromet? 10 vetenskapliga artiklar användes i litteraturstudien för att besvara ovanstående frågeställningar. Resultatet i denna litteraturstudie visar att en livsstilsförändring har en stor och avgörande betydelse vid risk för utvecklande av metabolt syndrom. Denna studie visar även på att sjuksköterskan, genom att ge individuell rådgivning och stöd i form av kontakt via telefon, Internet samt sedvanliga mottagningsbesök har en betydande roll i preventionsarbetet vid detta tillstånd.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel var att unders?ka evidensen f?r om intag av bl?b?r har en effekt p? blodlipider m?tt som HDL och LDL hos vuxna med Metabola syndromet. Metod: Litteraturs?kningar genomf?rdes i databaserna Scopus och PubMed den 23 mars 2023. S?kningen baserades p? tre stycken block. Ett block inkluderade de olika typerna av blodfetter, det andra blocket inkluderade randomiserade kontrollerade studier (RCT) och det tredje blocket inkluderade bl?b?r.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka om Body Mass Index (BMI), Metabola tillstånd, fysisk aktivitet och intag av energitäta livsmedel skiljer sig mellan individer med mycket stillasittande tid respektive individer som tillbringar mindre tid stillasittande. För att besvara syftet ställs följande frågeställningar:Skiljer sig de Metabola variablerna BMI, blodtryck, blodfetter och blodsocker hos individer som tillbringar mycket tid stillasittande jämfört med individer som tillbringar mindre tid stillasittande?Skiljer sig intag av energitäta livsmedel så som chips, jordnötter, tårtor, wienerbröd, choklad och glass hos individer som tillbringar mycket tid stillasittande jämfört med individer som tillbringar mindre tid stillasittande?Hur påverkar fysisk aktivitet och stillasittande risken för övervikt när hänsyn har tagits till confoundrar (så som, kön, ålder, utbildningsnivå och intag av energitäta livsmedel)? MetodData har hämtats från studien LIV 2000 där syftet var att samla information om motionsvanor, fysisk prestationsförmåga och levnadsvanor bland svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år. En kvantitativ arbetsmetod har använts genom enkäter och fysiologiska tester som sedan har bearbetats genom statistikprogrammet SPSS för att sammanställa resultatet. Studien baserades på totalt 1067 personer, varav 603 personer valde att endast svara på enkäten och 464 personer genomgick både de fysiologiska testerna samt svarade på enkäten. ResultatResultatet visade att den enda signifikanta skillnaden mellan stillasittande och aktiva individer av de Metabola variablerna var BMI som var högre hos de stillasittande.

Syftet med denna pilotstudie var att studera om man hos pediatriska patienter som lider av sjuklig fetma kan se förändringar i metabolismen genom att ersätta den traditionella kosten med en kost bestående av hög andel fett och låg andel kolhydrater. De frågeställningar som används är om den förändrade kosten leder till en gynnsam förändring av Metabola markörer samt hur patientupplevelsen av de nya kostråden är. Studien har både en kvantitativ och kvalitativ design. Totalt ingår 4 barn i åldern 4-17 år. Två av dessa har under fyra veckor ätit en kost bestående av hög andel fett (50-60E%) och låg andel kolhydrater (15-20E%).

SammanfattningBakgrund:I Sverige finns 30 000 ? 40 000 personer med psykosdiagnos. Dessa är en utsatt grupp avseende Metabola riskfaktorer, dels utifrån konsekvenser av sjukdomen, men också med anledning av den antipsykotiska medicineringen. Därför rekommenderas screening för Metabola riskfaktorer i förebyggande syfte och för tidig upptäckt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka personals erfarenheter av hinder och framgångsfaktorer i screeningarbetet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 7 personal som arbetade med metabol screening på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning.

Bakgrund: Medicinska problem som diabetes typ II innebär kräver högkvalitativ egenvård av en person diagnostiserad med sjukdomen. Egenvården kan påverka och påverkas av hur denne upplever psykosociala faktorer. Syfte: Syftet med studien var att belysa de psykosociala faktorer en person med diabetes typ II upplever. Metod: Studien var en litteraturstudie. Alla utvalda artiklar var så kallade peer-reviewed.

Bakgrund: Medicinska problem som diabetes typ II innebär kräver högkvalitativ egenvård av en person diagnostiserad med sjukdomen. Egenvården kan påverka och påverkas av hur denne upplever psykosociala faktorer. Syfte: Syftet med studien var att belysa de psykosociala faktorer en person med diabetes typ II upplever. Metod: Studien var en litteraturstudie. Alla utvalda artiklar var så kallade peer-reviewed.

Low Carb High Fat (LCHF) ses som en striktare variant av GI eller Atkins och är en diet riktad framförallt till personer som lider av det Metabola syndromet, där man utesluter i princip alla kolhydrater för att undvika blodsockerhöjningar. Överviktiga och diabetiker som testat denna diet har både fått bättre blodfetter, viktnedgång samt ett förbättrat blodsocker men samtidigt finns det många motsträvare ? framförallt SNR (svenska näringsrekommendationer). Syftet med detta projekt var att visa effekterna hos friska, normalviktiga personer som genomgått en tre veckors dietperiod med LCHF kost. Hur vikten, blodfetterna samt det psykiska har påverkats.

BakgrundPrevalensen av diabetes mellitus typ 2 beräknas mer än fördubblas i Europa fram till år 2030 och utgör den diabetesform som starkast ökar i omfattning. Sjukdomen karaktäriseras av en kronisk hög blodglukosnivå, hyperglykemi, som orsakas av otillräcklig insulinsekretion eller insulineffekt. Miljö, livsstil och genetiska faktorer samspelar i utvecklingen av typ 2-diabetes. Inom diabetesvården eftersträvas en jämn och stabil blodglukosnivå, metabol kontroll, för att motverka utveckling av sjukdomsrelaterade komplikationer. Den Metabola kontrollen kan bedömas utifrån ett HbA1c-värde, som visar den genomsnittliga blodglukosnivån under de föregående två till tre månaderna.

Det Metabola syndromet är ett utbrett och omfattande problem. På grund av syndromets komplexa symtombild valdes insulinresistens alternativt diabetes typ 2 att belysas, eftersom detta är WHO:s (World Health Organisation) huvud-kriterium för syndromet. En stor del av sjuksköterskans arbete med dessa patienter är undervisning. Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskans undervisande funktion i arbetet med patienter med insulinresistens alternativt diabetes typ 2. Litteraturstudie utfördes med 8 inkluderade artiklar som analyserades med manifest innehållsanalys.

Diabetes utgör idag ett växande globalt folkhälsoproblem. Antalet diabetiker beräknas vara 360 miljoner fram till år 2030 (WHO, 2005). Utvecklingen från ett traditionellt liv till en modern livsstil med stress, ökat födointag och mindre motion är några av nyckelfaktorerna i utvecklingen av diabetes typ 2. Sekundär preventiva åtgärder vid diabetes typ 2 är en hälsosam kost i kombination med motion, för att förebygga utvecklingen av komplikationer relaterade till sjukdomen. Syftet med studien var att undersöka vilka sekundära preventiva insatser som finns, för att få patienter med diabetes typ 2 att uppnå god metabol kontroll med fokus på kost och motion samt hur sjuksköterskan kan utnyttja detta i sitt omvårdnadsarbete.

Snabba kolhydraterna har i kostdebatten ibland utpekats som en av orsakerna till Metabola syndromet (insulinresistens och höga blodfetter). Stärkelsen i sin renaste form bidrar till att blodsockernivån höjs dramatiskt efter måltid precis som en ren glukoslösning. Att vi skall undvika att äta ren glukos för att minska risken för Metabola syndromet känns naturligt, men att undvika stärkelserika livsmedel är svårare att förstå. Det kräver ett nytt tänkande att dela in livsmedel i snabba och långsamma, beroende på hur de påverkar blodsockerhöjningen efter en måltid. Många livsmedel har fått ett glykemiskt index (GI) som ett mått på kolhydraternas kvalité.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.