BAKGRUND:Innebörden i begreppet ?god klassrumsmiljö? kan sägas bestå av faktorer i två kategorier. Dels fysiska faktorer somljus, ljud, luft och lokaler och dels mer ogripbara faktorer som stämningen i barngruppen och hur pedagogernagenom sitt förhållningssätt skapar utrymme för lek och lärande. Leken är en del av förskoleklassen ochsociokulturella aspekter är mycket väsentliga för hela verksamheten. Det innebär att barnen påverkas av den socialaoch kulturella värld de lever i och genom leken lär sig dess sociala och kulturella koder.

Varje dag insjuknar mellan 15-20 kvinnor i bröstcancer. Då en fjärdedel av all cancer som drabbar kvinnor är bröstcancer gör det den till den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Drabbade kvinnor försöker på olika sätt hantera de känslor som uppstår efter en cancerdiagnos. Syftet med denna studie är att utifrån vårdvetenskaplig forskning få en överblick över kvinnors upplevelser av vad som hjälper dem hantera sin vardag. Detta sker på olika sätt beroende på person och situation.

Bakgrund: I tsunamin i Thailand 2004 förlorade 544 svenskar sitt liv, men det var betydligt fler än så som blev drabbade. De människor som överlevt tsunamin men förlorat en närstående drabbades av stor sorg och saknad. Forskning visar att de överlevande löpte stor risk att drabbas av komplicerad sorg, posttraumatisk stress och negativ påverkan på den mentala hälsan. Ett professionellt och medmänskligt bemötande har visat sig underlätta sorgeprocessen för de överlevande, därför är det viktigt att sjukvårdpersonal får en förståelse för de som förlorat en närstående plötsligt.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av sorg hos svenskar som var med om och samtidigt förlorat närstående i tsunamin 2004 i Thailand.Metod: Studien är baserad på fem självbiografier skrivna av människor som överlevde tsunamin men även förlorade närstående där. Studien har utgått från en kvalitativ ansats och har bearbetats med hjälp av en manifest innehållsanalys.Resultat: Studien visade att sorgen speglades av individuella upplevelser.

The knowledge development regarding in-store marketing has shown that influencing a consumer in a store setting is a powerful tool to change the consumer?s buying patterns. However, the store as a marketing channel lacks, in many ways, conducted academic research and according to marketing theory investments into in-store marketing tend to be taken without advanced marketing consideration. As a consequence, we have chosen to generate new insights into the field of in-store marketing by studying in-store demonstrations both from a behavioral and a mental dimension. Furthermore, we have also chosen to study how different consumers with different degree of loyalty and buying patterns are influenced by an in-store demonstration.This study aimed to obtain a better understanding of in-store demonstrations through breaking down the demonstration into its core elements and from these elements construct different types of demonstrations.

Främre korsbandet är en av knäledens viktigaste stabiliserande strukturer. En korsbandsskada är den vanligaste ledbandsskadan som drabbar knäleden och kan i vissa fall medföra permanenta funktionsnedsättningar. Idag råder delade meningar om vilka individer som ska opereras respektive behandlas konservativt. Vid beslutet om operation finns flera faktorer att ta hänsyn till. Oavsett behandlingsval är sjukgymnastisk rehabilitering nödvändig.

Sett över hela världen är fotboll den vanligaste idrotten som utövas. Skadefrekvensen inom fotbollen i Sverige ligger på 3-7 skador per 1000 träningstimmar och 14-30 skador per 1000 matchtimmar. Det vanligaste skadeområdet hos fotbollsspelarna är nedre extremitet där ankelstukningar är den vanligaste skadan. Orsakerna till skador inom fotbollen är inte helt klarlagda, men sådant som kan leda till skador är inre och yttre faktorer. Svenska Fotbollförbundet håller i tränarutbildningar som baseras på tre olika nivåer: bas, avancerad och professionell.

Jag har märkt att mina elever har vissa kunskaper som de inte lärt sig under traditionella läroformer; i skolan eller någon annanstans. Det kan vara att de har en känsla för hur film eller musik är uppbyggd, vad som är en snygg bildkomposition, för hur språket talas eller skrivs, eller hur man ska bete sig i olika situationer. Utan att vi är medvetna om det verkar vi ha en intuition och magkänsla inför vissa företeelser i vår vardag. Vad är det då för typ av lärande som sker när vi inte tänker att vi lär oss och inte heller alltid vet att vi kan vissa saker? Vad vi har att göra med är alltså någon form av omedveten process; ett slags implicit lärande.

Syftet med studien är att sammanställa information kring genetiska metoders roll i svensk hunduppfödning. Studien innehåller ett historiskt perspektiv på dagens genetiska pool, hälsotillståndet hos svenska rashundar, genetiska sjukdomar bland hundar, samt i vilken utsträckning vi kan påverka hundens hälsotillstånd och mentala tillstånd. Det finns olika typer av urvalsmetoder som används i hunduppfödning såsom markörbaserat test, mutationbaserat test samt traditionell fenotypbaserad avel. Studien har för avsikt att inkludera flera perspektiv då genetiska tester och hundavel påverkas av ett flertal aktörer, såsom Svenska Jordbruksverket, Svenska Kennelklubben, hunduppfödare, rasklubbar och laboratorier. Beroende på hur man tolkar Jordbruksverkets föreskrifter från 2008, kan Jordbruksverket och Svenska Kennelklubben vara på kollisionskurs.

Studiens syfte är att undersöka förskoleklassens funktion, är det skola eller inte? Vad har femåringar för tankar och förväntningar om att börja förskoleklassen samt hur upplever sexåringar verksamheten? Undersökningen utförs utifrån hermeneutisk ansats och metodval är semistrukturerade intervjuer. Anledningen till valet av metod är att få en djupare och nyanserad information inom forskningsområdet. Studien visar att femåringarna upplever en positiv förväntan över att börja förskoleklassen. De tycker att det ska bli spännande och roligt att få byta verksamhet och träffa nya vänner.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur brukare som har kontakt med socialtjänsten på grund av missbruksproblematik upplever och beskriver sitt inflytande över den egna behandlingen. Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats - sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med brukare som har kontakt med socialtjänsten på grund av missbruksproblematik. Resultatet tolkades utifrån den nyinstitutionella teorin och visade att brukarna upplever att de har inflytande i sin kontakt med socialtjänsten, men på vilket sätt och i vilken omfattning varierar och påverkas till stor del av vilken socialsekreterare brukaren träffar. När vård enligt LVM ligger nära till hands upplever brukarna att kommunikation och information brister från socialsekreterarens sida. Samtliga brukare framhåller att kommunikation och delaktighet underlättar behandlingsarbetet och ökar den egna motivationen.

Denna studie genomfördes i syfte att undersöka ett eventuellt samband mellan ordförråd och strategianvändning på arbetsminnesuppgifter hos barn med utvecklingsstörning. Barn med utvecklingsstörning antas ha svårare för att minnas visuellt presenterad information med hjälp av en fonologisk strategi, innebärande upprepning av ord subvokalt i arbetsminnet (Milgram, 1973). Henry (2002) menar att barn med utvecklingsstörning har en nedsättning vad gäller förmågan att subvokalt upprepa ord i arbetsminnet. Detta kan relateras till en studie av Gathercole och Baddeley (1989) som visar att fonologiskt arbetsminne är viktigt vid förvärvandet av nya ord. Baserat på detta formades vår hypotes om att ett större ordförråd skulle ha ett samband med användande av en fonologisk minnesstrategi.

Syftet med examensarbetet var att undersöka och få kunskap om förskollärarnas tankar kring pedagogisk dokumentation och reflektion i förskolan. Vår första frågeställning utgick från förskollärarnas åsikter om vad pedagogisk dokumentation hade för betydelse i verksamheten. Den andra och tredje frågeställningen inriktade sig på hur förskollärarna tolkade begreppet reflektion samt vad de ansåg att den hade för betydelse i förskolan. Den sista frågeställningen fokuserades på vilka erfarenheter förskollärarna hade av just reflektion i förskolan. Vi genomförde tio kvalitativa intervjuer i tre olika kommuner.

Denna uppsats behandlar problematiken kring differentiering genom CSR på den homogena elmarknaden. Elmarknaden har relativt nyligen avreglerats och präglas därför till viss del av en monopolistisk karaktär, vilket framkallar en utveckling av alternativa strategier. För företag på en homogen marknad krävs, enligt Porter, en mer sällsynt differentieringsstrategi [Dess & Davis, 1984]. Därför kan ett företags CSR-arbete verka som differentieringsstrategi [Ou & Chai, 2007]. För en framgångsrik implementering förespråkar Reinhart tre kriterier; tillhandla hålla trovärdig information, skapa hållbara innovationer och undersöka viljan hos konsumenterna [Reinhart, 1998].De valda företagen för denna studie är; Fortum, GodEl och E.on.

ABSTRACTSyftet med denna rapport var att undersöka elevers tankar kring datorn som ett redskap i textskapande och kommunikation i skolan, utifrån ett samhällsperspektiv. Med vilket menas att dagens samhälle har ett annat behov än gårdagens vilket ställer nya krav på skolan att förbereda eleverna för det samhället. Rapporten har undersökt hur elever tänker kring skriftspråkandet med datorn som verktyg och hur de skulle vilja att skriftspråkandet i skolan kommer gå till i framtiden. Rapporten bygger på en litteraturstudie följd av kvalitativa intervjuer med elever i år tre. Resultatet visade att flertalet av eleverna var positivt inställda till att använda datorer i sitt skriftspråkande.

Hur kan man göra för att ge människor en möjlighet att få bättre psykisk hälsa?Detta är huvudmotivet till denna uppsats.Den bakgrund som målas upp är den psykiska ohälsan i Sverige i dag med en mängd människor som i arbetet blir utmattade och deprimerade utan att de får varaktig hjälp att vare sig förändra sina arbetsförhållanden eller sin livssituation.I uppsatsen frågas om människor blint arbetar över sina förutsättningar därför att de saknar insikt om att det de gör är ohälsosamt. Eller gör de det kanske av ett inre tvång som ständigt piskar dem till att anstränga sig yttrligare en bit fast de egentligen känner att de inte orkar med?För att komma fram till ett förslag för förändring beskrivs två olika metoder. Dels psykoanalytikern C G Jungs metod att medvetandegöra och acceptera den del av psyket han kallar Skuggan och dels den amerikanska konsulten Debbie Fords metod att förändra de negativa budskap (tankar) hon menar har sitt ursprung i samma Skugga.