Cheetahs in the wild are declining due to hunting, lack of prey, exploitation of habitats and loss of cubs to predators. Those are the main reasons to why cheetahs are kept in captivity today for conservation. Many cheetahs kept in captivity are seen pacing ? a behaviour that arise when the animal is prohibited from performing natural behaviours. It is believed to being attributed to a lack of stimulation in the environment where they are being held.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur några speciallärare och specialpedagoger ser på arbete med musik, språk och kommunikation för elever på tidig utvecklingsnivå. Fokuseringen är hur de ser på att använda musik för att nå språkliga och kommunikativa mål för elever i gymnasiesärskolan. Som metod i studien har kvalitativa intervjuer använts då den undersöker upplevelser. Datainsamlingsmaterialet har analyserats enligt fenomenologisk forskningsmetod. Sammanlagt har sex speciallärare och specialpedagoger intervjuats.

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos barn är ett växande folkhälsoproblem. Att upptäcka och sätta in insatser för att förebygga psykisk ohälsa hos barn är ett av barnhälsovårdens mål. Föräldrastödsmetoder för att förebygga psykisk ohälsa är en insats på folkhälsoområdet som lämpar sig väl för ett evidensbaserat förhållningssätt. Familjen är en av de viktigaste faktorerna för att förebygga utvecklingen av psykisk ohälsa hos barn. Syfte: Syftet var att belysa effekten avmanualbaserade föräldrastödsmetoder för prevention av psykisk ohälsa hos barn.Metod: Strukturerad litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar.

Title: A study about conditions for leadership in knowledge-intensive firms.Authors: Cecilia Ekström and Niklas SandbergKeywords: Leadership, knowledge-intensive firm, hierarchies, followers.Background: Leadership is becoming one of our greatest social myths and is considered a total solution for many problems that occur in an organization. The view of leadership is usually from a top-down perspective, which contributes to an often underestimated view of the follower. Just as it is important to understand the leader's view of leadership, it is important to understand how employees view the structure from which the leader derives its legitimacy. The existing conditions in knowledge-intensive firms, such as autonomy, place special demands on the formal leadership.Purpose: The purpose of this study takes an employee perspective, to understand what the conditions are for formal leadership in knowledge-intensive firms.Method: A qualitative research method was used and empirical material was collected through interviews with employees in knowledge-intensive firms. The empirical material was analyzed by the respondents? mental images which were set against the theoretical framework of the thesis.Conclusions: The conditions for formal leadership in knowledge-intensive firms make it advantageous to have a leader with a withdrawn role.

Background: Contracting asexually transmitted disease is strongly associated with stigmaand shame. Stigma associated with these diseases has a significant impact on self-image andpropensityto seek care. Despitehigh incidencethere is a generallack of awareness about therisks and theeffectsthatthese diseases have on both mental and physical health. Health carepersonnel are experiencing difficulties to meet and care for these patients. Aim: The aim ofthis studyisto describe patients'experiences of health care after they were diagnosed with asexually transmitted disease.

Tidigare forskning har visat att arbetet i olika aspekter har stor betydelse för människans psykiska välmående. Vi valde att undersöka hur det är att ha varit utanför arbetsmarknaden och att sedan arbeta i ett socialt företag. Syftet med studien var att skapa en förståelse kring vilka behov arbetet uppfyller samt vilken betydelse ett socialt företag har för en individ. Hur upplever individer den period de var arbetslösa? Uppfyller det sociala företaget något särskilt behov för individen? Det teoretiska ramverk vi använde oss av i studien var; den latenta deprivationsmodellen, humanitärt arbete samt inklusion/exklusion.Vårt empiriska material samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med individer som varit utan arbete men som idag arbetar i ett socialt företag.

Arbetslöshet är ett omfattande ämne med fokus på psykisk hälsa på grund av försämrad ekonomi. Psykisk ohälsa är ett svårdefinierat begrepp som bland annat innefattar sömnsvårigheter, ängslan och ångest. Under perioden 2004 till 2005 rapporterade arbetslösa individer i Sverige psykisk ohälsa i större utsträckning än arbetande individer. Att vara arbetslös och förälder till barn i förskoleåldern kan vara påfrestande. Studier som undersökt förskolans betydelse för arbetslösa föräldrar har påvisat positiva upplevelser av förskolan under självupplevd psykisk ohälsa.Syftet med denna studie var att undersöka arbetslösa småbarnsföräldrars psykiska hälsa och deras upplevelser av hur öppna förskolan i Västerås påverkar den.

 Tidigare studier visar att elevers möjlighet till harmonisk utveckling i skolan samverkar med lärarens välbefinnande (Iselau, 2006). Därmed anser jag det motiverat att försöka identifiera och undersöka ett antal faktorer som kan tänkas bidra till att främja lärares välbefinnande och hållbarhet, vilket är syftet med denna studie.Jag har i denna studie genomfört två kvalitativa undersökningar med hjälp av dels helt öppna intervjuer samt riktade öppna enkätfrågor. Genom att intervjua 4 lärare som varit verksamma inom skolan minst 40 år identifierade jag ett antal faktorer, vilka lärarna ansåg vara de mest betydelsefulla i främjandet av deras hälsa och hållbarhet. Därutöver undersökte jag sambandet mellan ett antal hälsofrämjande faktorer med lärarens välbefinnande och hållbarhet, där 16 lärare och 3 skolledare besvarade riktade öppna enkätfrågor.Genom lärare och skolledares svar framkommer främst tre huvudfaktorer som samverkar med deras hälsa och välbefinnande. Den ena är den egna livsstilen, den andra är det sociala klimatet och den tredje är skolledaren.Det visar sig att hälsofrämjande arbete är en process som pågår på dessa tre nivåer.

Att inte veta om att man har en psykisk funktionsnedsättning kan påverka individens självbild, vilket även kan resultera i utanförskap i samhället. Detta kan ha lett till att man aldrig fått kontakt med arbetsmarknaden eller brytt sig om att ta kontakt med Arbetsförmedlingen. Syftet med denna uppsats var att utforska om det fanns en gemensam nämnare till att personer med psykisk funktionsnedsättning som deltog i projektet Unga till Arbete i Gävle fick ett arbete, samt att öka förståelsen för hur de upplevde mötet med myndigheter generellt och med Arbetsförmedlingen i synnerhet.  Fyra intervjuer med personer som hade diagnosen psykisk funktionsnedsättning, varav två av dem kvinnor och två män genomfördes och bearbetades med induktiv tematisk analys. Ur analys av intervjumaterialet genererades följande övergripande teman: bristande uppmärksamhet, oförståelse samt undermålig samverkan mellan myndigheter och professionella, vilka gällde och följt deltagarna från tidig skolgång fram till vuxen ålder. Resultatet visade att projektet Unga till Arbete i Gävle hjälpt respondenterna att få stöd och därmed ett arbete.

Ohälsa bland ungdomar i Sverige inkluderar flera typer av folkhälsoproblem där psykisk ohälsa ökar och drabbar allt fler, vilket bland annat tar sig uttryck i självskadebeteende. Denna uppsats behandlar relationen mellan självskadebeteende och andra riskbeteenden utifrån datamaterialet kopplat till Liv & Hälsa ung i Sörmland. Det är en återkommande totalundersökning om levnadsvanor, riskbeteenden och hälsa bland elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet. Enkäten besvarades av 2750 elever från årskurs 9 och 2770 elever från årskurs 2. Endast flickor i årskurs 9 (n=1313) och år 2 (n=1384) på gymnasiet inkluderas i denna uppsats.

Med denna socialpsykologiska studie ville vi få en ökad förståelse för vad socialt stöd upplevdesbetyda för rehabiliterande individers syn på sin psykiska ohälsa. De åtta intervjuernagenomfördes i anslutning till ett rehabiliteringsprojekt för personer med psykisk ohälsa i enav Sveriges kommuner. De intervjuade personerna var inskrivna i rehabiliteringsprojektet ochdeltog i dess aktiviteter. Resultatet visade att dialoger med personer som hade erfarenhet avliknande psykisk ohälsa och professionella hade störst inverkan på individernas syn på sinpsykiska ohälsa. I analysen använde vi Goffmans teori om stigma, Meads teori om rollövertagandeoch Bubers dialogteori.

Medveten närvaro (mindfulness på engelska) och dess hälsofrämjande effekter ärett väl studerat ämne i relation till en rad psykologiska problem och tillstånd.Dess relation till utmattning är däremot bristfälligt dokumenterad, inte minstvid idrottsrelaterad utmattning. Syftet med denna studie var därför attundersöka frekvensen av utmattningssymptom hos elitidrottare och om dessasymptom hade ett samband med mindfulnessförmågan. Förekomst av positiv ochnegativ affekt kontrollerades även mot både utmattningssymptom ochmindfulnessförmåga. Unga elitidrottare (N = 126, M ålder = 17,4 år) besvarademätinstrument som mätte symptom på kontextfri utmattning(känslomässig/fysisk trötthet, håglöshet, spändhet samt mental trötthet),idrottsrelaterad utmattning (fysisk och emotionell utmattning, försämradprestation samt nedvärdering av idrottens betydelse), uppmättmindfulnessförmåga samt förekomst av positiv och negativ affekt. 17 % avdeltagarna uppvisade poäng som indikerar en ökad risk att drabbas avstressrelaterad ohälsa.

It is a common-held belief that the social worker for the most part uses oneself as a ?tool? in working with clients. This study seeks to examine that ?tool? in the context of treatment of teenage boys with psychosocial problems such as criminal behavior, drug-abuse and/or abusive home environment. The main purpose is to identify the conceptions of masculinity, and more specific hegemonic and subordinated masculinity, of the professionals working with the boys.

Background: The lack of knowledge regarding preschool children's mental health prompted Uppsala University, in collaboration with Uppsala Kommun, to start a study in which children aged 3, 4, and 5 years are screened using the "Strength and Difficulties Questionnaire" (SDQ). This screening method has been introduced into the majority of Uppsala County child care centers (BVC), and the nurses' experience of working with this method is examined in this paper.Method: A qualitative approach with semi-structured questions was used to interview ten nurses who pioneered the SDQ Method. The interviews where recorded, transcribed and analyzed using content analysis.Results: Three themes and nine categories were identified from the interviews. The themes were: "Attitude and motivation are important when working with the form", "Clearer overall picture with preschool answer", and "A tool to identify difficulties". The results show that the nurses were satisfied with the form.

Syftet med fördjupningsarbetet har varit att via en pilotstudie öka kunskapen om ungdomar med funktionsnedsättning i Umeå, med avseende på psykisk hälsa, och på hur de upplever sin vardag i skolan, med kamrater och i familjen. Psykisk hälsa undersöktes genom att ungdomar med funktionsnedsättning som går i specialklasser (grundsärskolans högstadium, högstadium för ungdomar med Asperger, högstadium för ungdomar med rörelsenedsättningar), fick besvara en enkät under skoltid. För att kunna relatera till den undersökning som Statens Folkhälsoinstitut genomförde hos ungdomar i Sverige 2009 har samma enkät använts. Resultatet visar att de flesta ungdomar har angett att de mår bra, trivs i skolan, har bra kontakt med sina lärare och med sina föräldrar. Majoriteten mår lika bra som de flesta ungdomar i landet och t.om bättre än de ungdomar i Folkhälsoinstitutets undersökning, som angett att de hade någon funktionsnedsättning. Inom några områden visades dock lägre resultat. Ungdomarna i vår undersökning uppgav att deras svårigheter påverkade deras vardag i familjen och vid fritidsaktiviteter.