Syftet med studien är att utifrån elevperspektiv bidra med kunskap om hur eleverna förstår lärares kompetens. Studien inleds med en redogörelse av de begrepp och teorier som ur olika synvinklar förklarar vad kompetens är mer generellt, medan en annan del behandlar och ger en beskrivning av lärares olika kompetenser. Utifrån studiens syfte och forskningsfrågor föll metodvalet på en kvalitativ metod. Intervjuer genomfördes med elever från teoretiska och yrkespraktiska program på tre olika skolor i mellersta Norrland. För att organisera och koda det insamlade materialet användes en fenomenografisk analysmodell: Dahlbergs och Fallsbergs modell, som innebär sju olika moment för gruppering och kategorisering av materialet.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad det kunde finnas för faktorer som påverkade genomförandet av ett samtal med patienter ur ett tvärkulturellt perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes ur databaserna: PubMed, CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature), Wiley online library samt Science Direct. Resultat: Resultatet visade på att kommunikation i det tvärkulturella mötet var beroende av en kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Vidare visade resultatet på brister i hälso- och sjukvårdspersonalens kulturella kompetens, samt att det i sjuksköterskeutbildningen saknades specifik utbildning inom kulturell kompetens.

Outsourcing påverkar individen i arbetslivet. Jag har med min uppsats försökt visa att det det finns mycket i företagens agerande som medför att individens kompetens inte alltid nyttjas fullt ut efter outsourcingen. Samt att det även på andra sätt påverkar individen i arbetslivet..

En enkätundersökning utfördes på ledare inom olika företag i Örebro och Tranås. Syftet var att jämföra ledares upplevda stressnivå på små, mellanstora och stora företag, samt att undersöka deras stresshanteringsförmåga, hälsa och arbetstillfredsställelse. Enkäten bestod av 117 frågor som mätte olika stressförhållanden som t.ex. kvantitativ överstimulering, rolloklarhet och ledarskap. Vidare mätte enkäten mental och fysisk hälsa, stresshanteringsmetoder, individegenskaper och arbetstillfredsställelse.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kompetens kan tillvaratas på bästa sätt i samband pensionsavgångar och nyanställningar. Kompetens har i uppsatsen betraktats ur ett tolkande perspektiv, vilket i korthet innebär att en persons kompetens ses som beroende av dennes förståelse inför sitt arbete. Vidare vilar denna uppsats på följande grundantaganden; verkligheten utgörs av subjektiv föreställning, kunskap är socialt konstruerad samt att lärande sker genom samspel. För att besvara uppsatsens syfte har en empirisk undersökning av kvalitativ karaktär gällande ett antal ingenjörers förståelse inför sitt arbete på VA-verket i Malmö genomförts. Intervjuer med pensionsaktuella samt relativt nyutexaminerade ingenjörer visade att skillnaderna i de mer respektive mindre erfarna ingenjörernas förståelse och därmed kompetens, i första hand grundade sig i deras olika grad av erfarenhet från yrket.

Uppsatsen undersöker morgondagens kompetens i kompetenshanteringssystem hos kunskapsorganisationer utifrån två frågeställningar Varför ska ett kunskaps?företag ta hänsyn till morgondagens kompetens i kompetenshanteringssystemet samt hur kan kompetenshanteringssystemet utvecklas ör att hantera indikationer på morgondagens kompetens. Kompetensbegreppet har förändrats från att vara knutet till specifika arbetsuppgifter till att fokusera på den kompetens som bhövs och används för att utföra en viss arbetsuppgift. Tidigare forskning talar om två olika kompetensdimensioner, den organisatoriska och den individuella. Den kunskapsorienterade organisationen utmärks av att den är föränderlig och hela tiden anpassar sig efter sin omgivning. Detta ställer nya krav på kompetens?begreppet och kompetenshanteringen. Forskare har utvecklat en modell för kompetens i kunskapsorganisationer som binder samman organisatorisk och individuell kompeens med hjälp av teknologi. Samma forskare har även utvecklat fyra designprinciper för kompetenshanteringssystem med syfte att stödja kunskapsorganisationr i deras arbete för att utveckla en bra kärnkompetens. Uppsatsen fokuserar på en av dessa designprinciper, nämligen integration av intressen. Uppsatsens empiri är hämtad från teknikkonsultföretaget Semcon AB, där det genomförts 19 halvstrukturerade intervjuer med medarbetare. Resultatet visar att kunskapsföretag ska ta hänsyn till morgondagens kompetens av flera skäl: morgondagens kompetens är en viktig del i den strategiska planeringen, synen på kompetenshantering och kompetensutveckling binds ihop genom att kompetensutvecklingen får tydligare och mer långsiktia mål, samt att organi?sationen tvingas definiera sina kompetensmål tydligare. Den andra fråge?ställningen; om hur kompetenshanteringssystemet kan utvecklas för att hantera indikationer på morgondagens kompetens ges ett antal svar. Genom att till exem?pel implementera ytterligare ett kompetensträd, arbeta mer med nyckelord och kommentarer, styra skattningspunkter uppifrån i organisationen, implementera önskelistor och använda standardiserade fält i CV?modulen, utveckla en vidare?utvecklingsdatabas samt ge en överskådlig bild av visioner, kompetensmål och annan aktuell information. I diskussionen diskuteras resultatet i förhållande till litteraturen och vikten av att integrera både organisationens och indiidens intressen i kompetenshanteringssystemet lyfts fram. .

Kompetens är ett nyckelord för framtida konkurrens och effektivitet. Att sakna kompetens och att bli av med kompetens, innebär ett hot mot organisationens verksamhet, och kan i värsta fall handla om överlevnad eller icke överlevnad.Hur gör då Försvarsmaktens organisationer för att möta dessa hot, och vilka metoder och verktyg används? Är Försvarsmakten ledande i sin verksamhet för att möta dessa problem eller har näringslivet mer sofistikerade metoder för att möta hoten. Kompetensöverföring och kompetensbevaring har blivit nyckelord för att möta hoten, men metoder för att lösa dessa problem saknas. Framtiden står för dörren, och kompetensen flyr med lätta vingslag..

Syftet med undersökningen har varit att göra en kartläggning av kompetensen bland personal som arbetar med funktionshindrade barn och ungdomar i en vald kommuns LSS verksamhet. Hur ser personal på sin kompetens, på sina utvecklingsmöjligheter på arbetsplatsen och i yrket, hur de ser på sin nuvarande arbetssituation, samt hur deras tillgång till handledning ser ut. Med hjälp av en enkätundersökning har jag fått fram vilken grundutbildning personalen har, hur de upplever sina möjligheter att utvecklas inom vård och omsorgsyrket och vad som skulle behövas för att de ska få tillräckliga utvecklingsmöjligheter på sin nuvarande arbetsplats. Undersökningen visar också att personalen ser positivt på sin nuvarande arbetssituation. Samtidigt uppvisar resultatet att majoriteten av de tillfrågade att arbetslaget aldrig har fått handledning, trots att flertalet av dem någon gång har känt ett behov av detta.

Trots skillnaderna mellan organisationernas produkt/tjänsteutbud och organisationernas krav på kompetens har det visat sig att de kan möta krav och förutsättningar som ställs på verksamheterna. Kompetensutveckling sker mest på Besam och Revisionsbyrå X. Utbildningarna inom samtliga fallorganisationer sker både internt och externt med varierande synpunkter för planering av kompetensutvecklingen och med varierande uppföljningsmetoder. Samtliga fallorganisationer erbjuder kundanpassande produkter/tjänster där möjligheten ges kunder/vårdtagare att påverka kompetensutvecklingen. Fallorganisationer anses utnyttja de anställdas kunskaper och försöker att överföra denna kunskap till övriga anställda..

Uppsatsen har sin grund i fenomenografin som metod. Detta ger ett innehåll bestående av variationer i uppfattningar kring fenomenet kompetens. Teoretiskt beskrivs vägen för analysen genom beskrivningar och giltighet angående kunskapsutveckling, kompetens och de lärande.Studieobjektet definieras genom några kunskapsintensiva verksamheter vilka valts ut inom den samhällsplanerande sektorn i det svenska samhället. Empiriskt bygger datamaterialet på intervjuer med åtta representanter från tre olika organisationer vilka fungerar som respondenter i studien.Min uppfattning är att kompetens fordrar ett synsätt som innebär kunskapsutveckling. Därför förs ett teoretiskt resonemang kring några faktorer vilka kan betraktas påverka synen på kunskap och kunskapsutveckling: kunskapsbegreppet, handlingsutrymme att nå "rätt kunskap" och dess relation till olika tidsfaser, sociala situationer, sociala grupper och därmed till de internaliserade normer som där gäller för kompetens.En teoretisk diskussion förs kring möjligheten att identifiera och definiera kompetens i en verksamhet genom tre infallsvinklar - dess sakinriktning, identifikationsinriktning och målinriktning det vill säga vad som görs, hur det görs, varför det görs och vem som gör det.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka relationen mellan olika typer av föreställningsförmåga (visuell, olfaktorisk, auditiv samt visuell bildkontroll) och kreativitet hos vuxna. Ett bekvämlighetsurval genomfördes med 86 deltagare. Instrument för självskattning av mental föreställningsförmåga i de olika sinnesmodaliteterna samt för visuell bildkontroll och kreativitet användes. En multipel regression genomfördes och en närmare granskning visade att endast visuell föreställningsförmåga signifikant predicerade poängen på kreativitetsskalan. Visuell bildkontroll låg precis över gränsen för att vara signifikant.

Anställningsbarhet är ett vanligt förekommande begrepp i forskning men även i en europeisk samhällskontext. Syftet med föreliggande studie var att granska platsannonser riktade mot yrkesprofessionerna läkare, lärare och polis och då med fokus på hur anställningsbarhet framställdes i termer av de kompetens-och egenskapskrav som fanns inskrivna i annonserna. Totalt granskades 112 platsannonser som analyserades med hjälp av en trestegsmodell. Resultatet åskådliggjorde tre separata anställningsbarhetsdiskurser, en för respektive yrkesprofession samt en gemensamhetsdiskurs vilken skar genom samtliga professioner. Utifrån den analytiska diskussionen framträdde bilden av den ?ideala anställda? ? den anställningsbara.

Background:Approximately 300 children get a malign cancer diagnosis every year in Sweden, 80 % of them survive. Parents of the children who have a cancer diagnosis experienced that they didn't have mental health, nurses care of parents are to keep a mental health so they can handle their parent role. Nurses should meet families through their life-world because caring should be done with dignity and integrity.Aim:The aim of this study was to describe how parents experience the daily life with a child who has a cancer diagnosis.Method:The method used in this study was a literature study based on autobiography, which means analysis of autobiographies. Four books were analyzed.Results:Four categories emerged from the analysis of the autobiographies, experience of powerless, desire of a regular, experience of anxiety and fear, to experience joy and have hope.Conclusion:This study shows how life changes when a child in the family gets a cancer diagnosis and how it affected the parents. The study points out the importants to create a great relationship between the nurses and the family so they can have a good care..

In recent times statistical findings suggesting a deteriorating mental health among teenagers, have been published. Not only did I find the lack of an all-inclusive analysis problematic, but also the fact that the studies themselves where often insufficient. Thus my purpose has been to chart these statistical studies, and then scrutinize the results.My method has been inspired by critical theory, where an interpretive starting point, self-reflection, and the idea that man and society interacts as a whole, is of great importance. Aside from the above mentioned studies, I have also employed secondary empirical data from TV, newspapers and the Internet. My own experience as a social worker has also been an important resource for this paper.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur boendestödjarna beskriver sitt vardagsarbete med brukarnas återhämtning på två boenden med särskild service inom Socialpsykiatriska utförarenheten i Skärholmens Stadsdelsförvaltning. Vi har intervjuat åtta boendestödjare. Valet av respondenter har gjorts utifrån ett kvoturval, fyra boendestödjare från Frösätra samt fyra från Solholmen. Vi har gjort semi-strukturerade intervjuer med samtliga boendestödjarna och utformat en intervjuguide. Intervjuguiden berör fenomen hur personalen på boendena beskriver begreppet återhämtning, hur de arbetar med återhämtning, hur återhämtning nås samt hur personal beskriver sin roll.