Personer med flerfunktionshinder har stora kommunikativa svårigheter och är direkt beroende av sin närmaste omgivning för att kunna tillfredsställa sina kommunikativa behov. Kunskap om kommunikation och alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) hos personliga assistenter är därför mycket viktig. Syftet med föreliggande studie var att utvärdera en kommunikationsutbildning enligt åttastegsmodellen riktad till personliga assistenter till en vuxen med flerfunktionshinder. Fem personliga assistenter som gick utbildningen deltog i studien. Genom att filma deltagarna före, efter och tre månader efter utbildningen samlades material in som analyserades både kvalitativt med samtalsanalys och kvantitativt med analysverktyget KOMMUNIKATIV för att se om deras kommunikativa beteende förändrats efter utbildningen.

 Inner resistanceThe aim of this study was to investigate the existence of an internal resistance to a work-related change in people who are long-term sick, and if this is related to an identification as ?long-term sick?. A second purpose to the study was to research in which way this internal resistance to a work-related change manifests and point to possible solutions. A qualitative study was conducted with interviews of experts and people on sick leave to illuminate the subject. The main result was divided into interviewed groups.

The purpose of this study has been to describe and analyze how former foster children experienced foster care which have been filled with maltreatment and neglect and how this has influenced their adult life when it comes to health, education and relationships. We also wanted to study how the former foster children coped with their placement. Furthermore we wanted to study whether there has been any turningpoints during their growth. Finally we wanted to describe how the former foster children experienced the authorities control. To make the purpose of this study complete we chose to use qualitative interviews with six former foster children as our research method.

We can see an increasing middle age population in large parts of the world. People are healthier when they retire than they were before. As people grow older, physical and mental changes occur that can make the use of cars more complicated. The possibility to travel by car is important for many people to keep the connection with the society and to feel independent. How can Volvo cars face the needs of this growing target group?The purpose of this project is to make a car concept that responds to those needs, it is therefore important to maintain the values of Volvo cars.

Studien är en kvalitativ intervjuundersökning av fem förskolepedagogers uppfattningar av möjligheter och svårigheter att genomföra pedagogisk kartläggning kring barn med funktionsnedsättningar i förskolan. Barnen i barngrupperna är mellan ett och fem år. Ett eller flera barn har någon funktionsnedsättning. Två kommuner från södra Sverige är representerade. Viktigt för studien har varit att studera arbetet med kartläggningen i ett helhetsperspektiv. Studiens teoretiska, utvecklingsekologiska, perspektiv ger möjlighet att uppfatta faktorer i barnets närmiljö men också i andra miljöstrukturer på samhällsnivå. Resultatet presenteras i temana; observation, reflektion, samverkan och fortbildning.

Lot?s of reasons are showing that outdoor life has a positive influence on the general publics health and studies are confirming this theory. On the other hand there are a few amount of Swedish science project?s regarding outdoor life. The aim of this study was to examine how people feel that their health influences by outdoor life.

Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor.

Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor.

The aim of the study is to explore the meaning of living with urinary incontinence caused by Spina Bifida, self-esteem, psychological well-beeing and expectations on treatment of urinary incontinence in 10 children and adolescents, 9-20 years old, as well as their parents perspective. The study was conducted through semi-structured interviewes as well as self-reports about self-esteem ("I think I am"; Ouvinen-Birgerstam, 1999) and psychological well-beeing (Beck Ungdomsskalor; Beck, Beck & Jolly, 2004). To examine the parents insight in their childrens situation and well-beeing parents proxy-reports was compared to their childrens self-reports. The results showed that psychological well-beeing and self-esteem of the children and adolescents in this study was comparable to normgroups, but that there was big individual differences. The parents proxy-reports are comparable to their childrens self-reports, but vary depending on the domain beeing estimated.

The purpose of this study is to describe how, and if, discourses about self-harm in young people has been changed from the late 90-s until today. We chose to do this by studying films where the content of self-harm is a big factor. The study is built on a narrative research, we did however analyze it as a discourse method. The issues we have concentrated on are: Is there a significant quality that describes an individual who cut themselves? How can this phenomenon be seen from a gender point of view? Is there a specific group of people who is labeled as a person who cut themselves from the public? The result from this study show us that self-injury, from symptoms of a (bad) mental state, is a strong discourse where the views from the society lets it become more acceptable.

AbstraktStudien fokuserade begreppet prestationsbaserad självkänsla (PBS) och åldrande. PBS betraktades som ett samtida problem som kan komma att öka och aktualiseras i takt med att vi åldras, då vi blir mindre benägna att prestera. Med ett ökat antal äldre och få studier som belyser PBS i relation till åldrandet och dess inverkan, ansågs temat viktigt att utforska vidare.Syftet var att öka förståelsen för prestationsbaserad självkänsla, dess effekter och eventuella koppling till psykisk ohälsa hos äldre.Utifrån en explorativ och deskriptiv ansats i form av en litteraturstudie, användes en induktiv innehållsanalys i studiet av sex vetenskapliga texter.Resultatet visade sammantaget på att PBS främst tycks ha en negativ inverkan, med en ökad sårbarhet för stress och psykisk ohälsa samt en högre konfliktgrad i nära relationer. PBS benämns som beständig och torde kunna påverka i åldrandet. Uppväxtmiljö och socioekonomisk bakgrund kan inverka i utvecklandet av PBS och vidare forskning föreslogs..

Efter en traumatisk händelse är det viktigt att kunna ta hand om dem som påverkas av situationen, både fysiskt och psykiskt. Detta förutsätter att det finns en fungerande stödorganisation, med chefer som vet vad deras uppgift är i efterarbetet.Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur det akutpsykologiska stödet är utformat inom den svenska Försvarsmakten och hur det har tillämpats under FS19, samt vilken roll plutonchefen har i den. Vidare har studien fokuserat på vilken utbildning plutonchefen har och bör ha. Studien har skett genom kvalitativ textanalys och genom intervjuer.De viktigaste slutsatserna som kan dras av resultaten, är att synen på hur det akutpsykologiska stödet ska bedrivas varierar. Studien har också visat att tillämpningen av det akutpsykologiska stödet har skiljt sig mellan enheterna och att utbildningsnivån inom akutpsykologiskt stöd, varie-rade mellan plutoncheferna..

Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera och beskriva skyddsfaktorernas effekt för psykisk ohälsa. Teorin om skyddsfaktorer till psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003 användes som teoretisk referensram. Metoden var en litteraturstudie där tio granskade artiklar delades in i teman utifrån teorin om skyddsfaktorer för psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003. Dessa teman var social nätverk, arbete/sysselsättning och sammanhang/mening. Resultatet visade att dessa tre skyddsfaktorer utgår från fundamentala behov hos människan, om dessa inte är uppfyllda löper människan större risk att drabbas av psykisk ohälsa.

Holmgren, Helena och Norrman, Jennie (2011). Föräldrars upplevelser av att leva med barn med funktionsnedsättningar (Parents? experiences of living with children with disabilities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogprogrammet, Malmö högskola. Att bli förälder innebär för många en stor omtumlande upplevelse.

Att använda sig av fler metoder än enkäter och skriftliga frågor vid medborgarundersökningar om utemiljön ger möjlighet för fler grupper i samhället att delta på sina egna villkor. En varierad medborgardialog är särskilt viktig i diversifierade bostadsområden. Att få vara delaktig i sin boendemiljö har betydelse för individens platsanknytning, för engagemang och ansvarskänsla i bostadsområdet. Delaktighet och medbestämmande har visat sig vara särskilt betydelsefullt för boende med utländsk bakgrund. Grunden till boendemedverkan är en gemensam förtroendegrund.