Trots forskning kring faktorer som främjar överlevnad samt den för transplanterade nödvändiga behandlingen mot avstötning, saknas förståelse för den transplanterade patientens upplevelser av och förklaringar till symptom efter en transplantation. Uppsatsen fokuserar på den levertransplanterade patientens symptom i form av kommunikation och meningsskapande 6 månader efter transplantationen.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka innebörden i att vara levertransplanterad med fokus på symptom och meningsskapande, sex månader efter transplantationen. MetodFör studien kommer femton informanter med sex månaders erfarenhet av att vara levertransplanterad att inkluderas. Intervjuer genomförs för analys med fenomenologisk hermeneutisk metod enligt Lindseth och Norberg. I syfte att pröva metoden genomfördes en pilotstudie med två levertransplanterade personer, en man och en kvinna.

Min utgångspunkt för den här studien har varit att förstå och analysera pojkars menings- och identitetsskapande i vardagen. Mitt intresse var att förstå identitetsprocesser såsom de framträder i pojkars möten med olika texter, i ett vidgat perspektiv, med fokus på virtuella världar. Grundläggande begrepp är identitet, reception och meningsskapande. Vad jag främst velat ta reda på är vilken betydelse texter och virtuella världar har för pojkars menings- och identitetsskapande. För att ge en bakgrund och för att läsaren ska kunna få en bild av de olika sociala rum studiens pojkar befinner sig i ?tecknar? jag deras ?porträtt?.

Syftet med denna studie är att skapa en bild av hur några förskollärare uppfattar barnlitteratur som socialsemiotisk resurs, det vill säga meningsskapande resurs, i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar på barnbokens inflytande på barns språkutveckling samt hur några förskollärare uppfattar att barnboken kan användas i barns språkutveckling. Frågeställningarna är: Hur uppfattar några förskollärarna barnboken som socialsemiotisk resurs i barns språkutveckling? Hur uppfattar några förskollärarna den gemensamma och individuella läsningen av barnboken som utvecklande för barns språk? Studien är kvalitativ och utgår från en induktiv samt kontextuell analys och ansats. Studiens teoretiska ramverk och analys utgår från den socialsemiotiska teorin, där fokus läggs på meningsskapande genom utvalda resurser i social interaktion.

Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

Mobil förskola är ett fenomen som har börjat ta plats och växer snabbt som ett komplement till den ordinarie pedagogiska förskoleverksamheten. Den har uppkommit som ett resultat av att samhället förändras och det ställer andra och nya krav på förskolan och skolan att möta barn och elever i ett lärande. Det finns många åsikter om vad som är bra eller mindre bra för barns lärande och utveckling men det saknas en övergripande forskning om mobil förskola som stöd för nya antaganden, tankar och idéer. För att förstå lärandet har jag valt att lyfta fram teoretiska funderingar ur ett sociokulturellt perspektiv som har kopplats ihop med forskning både från förskola och från skola. Resultatet visar att pedagogerna ser den mobila förskolan som ett verktyg som underlättar för dem att genomföra sitt uppdrag om lärande och utveckling.

I denna studie identifieras genom Williamsons (2002) reklamavkodningsteori hur varumärket Fjällräven reproducerar konsumentismens ideologi, genom att kommunicera sin populära ryggsäcksmodell Kånken, i tryckta reklammaterial i form av produktbeskrivningar från tre olika år (1979, 1994 och 2015).  Studiens syfte är tvåfaldigt, delvis handlar det om att undersöka om reklamavkodningsteorin är relevant i att förklara hur ideologi reproduceras och också om den är applicerbar i en svensk kontext. Dessa syften besvarades med en huvudsaklig frågeställning, samt av två underfrågeställningar, vilka formulerades utifrån de teoretiska begreppen adressering och differentiering. I analysförfarandet applicerades ett multimodalt ramverk anpassat för tryckt reklammaterial.Studien har funnit att produktbeskrivningarna använt olika ideologiska referenssystem för att differentiera Kånken som produkt och för att adressera mottagaren. Slutsatsen är att Fjällräven har reproducerat ideologi genom två meningsskapande konstruktioner som handlar om differentiering av produkter och adressering av konsumenter.

I denna uppsats presenteras en undersökning av gymnasiala styrdokument för religionsämnet i Sverige och Norge. Styrdokument som varit föremål för analys är Religionskunskap 1 och Religion og etikk, vilka betraktas i denna uppsats som en betydande dimension av framtida medborgares meningsskapande process på livsåskådningsområdet. Syftet med undersökningen har varit att förklara denna dimension av meningsskapande genom att undersöka vad som konstituerar innehållet i styrdokumenten och hur pluralism konstitueras i dessa. Undersökningen tar sin utgångspunkt i John Deweys begrepp transaktion samt Michael Foucaults maktperspektiv. Begreppet transaktion innebär att gymnasielevernas meningsskapande process på livsåskådningsområdet är oavhängigt styrdokumentens innehåll i form av ett meningserbjudande.

Based on phenomenological hermeneutics and narrative theory the study explored how parents experience and create meaning when the child receives the diagnosis of autistic disorder. Interviews were conducted with eight parents and the analysis concerned both contents and form in their stories. The resulting aspects of the contents is presented in seven areas: stories about the time before the diagnosis, seeking help, receiving the diagnosis, the meaning of the diagnosis, coping, living with autism and stories about the future. The six resulting aspects of form included: chronology of the stories, creating order out of chaos, cultural norms, rewriting the story about the child, aspects of metaphors and changing perspective. The conclusion of the study is that the diagnosis serves as a way for the parents to transform experiences into a meaningful whole.

Sammandrag Information flödar genom samtidens organisationer och behöver systematiskt kontrolleras. Genom att implementera Enterprise Resource Planning Systems, även kallat ERP-system, kan företag enklare samla upp, strukturera och utnyttja all denna flödande information i ett och samma informationssystem. Majoriteten av alla företag misslyckas dock att fullständigt integrera ERP-systemet med sina vardagliga rutiner. Tidigare forskning tyder på att den utbildning slutanvändarna får och ett kontinuerligt ifrågasättande av organisationens värderingar, även kallat double-loop learning (DLL), påverkar organisationens möjlighet till en fullständig integration. Genom en kvalitativ flerfallsstudie på olika företag inom detaljhandeln, alla användare av samma ERP-system, har denna studie undersökt vilken roll utbildningsfasen spelar för att DLL ska uppstå vid en ERP-implementation.

Steen, Karl (2010). Engelska som demokratiämne: En analys av två läroböcker. (English as a Subject that Promotes Democracy: An Analysis of two Textbooks). Skolutveckling och ledarskap, Examensarbete, Lärarutbildningen 90hp, Malmö högskola. Syftet med föreliggande uppsats är att granska två läromedel i engelska för gymnasieskolans kurs A i förhållande till perspektivet engelska som demokratiämne. Jag har valt textanalys som metod.

Studien syftade till att utifrån en fenomenologisk utgångspunkt undersöka föräldrars erfarenheter av att ha barn med diagnos inom autismspektrumtillstånd, där bl.a. autism och Aspergers syndrom ingår. Detta paraplybegrepp ingår i sin tur i den medicinska termen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi ville förstå hur föräldrarna uppfattade sin situation och hur både den och diagnosen tillskrevs mening.Vi intervjuade tre mödrar till barn med autismspektrumstörning. Resultatet analyserades utifrån metoden Interpretative Phenomenological Analysis.

Syftet med vårt arbete är att få syn på de literacy-händelser som förskolans pedagogiska miljö ger förutsättningar för. Hur väl stämmer förskolans dagliga verksamhet överens med de krav och intentioner som styrdokumenten ställer? Vad sker i mötet mellan barn och miljö. Vi vill förstå djupet av detta möte. Hur och i vilket omfång påverkar den mångfacetterade miljön literacy?                                                                               Observation blev den metod vi valde för vår studie.

Förändringar sker i alla typer av organisationer och är ofta en svår uppgift att genomföra eftersom det är en komplicerad process som påverkar alla individer i en organisation och de behöver i sin tur skapa mening och förståelse av förändringen. Lagen om offentlig upphandling är den lag som reglerar hur kommuner hanterar upphandlingar och det är denna lag som ligger till grund för den studerade kommunkoncernens förändringsarbete med att byta affärssystem. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för institutionella mekanismer och anställdas meningsskapande processer under ett förändringsarbete i en kommunkoncern. Syftet är även att identifiera viktiga faktorer vid en förändring samt att utveckla en analysmodell för att förstå den process en kommun genomgår i ett förändringsarbete. Förståelsen för institutionella mekanismer och anställdas meningsskapande processer ökas genom institutionell teori och litteraturen om sensemaking samt av de berörda aktörernas upplevelse av förändringsarbetet.

Syftet med studien är att ur ett språkteoretiskt perspektiv undersöka hur elever i grundskolans högre år talar om musik. Teorier om språkutveckling och språk har använts för att påvisa samband mellan språkutveckling och utveckling inom andra områden. Betoningen har här främst legat på musikämnet. Teorierna understryker helhetsperspektivets roll i den språkutvecklande miljön. Integrering av språk, tanke och handling framhålls som viktig och grundläggande för att bidra till det meningsskapande som utgör grunden för allt lärande.

Elin Redin: When Space Takes Place in Music ? About Room, Music an Meaning in the Swedish ChurchSökord: musikvetenskap, musik, rum, upplevelse, Svenska kyrkan Uppsatsen tar upp relationen mellan musik och rum med utgångspunkt i Svenska kyrkan. Huvudsyftet är att undersöka hur vi upplever kyrkorum och hur det sedan kan påverka vår reception av musik som vi hör i rummet. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med tre organister från Växjö domkyrka och tre vana konsertbesökare. Uppsatsen behandlar kyrkorummet utifrån ett teologiskt och historiskt perspektiv.