Att ledarskapet Àr viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hÀlsa Àr det mÄnga studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemÀstra de krav som denna position innebÀr, krÀvs goda förutsÀttningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förÀndringar de senaste decennierna har förÀndrat förutsÀttningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie Àr att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsÀttningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förÀndrat styrning och organisering. Studien har sin utgÄngspunkt i klassisk organisationsteori som pekar pÄ att organisationer upprÀtthÄlls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förÀndrats.

Drawing from the theoretical foundations of the ?critical theory? of the Frankfurt School and the media ethnographic ?cultural studies? approach of the british Birmingham School, this study attempts to sketch out a media theoretical overview of the contemporary state of media culture. Using the term convergence culture as the foundation, this study offers a theoretical background to the two contemporary streams that are the significant and distinct tendencies of convergence culture: intermedial convergence, its contemporary state and historical tendencies that can be traced back using the past media theoretical approach of the Frankfurt School, and cultural convergence, its contemporary state and historical tendencies, which lineage in a media theoretical context can be traced back to the british ethographic ?cultural studies? field. Using contemporary drama serials to identify and pinpoint these two stream, this study shows how intermedial convergence expresses itself today through media conglomeration in terms of branding, product placement and marketing as the result of the ?completed? convergence between screen culture and popular music as the current defining state of commodity culture.

Majoriteten av dagens moderna organisationer har implementerat nÄgon form av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i sin verksamhet. MÄnga ideella organisationer tillÀmpar ocksÄ denna teknik, dock skiljer sig förutsÀttningarna för dessa organisationer. Eftersom IKT Àr en kostsam investering Àr det av vikt att det leder till önskade effekter. Flera olika faktorer pÄverkar anvÀndandet och effektiviteten, att tekniken finns att tillgÄ medför inte per automatik att kommunikationen Àr tillfredstÀllande.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ny informations- och kommunikationsteknik har implementerats i en ideell organisation. Studien inriktar sig pÄ en fallstudie av hur FrÀlsningsarmén har implementerat dessa tekniker i sin verksamhet.

Syftet med denna studie Àr att visa hur pragmatiska didaktiska modeller, framförallt analys av praktiska epistemologier (PEA) och organiserande syften, kan anvÀndas för att komplettera learning study i lÀrares arbete för att utveckla matematikundervisningen. DÀrmed försöker studien svara pÄ forskningsfrÄgan: Hur kan pragmatiska perspektiv stödja lÀrares anvÀndning av learning study för att utveckla en undervisning dÀr eleverna nÄr mÄlen bÀttre? Denna frÄga besvaras genom att svara pÄ följande frÄgor: 1. Kan man visa att eleverna lÀr sig bÀttre efter Àndringarna i de tre cyklerna? 2.

Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga utfallet av chefsrekryteringar i SDF Östra Göteborg. Det utfall som kartlades var sammansĂ€ttningen i gruppen nyrekryterade chefer avseende kön, etnicitet och organisationstillhörighet. Dessa uppgifter kan anvĂ€ndas som utgĂ„ngspunkt i arbetet med att öka representationen av kvinnor och utomnordiskt födda pĂ„ chefsnivĂ„. Denna mĂ„lformulering har organisationen grundat med utgĂ„ngspunkten att strukturell diskriminering har pĂ„verkat den nuvarande sammansĂ€ttningen.Tidigare forskning om diskriminering, sĂ€rskilt i rekryteringssammanhang, har genomförts med experimentella metoder, kvantitativa studier av arbetsmarknadsutfall och kvalitativ metod. Studierna har visat hur rekryterares meningsskapande, institutionella praktiker i organisationen och strukturer i samhĂ€llet ger upphov till skilda arbetsmarknadsutfall för olika grupper.

Att ledarskapet Àr viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hÀlsa Àr det mÄnga studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemÀstra de krav som denna position innebÀr, krÀvs goda förutsÀttningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förÀndringar de senaste decennierna har förÀndrat förutsÀttningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie Àr att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsÀttningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förÀndrat styrning och organisering. Studien har sin utgÄngspunkt i klassisk organisationsteori som pekar pÄ att organisationer upprÀtthÄlls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förÀndrats.

Att shoppa har blivit en utav vÄra allra vanligaste ledighetssysslor. Konsumenter rör sig obehindrat mellan butiker och dess olika miljöer, ofta pÄ ett slumpmÀssigt sÀtt. FrÄgan Àr hur mycket slump det faktiskt Àr hur miljöerna fÄr konsumeter att mÄ och att röra sig. Vi har valt att observera konsumenter för att se hur miljön pÄverkar till bÄde aktiva beslut och kognitiva beslut. Miljön ska skapa rÀtt kÀnslor hos konsumenter för att de ska trivas i miljön samt ÄtervÀnda till den.TjÀnstemiljö Àr ett allt mer centralt begrepp för företag, eftersom det ses som en funktion att skapa avsedda kÀnslor genom att avbilda en annan verklighet.

Sammanfattning VÄr uppsats syftar till att undersöka hur det skrivs om organisationsförÀndringar i svenska tidskrifter som riktar sig till företagsledare. Hur organisationsförÀndringar framstÀlls, hur förÀndringarna problematiseras och vad som uppfattas som naturligt och sjÀlvklart. Studiens frÄgestÀllning Àr att studera hur det skrivits om organisationsförÀndring mellan Ären 2000-2014 och den teoretiska förankringen Àr socialkonstruktionism utifrÄn Vivien Burr samt Michel Foucaults diskursanalys.De tidskrifter som valts ut som underlag för vÄr studie riktar sig mot chefer och ledare. Valet motiveras av tidigare forskning dÀr det framkommit att det Àr chefer som i de flesta fall initierar en organisationsförÀndring. En ytterligare avgrÀnsning var att enbart inkludera de tre tidskrifter med flest antal lÀsare.

Att ledarskapet Àr viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hÀlsa Àr det mÄnga studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemÀstra de krav som denna position innebÀr, krÀvs goda förutsÀttningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förÀndringar de senaste decennierna har förÀndrat förutsÀttningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie Àr att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsÀttningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förÀndrat styrning och organisering. Studien har sin utgÄngspunkt i klassisk organisationsteori som pekar pÄ att organisationer upprÀtthÄlls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förÀndrats.

Att attrahera topptalanger till sin organisation och skapa en trivsam och utmanande arbetsmiljö Àr nÄgot som har blivit allt viktigare. Den nya generationens medarbetare har helt andra prioriteringar nÀr det kommer till att vÀlja arbetsplats. Det handlar inte lÀngre om vad den arbetssökande har att erbjuda organisationen, utan snarare tvÀrtom stÀller sig mÄnga frÄgan, vad har organisationen att erbjuda mig?För att möta dessa behov mÄste organisationerna se till att ha en strategi för att attrahera och behÄlla medarbetarna. Strategin om Employer Branding handlar om att skapa ett starkt varumÀrke som arbetsgivare och se till att organisationen blir attraktiv och drar till sig medarbetare med rÀtt kompetens.

Inledning: Fritidshem Àr en verksamhet som skall erbjuda barn meningsfull fritid och rekreation (Skollagen 2010:800) Vad detta kan vara och vem som definierar vad som Àr meningsfullt kan diskuteras. Pedagoger har stort inflytande över vad för pedagogisk verksamhet som skapas och fritidshemmets innehÄll kan antingen planeras för barn som med barn beroende pÄ hur man tolkar uppdraget i fritidshem och hur man ser pÄ barn, barndom och pedagogik. Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om barns beskrivning av fritid och meningsfull fritid. Vidare vill jag undersöka hur fritidshemmens verksamhet styrs, organiseras, utformas för att möta barns önskemÄl betrÀffande innehÄll samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar verksamhetens meningserbjudanden. Mina frÄgestÀllningar Àr; Hur beskriver barn fritid och meningsfull fritid? Hur organiseras och utformas fritidshemmet? Vad erbjuds för innehÄll och meningsskapande i fritidsverksamheten? Vilka faktorer pÄverkar verksamhetens innehÄll, utformning och meningserbjudanden?Tidigare forskning: I denna del beskrivs barns fritid och fritidshemmets framvÀxt och dÀrefter fritidshemmets styrning och teoretiska grund.

Syfte: Att tillsammans med elever i Ă„k 8, pröva och vĂ€rdera ett nytt arbetssĂ€tt. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r:? Ökar ett nytt arbetssĂ€tt elevernas lust att lĂ€ra?? KĂ€nns undervisningen mer meningsfull med ett nytt arbetssĂ€tt?? FörĂ€ndras lĂ€rarrollen och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt?Teori: LĂ€rande sker i samspel och i kommunikation med andra, lĂ€rande Ă€r en aktiv handling, dĂ€r den som lĂ€r presenterar sitt lĂ€rande pĂ„ olika sĂ€tt, genom olika teckenskapande aktiviteter. Kompetens inom IKT och anvĂ€ndandet av IKT-verktyg gynnar lĂ€randet och lĂ€rarens roll förĂ€ndras i och med anvĂ€ndandet av IKT.Metod: En kvalitativ undersökning dĂ€r aktionsforskning anvĂ€nds i vilken intervjuer, enkĂ€ter, observationer och dagboksskrivande ingĂ„r.Resultat: BĂ„de genomgĂ„ng med hjĂ€lp av flipped classrooms (eleverna ser en film med lektionsgenomgĂ„ngen, innan lektionen börjar) )och redovisning genom pecha-kucha (en form av Power-Pointpresentation) eller film ökar lusten att lĂ€ra hos de flesta av eleverna i den undersökta klassen. DĂ€remot kan jag inte utifrĂ„n resultatet av den hĂ€r undersökningen sĂ€ga om dessa arbetssĂ€tt ocksĂ„ upplevs som mer meningsfulla.

I centrum för denna studie finns en önskan om att bidra till ett mer jÀmstÀllt samhÀlle och en vidgad syn pÄ maskulinitet. Ett flertal forskningsrapporter och utredningar har under de senaste Ären pekat pÄ det problematiska sambandet mellan en smal och stereotyp maskulinitet och skolframgÄng. Studiens utgÄngspunkt Àr att genus Àr nÄgot konstruerat. Det Àr de egenskaper, attribut och förvÀntningar som knyts till kön utan att det för den skull finns nÄgot logiskt samband. Skolans praktiska genusarbete Àr föremÄl för vÄr studie.

The aim of this paper is to investigate and analyze practices in multilingual classrooms of mathematics in a compulsory school in Sweden where immigrant students have been known to succeed. The school is situated in a suburban and segregated area outside a major city where pupils come from mainly limited socio-economic backgrounds. The rate of second language learners are 70% of all pupils in this school.By using ethnographic methods, mainly interviews and participant observation, data was collected in four mathematics classrooms which corresponded to consecutive ages of education. The data include field notes and observation of artifacts in the environment as well as interviews and informal conversations with teachers and school leadership. Information from the school website, the authority in charge of quality in Swedish schools (Skolverket) and the municipality were also used.The analysis is based on a socio-political viewpoint that power is relational and reflected within schools.

Det finns formulerade direktiv som lÀrarutbildningen pÄ Malmö LÀrarhögskola delar ut till sina lÀrarstudenter dÀr det framgÄr att relationer Àr viktiga att etablera för en lÀrares yrkesutövning. Dessutom bedrivs Àven forskning pÄ Malmö högskola med relationell pedagogik i fokus. DÀremot har jag under mina studier pÄ lÀrarhögskolan upplevt vÀldigt fÄ exempel relationell pedagogik i utbildningen. Eftersom jag inom snar framtid ska bli lÀrare undrar jag hur viktigt det Àr att skapa personliga relationer i undervisningssyfte. Syftet med denna studie var att undersöka vikten av personliga relationer för en meningsskapande undervisning.