Internet har gett mÀnniskan helt nya möjligheter och former för att kommunicera. I början var nÀtet mer ett entydigt redskap, idag talar vi om virtuella gemenskaper och nÀtkulturer, sociala rum som inte finns fysiskt utan bara i sjÀlva kontakten mÀnniskor emellan.Denna studie undersöker om betydelsefulla och hÄllbara sociala relationer kan uppstÄ och utvecklas pÄ nÀtet, utifrÄn en teori om att detta Àr möjligt, och om dessa nÀtrelationer leder till en förskjutning i nÀtanvÀndarens sociala umgÀnge. Studien bygger pÄ en enkÀt som gjorts pÄ nÀtet hösten 2005, besvarad av 208 respondenter i ett sjÀlvselektivt urval. EnkÀten Àr huvudsakligen kvalitativ, dÄ det Àr de berÀttande svaren pÄ de öppna frÄgorna som till största delen utgör empiri i denna studie. Resultatet Àr inte representativt för nÀtanvÀndare i stort utan enbart som exempel pÄ hur nÀtanvÀndare kan anvÀnda nÀtet för social relationsreproduktion.

Syfte;Syftet Àr att studera om och hur tre rÄvaruproducenter i SkÄne, genom att skapa förutsÀttningar för framtida kundrelationer som utvecklar deras varumÀrken, har utnyttjat kundens delaktighet i varumÀrkets meningsskapande.Metod;Uppsatsen bestÄr av en kvalitativ fallstudie av tre rÄvaruproducenter. Ansatsen Àr deduktiv och utgÄr frÄn det ramverk av teorier som anvÀnts i genomförandet av studien. Med utgÄngspunkt i det insamlade materialet Äterknyts sedan till teorierna i uppsatsens slutsats. Teoretiskt perspektiv;Teoriavsnittet ger en fördjupad förstÄelse för hur man kan arbeta med varumÀrkesutveckling. Flera av dessa lÀgger vikt vid att varumÀrken inte har nÄgot vÀrde i sig utan att det uppstÄr i relationen till kunderna.

År 2005 infördes standarden IAS 40 som ger svenska börsnoterade förvaltningsfastighetsbolag möjligheten att redovisa sina fastigheter till verkligt vĂ€rde. Verkligt vĂ€rde har kritiserats pĂ„ grund av det bygger pĂ„ subjektiva bedömningar och det kan leda till en missvisande redovisning som kan fĂ„ negativa konsekvenser för intressenter. 1 januari 2013 infördes den nya standarden IFRS 13 för att stĂ€lla ytterligare upplysningskrav gĂ€llande vĂ€rdering av tillgĂ„ngar till verkligt vĂ€rde. Denna studie behandlar hur vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde pĂ„verkar intressenters informationsbehov, deras uppfattning av fastighetsvĂ€rdering till verkligt vĂ€rde och resonemang kring införandet av IFRS 13.Syftet med undersökningen var att förklara för hur olika intressenters behov av redovisningsinformation pĂ„verkas vid vĂ€rdering av förvaltningsfastigheter till verkligt vĂ€rde. För att uppnĂ„ studiens syfte har en kvalitativ metod anvĂ€nts dĂ€r djupgĂ„ende intervjuer genomförts.

Studien handlar om mÄngfald med fokus pÄ tvÄ olika aspekter; mÄngfaldsbegreppet ochmÄngfaldsarbete i praktiken. Med utgÄngspunkt i en stadsdelsförvaltning inom Göteborgs Stadhar vi undersökt hur begreppet mÄngfald tolkas av personer pÄ olika organisatoriska nivÄer, föratt utröna huruvida det verkar rÄda samsyn kring begreppet. Vi har Àven undersökt hur personernapraktiskt arbetar med mÄngfaldsfrÄgor, samt analyserat hur individers tolkningar ochuppfattningar om begreppet relaterar till mÄngfaldsarbete i praktiken.Begreppet mÄngfald Àr svÄrfÄngat och mÄngtydigt och det saknas en fast definition. Denna studieredogör frÀmst för tidigare forskning rörande mÄngfald som organisationsidé samt kritiska studierpÄ omrÄdet. För att skapa förstÄelse för vÄr empiri har vi anvÀnt oss av översÀttningsteori somillustrerar hur mÄngfaldsbegreppet tolkas och sprids inom organisationen.

Bakgrund: Allt fler kvinnor överlever bröstcancer vilket Àr ett resultat av förbÀttrade metoder för diagnostik, allmÀn mammografi samt mer effektiva behandlingsmetoder. Gruppen bröstcanceröverlevare har synliggjorts mycket tack vare kampanjen kring Rosa Bandet. Ofta drabbas kvinnor som överlevt av bÄde fysiska och psykosociala problem relaterat till sin bröstcancer. Författarna ville beskriva de existentiella upplevelserna som kvinnorna skulle kunna ha relaterat till sin överlevnad.Syfte: Syftet var att beskriva existentiella upplevelser hos kvinnor som överlevt bröstcancer.Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, relevanta för syftet. Databaser som anvÀndes vid artikelsökning var PubMed och ProQuest Nursing & Allied Health Source.Resultat: Resultatet presenteras i fyra olika teman och tvÄ underteman.

Sammanfattning Denna studie undersöker pĂ„ vilket sĂ€tt kampidrott beskrivs som viktigt och vĂ€rdefullt av de som inom kampidrotterna kan anses har formell makt eller tolkningsföretrĂ€de.Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet Ă€r att analysera meningsskapande praktiker inom kampidrott.? Vilka former av vĂ€rdeskapande genom utövande av kampidrott framhĂ€vs avföretrĂ€dare för kampidrotterna?? Vilka skillnader och likheter finns mellan vĂ€rdeskapande inom kampidrotter och Riksidrottsförbundets officiella styrdokument?MetodMetoden kan beskrivas som deduktiv tematisk analys och forskningsansatsen Ă€r frĂ€mst deskriptiv och analytisk till sin karaktĂ€r. Hemsidor publicerade av kampidrotternas specialidrottsförbund samt tidningen Fighter magazine under Ă„ren 2007-2008 analyseras utifrĂ„n ett teoretiskt ramverk. ÖverensstĂ€mmelser mellan kĂ€llmaterialets innehĂ„ll och teorin registreras som data och analyseras.ResultatUtövande av kampidrott som en form av fysisk trĂ€ning med mĂ„let av förĂ€ndra sin kropp och förbĂ€ttra sin hĂ€lsa framhĂ€vs ofta i materialet. Även fĂ€rdighetstrĂ€ning Ă€r en ofta förekommande meningskapande praktik inom kampidrott.

Denna kvalitativa studies syfte Àr att belysa coachingfenomenet för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en djupare förstÄelse för vad det Àr som skapar utveckling för individen och hur detta upplevs av den som blir coachad. Genom följande frÄgestÀllningar uppnÄr vi vÄrt syfte: Vad gör en coach nÀr den coachar? Samt vilka faktorer identifierar coachen och den som blir coachad som betydelsefulla för en lyckad process?Den vetenskapsteoretiska ansats som studien utgÄr frÄn Àr Hermeneutiken och metoden Àr kvalitativ, med tematiskt öppna intervjuer för insamlingen av det empiriska materialet. Intervjuerna Àr genomförda vid olika tillfÀllen med sex personer vilka arbetar som coach inom arbetslivet i södra Sverige samt med fyra personer som har blivit coachade. Coacherna och de coachade har inget samband med varandra.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare i sin undervisning i idrott och hÀlsa motiverar elever i Ärskurs 1-6  till ett bestÄende intresse för regelbunden fysisk aktivitet och livslÄngt lÀrande av god hÀlsaHur resonerar lÀrare kring fysisk aktivitet och motivation?Hur motiverar lÀrare sina elever till fysisk aktivitet i undervisningen idrott och hÀlsa? Jag valde att arbeta efter en kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer. Jag har intervjuat sju lÀrare samt observerat deras undervisning. Jag spelade in samtliga intervjuer samt transkriberade alla. Jag hade inget bortfall, alla intervjuer och observationer genomfördes pÄ utsatt tid och plats.Motivationsteorier och meningsskapande logiker Àr de teoretiska perspektiven som anvÀnds i studien. Samtliga lÀrare motiverade elever till fysisk aktivitet genom stÀndigt roliga lekar och spÀnningsfyllda aktiviteter.

Med denna uppsats Àmnar vi belysa gymnasieelevers uppfattning av vad vardagskultur Àr samt dess potentiella anvÀndningsomrÄde i skolan och i bildÀmnet. Anledningen till detta bygger pÄ en positiv pedagogisk upplevelse en av oss upplevde under praktik dÄ en omotiverad elev blev motiverad efter att elevens eget fritidsintresse vÀvdes in i uppgiften. Vi ansÄg att det skulle vara positivt att undersöka gymnasieelevers uppfattning kring att lÄta deras dagliga intresse ta plats i bildÀmnet. Vi har undersökt detta genom en bilduppgift som fungerat som underlag till enskilda intervjuer pÄ tvÄ olika gymnasium. VÄr undersökningsmetod Àr kvalitativ med halvstrukturerad intervjuform som spelades in pÄ mobiltelefon och dator.

Denna studie syftar till att undersöka vad lycka Àr och betyder för barn, enligt hypotesen att lyckan tenderar vara en central del i livet, dÀr barns förestÀllningar kan tÀnkas ligga nÀrmre psykologernas uppfattningar om lycka Àn filosofernas, dÄ dessa de senares uppfattningar Àr mer komplicerade och mÄngdimensionella. Ansatsen Àr att jÀmföra barns uttalanden med forskningsrön kring lycka. Studien har sin utgÄngspunkt i ett filosofiskt frÄgestÀllande förhÄllningssÀtt, med den positiva psykologin som ram. Undersökningen presenteras i form av en deskriptiv studie av 121 barns reflektioner kring lycka. Den Àr huvudsakligen disponerad kring tre centrala delar: Vad lycka Àr, vilka förutsÀttningarna Àr för att bli och vara lycklig samt vad som medverkar till individens lycka.

I mitt kandidatarbete undersökte jag hur en konstruktiv dialog om vÄr omvÀrld och oss sjÀlva kan ta form i vÀxelspelet mellan vetenskaplig och konstnÀrlig forskning. Syftet var att synliggöra möjligheter för hur man som bildpedagog kan lyfta fram olika former av sprÄksystem med avsikt att stÀrka eleverna till sjÀlvstÀndigt reflekterande och ifrÄgasÀttande. I detta magisterarbete har jag fördjupat resonemangen utifrÄn en nÀrlÀsning av Martin Heideggers Konstverkets ursprung. I Heideggers avhandling fann jag svar pÄ frÄgor som ledde mig framÄt i diskussionen kring hur man praktiskt och teoretiskt kan utforma diskurser som inte strÀvar mot enhetliga svar. Inom den filosofiska hermeneutiken, inom vilken Heidegger rör sig, Àr sanning inte ett slutgiltigt begrepp.

I denna uppsats gör jag en feministisk, samhÀllsvetenskaplig analys av 98 stycken reklambilder för parfym riktade till herrar, varav jag djupanalyserar 9 stycken med syftet att se pÄ vilken bild av maskulinitet som de förmedlar. Bilderna Àr hÀmtade ur tre svenska herrmodemagasin frÄn Är 2008 och jag genomför analysen med utgÄngspunkten att genus, sexualitet och makt Àr socialt konstruerade. Till min hjÀlp anvÀnder jag mig av tidigare forskning kring genus, maskulinitet och media, men Àven en del feministisk teoribildning. Feminismen utgÄr frÄn att mÀn innehar en överordnad position i samhÀllet som reproduceras pÄ en strukturell nivÄ, och i uppsatsen undersöker jag huruvida detta Àr nÄgot vi kan se sker i parfymreklamen. I sitt meningsskapande anvÀnder sig reklamen av stereotyper och olika koder för att fixera innebörd och genom en kvalitativ innehÄllsanalys identifierar jag i reklamen olika tecken, vilka kan ses som makt-positioneringar.

I denna studie undersöks deltagarnas handlingar och mĂ„l i ett IT och lĂ€randeexperiment. Experimentet Ă€r inspirerat av en undersökning gjord av Schnotz, Böckheler och Grzondziel (1999) med tyska studenter. I den undersökningen undersöks bland annat effekterna av lĂ€rande i par med hjĂ€lp avstatiska bilder kontra tillgĂ„ng till interaktiva animerade bilder. Detta görs genom att testa deltagarnas kunskaper före och efter en lĂ€randeperiod dĂ€r en grupp haft tillgĂ„ng till statiska bilder och en annan haft tillgĂ„ng till interaktiva animerade bilder (simuleringar). Ämnet Ă€r tidszoner och tidsskillnader samt tiden vid jordenruntresor.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka barns lÀrandepraktiker och meningsskapande samspel nÀr de spelar digitala spel tillsammans. Barn i Ärskurs tvÄ har delats in i fyra grupper. TvÄ av grupperna har spelat datorspelet Labyrint och de bÄda andra grupperna har spelat datorspelet Bloxorz. Data samlades in i tvÄ steg: först genom videoobservation av spelsituationerna i ett första skede och sedan genom ett pÄföljande stimulated recall-samtal dÀr den inspelade spelsituationen diskuterades tillsammans med barnen. Data har sedan analyserats med en interaktionsanalytisk metod som undersöker hur barnen anvÀnder verbal och ickeverbal kommunikation i samspel med varandra, kontexter och teknologier för att lösa olika typer av uppgifter i spelen.Studien leder till slutsatsen att olika former av samspel Àger rum mellan spelare och ÄskÄdare, man skapar gemensamt strategier för problemlösning.

Tjugotre kyrkogÄrdar och begravningsplatser har studerats med avseende pÄ den information som delges besökaren. HuvudmÄlsÀttningen har varit granskning av de informationstavlor som, om de överhuvudtaget finns, möter gravplatsbesökarna vid entréer. Urvalet av kyrkogÄrdar och begravningsplatser har skett strategiskt och konsekutivt; strategiskt dÄ platserna valts med ett rimligt avstÄnd frÄn Lund och konsekutivt dÄ valen skett i form av den följd som platserna uppenbarade sig. Ingen kyrkogÄrd eller begravningsplats valdes bort, varför bortfall inte noterats. Begravningsplatsens mÄlgrupp utgörs inte endast av de som vistas dÀr i syfte att besöka en viss gravplats. I grova drag kan besökarna pÄ en kyrkogÄrd delas in i tvÄ grupper: de som besöker en specifik grav (anhörig, slÀktforskning etc.) och flanören (promenad, rekreation, transportstrÀcka). Oavsett besökssyfte ska det vara lÀtt att navigera och finna vidare information pÄ och om begravningsplatsen. Upplysningsarbete och kommunikation med besökare Àr en viktig funktion i arbetet med begravningsplatser. Hur denna kommunikation implementeras Àr frÄgestÀllning och motiv för föreliggande kvalitativa studie och förslag till vidare undersökningar. SÀrskilt fokus har lagts pÄ hur det för begravningsplatser sÄ signifikanta gröna kulturarvet kommuniceras och presenteras för besökaren. UtifrÄn kategorierna planskiss, kontakt/öppettider, kulturarvsinformation och tillgÀnglighetsanpassat kan man konstatera att 15 av 23 besökta begravningsplatser har nÄgon form av planskiss. TvÄ av dessa var i sÄ dÄligt skick att de ej var brukbara. Endast fyra av informationstavlorna bedömdes som ÀndamÄlsenliga utifrÄn sammanlagt tre av de fyra kategorier. 13 av dem uppfyller tvÄ kategorier. Fem av begravningsplatserna saknar helt uppgifter. Ingen av de besökta begravningsplatserna har lyckats kombinera samtliga fyra variablerna. All insamlad information kring dessa fyra kategorier kan inrymmas i variablerna hitta dÀr, förstÄ omrÄdets vÀrden, uppleva omrÄdet och kontakta och pÄ sÄ sÀtt kan informationstavlornas totala meningsskapande i förhÄllande till platsen utlÀsas. En metodologisk svikt föreligger dÄ insamling av data skett frÄn ett begrÀnsat omrÄde(vÀstra SkÄne)..