Sökresultat:
377 Uppsatser om Meningsskapande lärandemiljö - Sida 14 av 26
ADHD som meningsskapande diskurs : om ADHD i socialt arbete i kriminalvÄrden
The aim of this study is to discuss the diagnosis ADHD as a meaning-making discourse that is something more than just a diagnosis with a set of symptoms. I aim to discuss that the diagnosis is productive and can be seen as a means to control and to comfort individuals. The research was based on a method consisting of an idea analysis and a discourse analysis. I am using both a discourse analysis and a critical ideology analysis as perspectives. These perspectives are also based on a general theory of late modernity.
?Du förstör leken!? : En studie om hur normativa praktiker i barns skolvardag skapas och upprÀtthÄlls
Syftet med denna studie var att undersöka hur olika exkluderingsprocesser verkstÀlls och förhandlas fram under en vanlig skoldag ur barnens eget perspektiv. Empirin utgjordes av intervjuer och observationer av Ätta mellanstadieelever. Studien tog sitt teoretiska avstamp i Goffmans teorier om sociala situationer, Garfinkels etnometodologi, Corsaros barndomssociologi och en fenomenologisk syn pÄ barns perspektiv. Intervjuerna visade att utanförskap konstitueras i interaktionen i elevgruppen. Intervjuerna och observationerna visade att eleverna gjorde motstÄnd bÄde mot skolans normer och sina inbördes normer i kamratgruppen.
VÄrdpersonalens sorg vid patienters bortgÄng.
Inom vÄrden möter vÄrdpersonal ofta döden. Det Àr sannolikt att personalen pÄverkas nÀr patienter som de vÄrdat avlider. Avsikten med denna uppsats var att ta reda pÄ hur vÄrdpersonalen pÄverkas av sorg nÀr patienter dör. Syfte Att undersöka hur vÄrdpersonal uttrycker, hanterar och pÄverkas av sorg i sitt arbete vid patienters dödsfall. Metod Uppsatsen Àr en litteraturöversikt.
Skolan vÀcker historieintresse till liv : En enkÀtstudie om gymnasieelevers historieintresse samt historiebruk
Studien har gjorts pÄ en avdelning pÄ en förskola som till stor del bestÄr av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begrÀnsat gemensamt verbalt sprÄk leker utifrÄn ett barnperspektiv. För att komma nÀrmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fÀltanteckningar och informella samtal med pedagogerna pÄ avdelningen. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.
Medielek och digital kompetens i en förskolekontext : Design för meningsskapande
The aim of this thesis is to make a contribution to the field of design oriented theory, regarding young children and their way to digital competence. My research question is: How can a preschool with a certain pedagogical ICT-design give the children affordances for media play and for developing a digital competence?The European Parliament points out digital literacy as one of the Key Competences for life long learning. A digital competence is built on basic ICT (Information and Communication technology) skills. Skills you can develop any time during life, weather you are young or old.
Konstruktioner och konsekvenser av VĂ€gledande samspel : En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar
Samspelets betydelse mellan pedagog och barn Àr nÄgot som framhÀvs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhÄllningssÀtt i förskolan som anses gynna detta samspel. VÄr studie startade med en nyfikenhet om programmet VÀgledande samspel. Programmet VÀgledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmÀrksammat att mÄnga pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka pedagogers uppfattningar om VÀgledande samspel.
SvÄra samtal: lÀrares definitioner och upplevelser av svÄra
samtal
Syftet med denna studie var att utifrÄn ett makt och kommunikationsteoretiskt perspektiv ta reda pÄ hur lÀrare definierar och upplever svÄra samtal i skolan samt vilka samtalsstrategier de anvÀnder sig av. Med maktperspektiv avsÄgs i detta fall Foucaults (2003) teori om maktförhÄllanden och i studien har vi analyserat hur makt pÄverkar samtal i skolan. I bakgrunden har vi presenterat olika teorier och perspektiv som syftar till att förklara resultaten. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ intervju, och intervjuat fyra lÀrare i grundskolans senare Är och gymnasiet. För att redovisa resultatet av intervjuerna har vi anvÀnt oss av meningscentrering enligt Kvale (1997).
UnderhÄllning eller meningsskapande : En intervjuundersökning om lÀrares didaktiska övervÀgande gÀllande underhÄllningsfilm i historieundervisningen
Movies are a part of everybody?s, including student everyday life. Teachers have to give their students the tools and means to critically examine movies and media as a whole. This study aims to examine how seven teachers in southern Sweden didactically motivate their use of movies; specifically entertainment features in the history subject. The theoretical framework of this study is Knud Illeris theories about the three dimensions of learning.
Drogmissbruk och meningsskapande : om förmedlade och förmedlande förestÀllningar
A1211FrÄn och med den 1 januari 2005 ska noterade koncernbolag redovisa enligt IFRS/IAS. Detta innebÀr ett paradigmskifte dÀr traditionella redovisningsprinciper mer eller mindre kastas överbord. De nya reglerna medför ökad volatilitet i bÄde resultat- och balansrÀkning, vilket skulle kunna fÄ effekter för företagens prognosmöjligheter. Prognoser baseras ofta pÄ antaganden om att vissa samband Àr relativt konstanta, vilket nu kanske inte lÀngre kommer att vara fallet.Syftet med denna studie Àr att utreda om, och i sÄ fall hur, företagens prognosmöjligheter förÀndras pÄ grund av IFRS/IAS. Avsikten Àr ocksÄ att undersöka om de eventuella förÀndringarna skiljer sig Ät mellan olika branscher.
Sand, smÄbarn och intra-aktiv lek
I förskolans utemiljö Àr det vanligt att det finns en sandlÄda pÄ gÄrden. Den Àr centralt placerad och barnen Àr dÀr och leker. Enligt den nya Skollagen och förskolans reviderade lÀroplan ska verksamhetens innehÄll vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta gÀller Àven den verksamhet som pÄgÄr i sandlÄdan. Men vad Àr det som sker nÀr sanden, barnen och lekredskapen möts i sandlÄdan? Detta Àr en kvalitativ studie som utifrÄn ett intra-aktivt perspektiv syftar till att synliggöra hur sanden i sandlÄdan, lekredskap och de yngsta barnen (1-3 Är) skapar möjligheter och villkor för lek och meningsskapande.
Projektredogörelse för Handboken - visuella, auditiva, kinestetiska och taktila undervisningsmetoder
Projektredogörelsen redovisar tillsammans med tillhörande gestaltning den undersökning som vi har gjort. Vi har genomfört kvalitativa observationer av 16 lektioner i Är 1-5, dÀr vÄr fokus lÄg pÄ metoderna som anvÀndes i undervisningssituationerna. Syftet med observationerna Àr att samla in material att anvÀnda till framstÀllning av gestaltningen, Handboken, vilken Àr en metodhandbok som har sina rötter i den av oss upplevda brist pÄ litteratur som beskriver hur undervisning, baserad pÄ huvudÀmnet KME: s grundvalar, skulle kunna se ut. Metodhandbokens syfte Àr att stödja och inspirera pedagoger som vill arbeta med det vidgade sprÄkbegreppet för att stimulera elevers olika lÀrstilar och tillsammans med eleverna utveckla meningsfulla och meningsskapande lÀrandeprocesser. Samtliga metoder som observerades finns presenterade i handboken, vilka ocksÄ utgör grunden för vÄr gestaltning.
LÀsarens interaktion med texten : en studie av hur lÀsarens uppfattning av texten pÄverkar meningsskapandet i absurdistisk dramatik
This essay examines how the meaning of an absurd play may be affected by how the reader understands the text. To address this problem I have turned to Wolfgang Isers theory of reception. Primarily I have taken on that the creation of meaning comes about when the reader fills in blanks in the text. I have also used Martin Esslins work on the theater of the absurd. I have mainly studied his research on Harold Pinter.
KÀnslornas sjukdom : Att tillfriskna frÄn drogberoende genom KriminalvÄrdens 12-stegsprogram
Studiens syfte Àr att undersöka hur det talas om tillfrisknande frÄn drogberoende inom KriminalvÄrdens 12-stegprogram och vilka faktorer som blir betydelsefulla för tillfrisknande. 12-stegsprogrammet Àr ett av de mest anvÀnda behandlingsprogrammen mot droger inom svensk KriminalvÄrdsanstalt. Studiens undersökningsobjekt utgörs av KriminalvÄrdens nationella manualer för 12-stegsprogrammet samt praktiknÀra anvÀndare av programmet. Vald teoretisk utgÄngspunkt Àr den transaktionella teorin, vilken behandlar kunskapande och meningsskapande processer. Insamlat datamaterial har analyserats med diskursanalys dÀr betydelsefulla faktorer för tillfrisknande identifierats.
Att konsumera mening : En studie av kundgruppers inbördes pÄverkan i alternativsportbranschen
Bakgrund: Konsumtion Àr en stor del av vÄra liv och stora delar av denna baseras inte pÄ funktionella vÀrden. En individ kan genom sin konsumtion uttrycka vÀrderingar och utifrÄn dessa uttryck skapa en identitet. Detta kan för individen vara ett sÀtt att via konsumtion skapa mening. En del av denna meningskonsumtion kan hÀrstamma ur olika kundgruppers interaktion med varandra. Hos alternativsportsbranschens ÄterförsÀljare Äterfinns tvÄ kundgrupper, dÀr den ena bestÄr av utövare och den andra av icke utövande individer.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn relationen mellan kundgrupperna ÄskÄdliggöra de icke aktiva individernas meningsskapande och ÄterförsÀljarnas roll i detta.Genomförande: Uppsatsens empiri grundas pÄ nio kvalitativa intervjuer av ÄterförsÀljare inom alternativsportsbranschen.Resultat: Studien visar att icke aktiva individer skapar mening genom associationen till de aktiva utövarna och den livsstil som omger aktiviteterna.
PrimÀra CNS-lymfom(PCNSL); med speciell inriktning pÄimmunohistokemisk profil, behandlingsutfall och epidemiologi.
Bakgrund: Att drabbas av ALS Àr traumatiskt för den drabbade mÀnniskan och leder vanligtvis till en drastisk förkortning av livet. Att inte försonas med sitt öde kan innebÀra att den sista tiden i den döende mÀnniskans liv innefattar förtvivlan och dödsÄngest. DÀrför Àr det viktigt med kunskap om försoning hos vÄrdpersonal. Syfte: Studien syftar till att undersöka om och i sÄ fall hur mÀnniskor med diagnosen ALS ger uttryck för försoning med sin dödliga och snabbt progressiva sjukdom. Metod: Analysen utfördes inspirerat av Lundmans och HÀllgren Graneheims (2008) metod för kvalitativ innehÄllsanalys för att undersöka de latenta uttrycken för begreppet försoning.