Detta arbete är en fallstudie som försökt finna svar på hur elever med annat modersmål än svenska upplever den naturvetenskapliga undervisningen i skolan. Syftet med arbetet var att försöka identifiera vilka potentiella svårigheter som målgruppen stöter på inom den naturvetenskapliga undervisningen samt huruvuda språket kan utgöra ett hinder eller en möjlighet för den naturvetenskapliga förståelsen. Eleverna som ingått i den undersökta målgruppen studerar i år 5 på en mångkulturell skola.De undersökningsmetoder som använts i arbetet var strukturerade observationer, kvalitativa och ostrukturerade intervjuer samt en enkät baserad på 1-tier Multiple Choice-frågor. Även en pedagog intervjuades om fallstudiens resultat. Fallstudiens resultat har jämförts med tidigare forskning och litteratur som funnits att tillgå. Resultatet visar att elever med annat modersmål än svenska har likvärdiga resultat inom det naturvetenskapliga ämnet som elever med svenska som modersmål.

Många våtmarker i slättbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till åkermark, samtidigt som de kvarvarande fått ta emot allt mer näringsämnen från omgivande marker. Kärr i områden med kalkberggrund är oftast artrika, med flera växt- och djurarter knutna till just dem. Därför är de viktigt att de sköts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett område som präglas av både intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kärrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bättre i skötselarbetet.

Utvecklingen under de senaste decennierna visar att färre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och många har svårt att se meningen med innehållet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte är naturvetenskapen i sig som eleverna avfärdar utan att det mer handlar om hur innehållet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar många ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och ställer bland annat frågor till olika medier där forskare bemöter och svarar på allmänhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjälp av innehållsanalys. Urvalet är hämtat från två populärvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frågor.

Denna studie avser att belysa flickors och pojkars möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen i naturvetenskap samt vad jämställdhet i skolan innebär för elever i gymnasieskolan. Det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer och observationer vid en gymnasieskolas samhällsvetenskapliga program. Studien innefattar intervjuer med tre gymnasielärare och elva gymnasieelever samt observationer i tre klasser. Resultatet visar att den laborativa delen inom naturvetenskapen kännetecknas av att eleverna väljer att arbeta med en vän. Ofta är det vänner av samma kön.

The aim of this study was to investigate how preschool teachers think about preschoolscience, what they consider science to be and how they deal with specific curricular objectivesrelated to science.Science is a part of our everyday life, it is a prerequisite for understanding everydayphenomena and how the world is working. Nevertheless it is often dropped in favour of othersubjects in Swedish preschools.The eight preschool teachers participating in this study are all working in the samemunicipality in the western part of Sweden with children aged 1- 5 years. The method used inthis study was interviews. The interviews were recorded to facilitate the transcriptions.The results show that preschool teachers find that science is an important subject that shouldbe introduced to the children early on in life. They also show that preschool teachers considerscience to have a preventive effect on the learning to the children, and it is needed for them tounderstand everyday processes and phenomena.

I detta examensarbete har vi granskat Skellefte-Tekniken, som är en arbetsmetod inom NO-Teknik (åk1-6). Konceptet bygger på elevaktiva praktiska uppgifter inom NO-Teknik, främst inom kemi, fysik och teknik. Syftet med detta examensarbete, var att undersöka om Skellefte-Tekniken som arbetsmodell, sett ur ett genusperspektiv, bidrar till att väcka elevernas intresse för naturvetenskapliga studier. Syftet var även att ta reda på om skillnader i förståelse förelåg mellan elever som arbetar enligt modellen och sådana som inte gör det. Undersökningen genomfördes i två klasser som arbetar med Skellefte-Teknik och två klasser som arbetar på annat sätt, samtliga i årskurs 6.

SammanfattningLaborationer i naturvetenskapliga ämnen är en naturlig del av undervisningen. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på om man tar bort en möjlighet till inlärning och förståelse för eleverna om laborationer inte används i undervisningen. Vidare ville jag undersöka om lärare och elever anser att laborationer utvecklar förståelsen av naturvetenskap, dessutom om eleverna förstår syftena med laborationerna.Undersökningen utfördes genom att kvalitativa intervjuer gjordes med fyra lärare och sex elever i en gymnasieskola. Resultatet visar att lärarna har olika åsikter om laborationens betydelse för förståelsen av ämnet. Däremot anser eleverna att laborationer utvecklar deras förståelse för naturkunskap.

Elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen minskar. Detta är en långvarig trend som gäller större delen av västvärlden och som inte har brutits av de idéer och resultat som kommit ur forskningen inom naturvetenskapens didaktik. Jay Lemkes teoretiska konstruktion om teknisk diskurs och teknokratisk ideologi skulle kunna lämna ett konstruktivt bidrag till förståelsen för den här situationen. Teknokratisk ideologi är en samhällssyn som ser en centralisering av makt till en elit av experter som något eftersträvansvärt. Teknisk diskurs är ett mönster i språkanvändningen som medvetet eller omedvetet bidrar till att sprida den teknokratiska ideologin.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 4-6 anser är intressant inom naturvetenskap.Studiens syfte undersöktes genom en kvantitativ metod i form av en enkät. Det är väsentligt att undersökaelevers intresseområden eftersom ett intresse inom ett ämnesområde stimulerar lärandet och förbättrardärmed även resultatet. Studien har en teoretisk anknytning till socialkonstruktivism. Tre klasser, enårskurs 4, en årskurs 5 och en årskurs 6 från samma grundskola i Mellansverige, svarade på enkäten. Totaltmedverkade 46 elever.

The purpose of this thesis is to investigate how teachers perceive that they work with science in preschool through aesthetic learning processes as tools both in the indoor and outdoor environment and make visible what the educators' underlying beliefs are that affect how they perceive aesthetic learning processes as tools used to deepen children's understanding of different scientific phenomena.This is an interview study using the phenomenographic approach as a means and method to make visible and report on teachers' views on how aesthetic learning processes can be used to extend preschool children's learning about science. The results are analyzed and discussed based on John Dewey's theoretical ideas about children's learning, aesthetics and science.The study clearly shows that teachers' views on aesthetic learning processes and how they can be used in the work whit science is very divided and in some cases unreflective. The most striking results are that teachers often are unaware that they make use of aesthetic learning processes because they have a more limited view of what it is than we have in the paper. All informants have science as a core subject. Their focus of the activity is located at the showing and visualizeing of scientific phenomena and some of them express that they submit the aesthetic learning processes to their colleagues or that they collaborate with someone who has training in some art form.

I vårt arbete har vi haft två syften. Det första var ett praktisk-pedagogiskt där frågan löd hur ett undervisningsmaterial som integrerar estetisk och naturvetenskaplig undervisning för förskolan och skolan skulle kunna gestaltas. Det andra var ett forskningssyfte där fokus låg på problem i processen när vi som KME-pedagoger gör ett naturvetenskapligt område förståeligt i form utav ett undervisningsmaterial. Det naturvetenskapliga område vi valt att göra förståeligt är: ?Vad är jord och var kommer den ifrån??.

The purpose of this study is to examine the conditions for pre-school teachers to achieve those goals that are constituted for science education in the Swedish curriculum for the pre-school. The study questions of formulations are: which importance have the conditions for the work with science education in pre-school, which importance have pre-school teachers engagement and knowledge for the work with science education in pre-school and does the pre-school pre-school teachers think that they have enough conditions to achieve those goals that are constituted for science education in the Swedish curriculum for the pre-school. The results are based on an interview survey with ten pre-school teachers from three pre-schools that are connected in a unit. The interviews were recorded and transcribed. The results from the study points out that the pre-school teachers engagement are most important for the work with science education in pre-school to flourish.

Syftet med denna fenomenografiska studie var att undersöka barns uppfattningar av fenomenet rörelseglädje och vilken innebörd rörelseglädje har för dem. Ur ett hälsoperspektiv är det viktigt att människan är fysiskt aktiv. Forskningen (Engström, 2005) visar att en viktig motivationsfaktor för att vara i rörelse är att det upplevs som meningsfullt och roligt. Genom kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod har 8 barn berättat om sina uppfattningar av fenomenet rörelseglädje. Barnen som intervjuats behöver öka sin fysiska aktivitet och har ingått i ett hälsoprojekt på högskolan i Halmstad.

I de nationella målen för ämnet naturkunskap i gymnasieskolan lyfts naturvetenskapernas arbetssätt fram. Ett verktyg för naturvetare är rapportskrivningen. Laborationsrapporten är en traditionell metod i naturkunskapsämnet och borde vara möjlig att utveckla. I detta arbete finns en översikt över strukturen i aktuella instruktioner för laborationsrapporter. Därefter följer en teoriöversikt om lärande i naturvetenskap och en forskningsöversikt om skrivandets roll för lärande i naturvetenskap.

I detta arbete görs en mindre studie av lärares uppfattning gällande planering och genomförande av NO-undervisning, i samband med arbetet med lokala pedagogiska planer. Intervjuer med lärare i grundskolan har genomförts semistrukturerade. Syftet var att undersöka hur lärare beskriver arbetet kring att upprätta lokala planer och hur de försöker hitta vägar för att stimulera ungdomar i deras intresse för naturvetenskap. De lärare som intervjuats är samtliga kopplade till ett pågående skolutvecklingsprojekt i Östergötland, KNUT-projektet, vilket jag kommit i kontakt med och kunnat använda i mig av i min studie. De intervjuade har varit yrkesverksamma lärare mellan 12 och 25 år.