Sökresultat:
982 Uppsatser om Meningsfullt lärande - Sida 54 av 66
NÀr kroppen förÀndras och hoppet om en framtid sviktar. : En litteraturstudie om kvinnors upplevelser i samband med att leva med diagnostiserad bröstcancer.
Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.
FrÄn förort till prestige : En studie av invandrarelevers vÀg till och igenom stadens prestigegymnasium
Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.
Att vara eller att inte vara Generation Y : En studie om 80-talisters förhÄllningssÀtt till arbetslivet
SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frÄgestÀllningar:? GÄr individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? GÄr det, beroende pÄ akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas instÀllning till arbete utifrÄn teorierna om Generation Y?? GÄr det att ifrÄgasÀtta synen pÄ Generation Y som en homogen grupp?? Om det gÄr att ifrÄgasÀtta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isÄdana fall bero pÄ?Arbetsmarknaden stÄr inför ett generationsskifte nÀr dagens unga nu gör entré, de sÄkallade Generation Y. Generation Y profileras som mÄlmedvetna, reflexiva ochsjÀlvsÀkra individer som vÄgar stÀlla krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svÄrighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.
Distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter om och reflektioner av arbetsmiljön i kommunaliserad hemsjukvÄrd - En intervjustudie
Sammanfattning (MB och AA)Distriktssköterskor och sjuksköterskor arbetar med varierande arbetsuppgifter och inom olika verksamheter bland annat med hemsjukvÄrd. Patientens hem blir en arbetsplats, som pÄ olika sÀtt kan pÄverka arbetsmiljön. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter om och upplevelser av arbetsmiljön i kommunaliserad hemsjukvÄrd hos distriktssköterskor/sjuksköterskor med kort respektive lÄng yrkeserfarenhet. En empirisk studie med deskriptiv design och kvalitativ ansats gjordes. Fem deltagare med kort yrkeserfarenhet intervjuades samt sex deltagare med lÄng yrkeserfarenhet.
Rosor för det XXI:a Ärhundradet : En intertextuell analys av Iosif Brodskijs ?Zakri?at i zachlopo?ut petuchi...? och Anna Achmatovas ?Poslednjaja roza?
I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.
Likhetsprincipen - en allm?n associationsr?ttslig princip? Om vilka kriterier som st?lls upp f?r att en princip ska kunna klassificeras som en allm?n associationsr?ttslig princip samt likhetsprincipens uppfyllande av dem
Syftet med uppsatsen var att utreda vilka kriterier som g?ller f?r att en princip ska kunna klassificeras som en allm?n associationsr?ttslig princip, samt besvara fr?gan om likhetsprincipen uppfyller kriterierna.
Vad g?ller fastst?llandet av vilka kriterier som g?ller togs avstamp i r?ttsfallet NJA 2019 s. 23, d?r HD gjorde vissa principiella uttalanden avseende distinktionen mellan en sj?lvst?ndig r?ttsregel och en princip. Med hj?lp av denna distinktion, samt uttalanden i doktrin, utformades kriterierna f?r en allm?n associationsr?ttslig princip enligt f?ljande:
- 1.
Kommunikation Àr lÀrarens viktigaste redskap : -En fallstudie om hur sex yrkeslÀrare i klassrummet bemöter en elev med Aspergers syndrom
Syftet med denna studie var att undersöka hur sex yrkeslÀrare i klassrummet bemöter ett beteende hos en elev med Aspergers syndrom (AS). Vidare undersökte jag vilka kunskaper yrkeslÀrarna har om AS och om det finns nÄgon skillnad mellan det manliga respektive kvinnliga sÀttet att bemöta en elev med AS. I studien anvÀndes en kvalitativ metod dÀr mitt insamlade material anvÀnds för att beskriva och förstÄ sociala processer samt att fÄnga yrkeslÀrarnas upplevelser utifrÄn fallbeskrivningen. Tre manliga och tre kvinnliga yrkeslÀrare med andra inriktningar Àn omvÄrdnad pÄ sina yrkeslÀrarutbildningar har intervjuats. Resultatet visade att det har betydelse för yrkeslÀrarnas bemötande om eleven har AS eller inte och att alla yrkeslÀrarna har skaffat sig praktisk erfarenhet pÄ vÀgen kring AS, dÄ de inte fick nÄgon i sin utbildning.
Samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd avseende v?rden av personer med diabetes typ 2 ? Sjuksk?terskors erfarenheter
Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar
dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan
mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd,
vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.
Vad innebÀr kvalitativt god undervisning i matematik? : Sju doktorsavhandlingar och en rapport tolkas i termer av "kvalitativt god matematikundervisning"
I detta arbete anvÀnds begreppet ?kvalitativt god matematikundervisning? i syfte att ringa in matematikundervisning som Àr framgÄngsrik och leder till meningsfullt lÀrande i matematik. Mot bakgrund av att svenska skolelevers resultatnedgÄng i matematik vÀcker frÄgor kring vad kvalitativt god matematikundervisning Àr, syftar denna studie till att: beskriva vad som kan anses utgöra kvalitativt god undervisning i matematik och försöka överföra beskrivningen till en för lÀrare anvÀndbar undervisningsmodell. För studiens genomförande har forskningsfrÄgorna varit: Vad kÀnnetecknar kvalitativt god matematikundervisning? och vilka roller och ansvar innebÀr kvalitativt god matematikundervisning för lÀraren och eleverna? En metaanalytisk inspiration ligger till grund för en metodologi baserad pÄ systematisk översyn av aktuell svensk matematikdidaktisk forskning.
Patienters upplevelse av natts?mn p? en kirurgavdelning ? en kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: S?mn ?r n?dv?ndigt f?r ?verlevnaden och ?r en avg?rande faktor f?r att uppn?
god h?lsa. Patienter som v?rdas p? sjukhus har en ?kad risk att drabbas av s?mnsv?righeter
samtidigt som behovet av s?mn ?r st?rre eftersom det ?r energikr?vande f?r kroppen att vara
sjuk. Natts?mnen under den postoperativa ?terh?mtningen ?r viktig f?r att patienten ska ?terf?
kontrollen ?ver sina grundl?ggande funktioner och sjuksk?terskan har d?rmed en viktig roll i
fr?mjandet av patientens natts?mn.
Syfte: Syftet var att unders?ka patienters upplevelse av natts?mn efter kirurgiskt ingrepp p?
en kirurgavdelning.
Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design.
Osmoreglera mera - Phaseolus vulgaris under torka. Genotypiska skillnader i osmoreglering som anpassning till torka hos vanlig b?na.
Torka ?r en av de st?rsta begr?nsande faktorerna f?r jordbruksproduktion globalt och med klimatf?r?ndringarna f?rv?ntas b?de f?rekomst och intensitet av torka ?ka. Detta utg?r ett v?xande hot mot livsmedelss?kerhet samtidigt som ?kade krav st?lls p? livsmedelsproduktionen i takt med jordens v?xande befolkning. Den vanliga b?nan (Phaseolus vulgaris) ?r en vidspridd n?ringsk?lla med m?nga olika varianter, som rankas som den mest konsumerade b?nan.
Begreppskartor : En litteraturstudie om begreppskartors anvÀndbarhet för ökad begreppsförstÄelse i matematik
I TIMSS rapport visade resultatet av matematiska tester att de flesta misstagen beror pÄ att eleverna inte har tillrÀcklig begreppsförstÄelse eller att begreppsmodellerna inte Àr tillrÀckligt utvecklade. Resultatet visar att det Àr av stor vikt att eleverna skapar sig en bÀttre förstÄelse av matematiska begrepp, för att kunna fÄ större matematisk förstÄelse. VÄr begreppsbildning som Àr en process om hur vi lÀr oss nya begrepp eller fÄr ytterligare kunskap om tidigare begrepp Àr av intresse för lÀrare dÄ studier visar att vi inte har tillrÀcklig kunskap. Denna uppsats har fokus pÄ hur vi kan anvÀnda begreppskartor som metod för att utveckla matematiska begrepp. Följande tvÄ frÄgestÀllningar valdes till denna studie för att undersöka metoden begreppskartor:1) Hur kan begreppskartor anvÀndas inom matematikundervisningen?2) Vilka möjligheter/svÄrigheter kan det finnas med att anvÀnda begreppskartor?I denna studie anvÀnds tvÄ teorier för att beskriva begreppsutveckling: Vygotskijs inlÀrningsteori det sociokulturella perspektivet och Talls begreppsinlÀrning vilket inkluderar hans tre matematikvÀrldar.
Motivation pÄ fordonsprogrammet
För att fÄ en ansvarstagande, mÄlmedveten och motiverad elev krÀvs att eleven naturligtvis har ett intresse för utbildningen. Han/hon mÄste dessutom fÄ en rÀttvis bild av det program han söker, genom sin studie- och yrkesvÀgledare.Brist pÄ motivation kan bero pÄ olika faktorer och Àr ofta individuell. SvÄrt att hinna med i undervisningen pÄ programmet och lÀxor gör att vissa elever tappar sugen. Detta faktum gör att eleven fÄr svÄrt att klara utbildningen. I vÄr teori har vi tagit till oss olika författare och skribenters Äsikter och kunskap i olika böcker och pedagogiska tidskrifter. DÀr tar de upp motivationens betydelse och hur vi lÀrare ska tÀnka för att fÄ en omotiverad elev att kÀnna det meningsfullt och kÀnna tillfredstÀllelse med sina studier.
Kundlojalitet : En ja?mfo?rande studie mellan ett offline- och onlinefo?retag i deras arbete med att skapa lojala kunder
Utifra?n relationsmarknadsfo?ringsperspektivet har va?rdandet av relationen till kunder uppma?rksammats inom marknaden fo?r detaljhandel. Inom detta omra?de a?r lojalitetsskapandet en viktig del och forskning visar tydligt pa? att fo?retag som a?r verksamma offline respektive online arbetar med detta.Studiens syfte a?r att med hja?lp av ja?mfo?relse och analys beskriva offline- och onlinefo?retags arbete med lojalitetsskapande och da?rmed bidra till o?kad kunskap inom omra?det. Detta leder till underso?kningens fra?gesta?llning, vad finns det fo?r skillnader mellan hur svenska online- och offlinefo?retag inom detaljhandeln arbetar fo?r att fa? lojala kunder?Fo?r att ta reda pa? det har vi genomfo?rt sju intervjuer med totalt sex ansta?llda pa? tva? olika fo?retag som dagligen arbetar med relationsmarknadsfo?ring.
Moderskapets arena? : En internetbaserad studie av fÀders texter om erfarenheter av kontakter med socialtjÀnsten
Intresset till studien uppkom genom att en webbgemenskap uppta?cktes i vilken fa?der so?ker sto?d fra?n varandra i fo?rha?llande till socialtja?nsten, det va?ckte va?r nyfikenhet kring vad orsaken och syftet a?r till att fa?der so?ker sig till webbgemenskapen. Syftet med studien a?r att so?ka fo?rsta?else fo?r varfo?r fa?derna va?nder sig till webbgemenskapen pa? internet, att beskriva vilka fo?resta?llningar som skapas kring socialtja?nsten i webbgemenskapen samt hur fo?resta?llningar begripliggo?rs och fo?rklaras av fa?derna. Fo?r insamling av empiri har en kvalitativ observationsstudie pa? internet genomfo?rts da?r empirin som legat till grund fo?r resultatet a?r texter och kommentarer publicerade av personer som utger sig fo?r att vara fa?der.