Barnfridsbrottet inf?rdes i juli 2021. Trots viss oro fr?n flera remissinstanser, best?ende bland annat i att barn n?rmast skulle tvingas vittna mot en f?r?lder och att barnets ber?ttelse riskerar att bed?mas mindre trov?rdig med h?nsyn till barnets ?lder och mognad, inf?rdes best?mmelsen och den b?de mottogs och utnyttjades v?l fr?n start. I arbetet unders?ks hur barns vittnesm?l beaktas, hanteras och v?rderas fr?n f?runders?kning till domstolsprocess i m?l r?rande barnfridsbrott.

I denna studie har vi intervjuat två vårdbiträden och sex undersköterskor och vi har medvetet valt att inte göra åtskillnad på vårdbiträden och undersköterskor då vi anser att befattningen är en faktor som i denna studie inte inverkar på studiens resultat.Detta är en kvalitativ studie där syftet är att undersöka yrkesstolthet bland undersköterskor inom äldreomsorgen, där fokus ligger på undersköterskornas personliga upplevelser av sitt yrke och sin yrkesstolthet.Att förvärvsarbeta tar upp en stor del av de flesta människors liv. Vissa börjar arbeta tidigare, vissa senare men vi har alla någon gång under vårt liv arbetat. Vad man har för yrke, arbetsuppgifter och vart man arbetar skiljer sig åt men vi alla har någonting gemensamt. Vi vill vara bra på det vi utför. Vi vill få bekräftelse.

Syftet med undersökningen är att belysa gymnasielärares och gymnasieelevers förhållningssätt till användningen av skönlitteratur i ämnet svenska för att sedan jämföra resultaten utifrån lärarperspektivet och elevperspektivet. Uppsatsen bygger på en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökning av lärares och elevers förhållningssätt till användning av skönlitteratur i gymnasieskolan. Deltagarna i undersökningen är fyra gymnasielärare i ämnet svenska och 103 av deras elever. Studien visar att lärarna utgår från rådande kursplaner, och de försöker att beakta elevernas intressen vid urvalet av skönlitteratur. Deras avsikter med skön-litteraturen är bland annat att eleverna ska få läsa om existentiella frågor, men även att eleverna ska få en djupare kunskap om litteratur och dess roll i samhället.

Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.

Syftet med följande uppsats är att få en bild av hur lärare upplever att elever i behov av särskilt stöd, i år 7-9, klarar att arbeta med arbetssättet Eget arbete.Eget arbete innbär att eleven själv planerar och tar ansvar för sitt skolarbete.Elevens valmöjlighet och frihet ökar. Syftet är också att ta reda på hur arbetssättet Eget arbete kan anpassas till elever i behov av särskilt stöd.Resultatet bygger på intervjuer med lärare i grundskolans senare årskurser. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att många elever i behov av särskilt stöd inte klarar skolans friare arbetssätt särskilt bra. Eget arbete däremot kan vara ett arbetssätt som fungerar mycket bra eftersom det kan anpassas till elevers olika behov. Eget arbete kan med fördel kombineras med tema- och projektarbete.

Syftet med denna uppsats var att belysa och bidra till förståelsen av individens upplevelse av separationsprocessen. Vi ville även undersöka om det fanns några könsskillnader när det gäller denna upplevelse. Vi har genomfört en intervjuundersökning med fyra kvinnor och fyra män. De teoretiska utgångspunkterna var Giddens teori om intimitet och modernitet, Beck och Beck- Gernsheims teori om individualisering samt Antonovskys teori KASAM. Intervjuerna har tolkats enligt hermeneutiska principer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i grundskolans tidigare år uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mångkulturellt klassrum påverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet består av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lärare i grundskolans tidigare år, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgångs­punkten tas i John Deweys syn på kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element från interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet är väl förankrad hos lärarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus på erfaren­hetens dynamiska aspekt bättre överens­stämma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lärande för eleverna.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger på aktionsforskningar inom läs- och skrivinlärning. Vi har under en bestämd tidsram haft målet att få eleverna att känna sig delaktiga i en lustfylld och givande undervisning. Aktionsforskningarna handlar om hur lärare ska kunna använda olika inlärningsmetoder för att kunna öka lusten till att läsa och skriva hos elever. Läsaren kommer att få ta del av realistiska exempel på hur läs- och skrivundervisning sker på ett lustfyllt sätt, då elever har medverkat och deltagit i denna aktionsforskning. Detta utvecklingsarbete framskriver på ett tydligt sätt hur lärare kan undervisa inom läs och skrivinlärning med eleverna, till exempel genom en metod som kallas för LTG metoden.

Arbetet ämnar undersöka vilken effekt på spelupplevelsen ett transient kontra permanent mål har i ett spel med permadeath, samt hur spelaren reagerar på mekaniken när spelets förutsättningar förändras. Arbetet utgår ifrån hypotesen att ett spel som presenteras med ett transient mål är mer passande för permadeath och gör döden mer acceptabelt för spelaren. Arbetet går först igenom en introduktion av permadeath som spelmekanik, vad förlust i spelsammanhang innebär, samt de två mål-variationerna, följt av arbetets frågeställning och hur denna ska utmätas. För detta arbete har ett spel med permdeath skapats i två variationer, en presenterad med ett permanent mål och en med ett transient mål. Testen utfördes sedan genom två grupper, vars spelupplevelse mättes genom en enkätundersökning.

Vårt projektarbete bestod av att ta fram en lättarbetad och automatiserad kabinvagn. Vi har samarbetat med Braathens Malmö Aviation. Problemet med dagens kabinvagnar är att kabinpersonalen riskerar att få arbetsskador som kostar flygbolagen en del pengar. Därför har vi dÃ¥ tänkt att underlätta för personalen, genom att automatisera kabinvagnarna. Kabinvagnen kommer att ha sektioner som delas upp i rörliga och fasta delar.

This paper aims to analyze the legal functions and characteristics of bills of lading in their basic form to examine the legal framework for the adoption of electronic bills of lading under Swedish law. With a comparative analysis against English law, particular attention is given to the 'document of title' function. This has been claimed to pose challenges in the transition to electronic bills of lading. While Swedish law presents potential parallels, critical aspects like negotiability and indirect possession require resolution. It analyzes international regulations such as the Rotterdam Rules and Model Law, addressing challenges and potential solutions for digitalization.

Genom att la?sa tidigare forskning om Generation Y, inneha?llsmarknadsfo?ring och om sociala medier under uppsatsprocessen fo?ra?ndrades problemsta?llningen succesivt, i enlighet med en abduktiv forskningsansats. Studiens fokus utvecklades fra?n att underso?ka alternativa marknadsfo?ringsmetoder vid marknadsfo?ring mot Generation Y till att omfatta pa? vilken social medieplattform Generation Y a?r mest mottaglig fo?r inneha?llsbaserad marknadsfo?ring.Syftet med denna studie a?r att hja?lpa fo?retag vars ma?lgrupp a?r Generation Y att rikta sin inneha?llsmarknadsfo?ring i ra?tt kanaler och pa? detta sa?tt spara tid och pengar. Fo?r att uppfylla syftet och besvara studiens problem samlades empirisk data in genom en webbaserad, kvantitativ enka?tunderso?kning som genomfo?rdes av totalt 301 respondenter, alla tillho?rande Generation Y.

Syftet med examensarbetet är att undersöka gymnasieelevers attityder till skrivande i skolan. Det görs i studien sex kvalitativa forskningsintervjuer med elever vid ett mellansvenskt IT-gymnasium. Huvudresultaten i studien är att attityderna till skrivande i sig är ganska positiva. Men när det gäller skrivande i skolan är eleverna inte lika positiva. Eleverna känner press och stress inför skrivuppgifter och att de ibland är kritiska till de ämnen de får skriva om och till skrivuppgifternas utformning.

BakgrundFör att barn ska utvecklas till självständiga och demokratiska individer bör de få vara medbestämmande i situationer som rör deras vardag, exempelvis samling och tema. För att samling och tema ska bli meningsfullt för barnen bör deras intressen, tankar och åsikter synliggöras. Vygotskijs sociokulturella teori handlar om att barn lär i samspel med andra.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare och barn ser på medbestämmande i samling och tema på förskolan. Vi vill ta reda på vad medbestämmande innebär för förskollärarna och vilka förmågor förskollärarna anser att barn utvecklar genom att få vara medbestämmande.MetodUndersökningen grundar sig på en kvalitativ fallstudie där fyra förskollärare och tio barn har observerats och intervjuats.ResultatResultatet visar att medbestämmande för förskollärarna innebär att få göra sin röst hörd och få möjlighet att påverka olika situationer. Barnen lyssnas in i samling och tema genom att deras idéer och tankar synliggörs.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur man arbetar med musik på olika förskolor utifrån en kvalitetsaspekt, där förskollärarna själva uttrycker vad som är ett meningsfullt musikarbete med de äldre barnen i förskolan (3-6 år). Studien genomfördes under vårterminen 2015 med hjälp av litteraturstudier och semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Sex förskollärare vid sex olika förskolor deltog. Resultatet visade att samtliga arbetade kontinuerligt med musik. Det pedagogerna ansåg uppvisa allra mest kvalitet i musikverksamheten i förskolan var glädjen den ger, gemenskapen den skapar, hur den kan användas för att utveckla barns språk, samt att ett spontant musicerande är värdefullt i sig.