Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder pedagoger använder för att lära barn att läsa i förskoleklasser och hur metoderna stöder sig på olika läsinlärningsteorier. Bakgrund har främst belysts utifrån kulturhistoriska och kognitiva teorier. Jag inriktadee mig på att ta reda på varför pedagoger valt att använda sig av Kiwimetoden och Bornholmsmodellen och hur dessa metoder fungerar i praktiken. När jag undersökte metoderna var jag också intresserad av att ta reda på om Meningsfullhet och lustfylldhet bejakades i lärandet. Dessutom ville jag även se om utrymme gavs åt alla elever att medverka och ta del av undervisningen.

Det fenomen som varit föremål för den här studien är psykosocial arbetsmiljö. Fenomenet har undersökts med inriktning på tillverkningsindustrin och organisationsformen Lean production. Studien syftar till att erhålla en djupare förståelse av hur medarbetarna i den här specifika kontexten upplever den psykosociala arbetsmiljön. De frågeställningar som studien ämnar besvara är:-Vad innebär en god psykosocial arbetsmiljö för medarbetarna i organisationen? -Hur upplever medarbetarna den psykosociala arbetsmiljön i organisationen? Studien genomfördes med ett induktivt förhållningssätt.

Det krävs mycket av en människa som måste fly sitt hemland. När dessutom ett barn flyr utan sina föräldrar eller andra anhöriga är det möjligt att barnet har tvingats av sin familj att ge sig av och familjen lägger allt sitt hopp till att barnet ska lyckas i västvärlden. Kraven och förväntningarna på dessa flyktingbarn är svåra att förstå. För att få en djupare förståelse för de ensamkommande flyktingbarnens situation utformades studiens syfte till att undersöka hur personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn upplever barnens känsla av sammanhang, vilket föranledde frågeställningarna: 1) Hur upplever personalen att de ensamkommande flyktingbarnens känsla av sammanhang ser ut? 2) Vilka faktorer anser personalen som inflytelserika för barnens känsla av sammanhang? I denna studie har en kvalitativ metod tillämpats, innefattande semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter som är personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn.

Kuratorer inom hälso- och sjukvården har länge kämpat för en legitimering. I Socialstyrelsens rapport (2014) anses nu att en yrkeslegitimation är nödvändigt för att stärka patientsäkerheten samt att höja yrkeskompetensen. Denna studie är en pilotstudie i Kuratorsklinikens forskningsprojekt som handlar om evidensbaserad praktik. Studien handlar om vilka insatser samt arbetsmetoder som kuratorer arbetar efter då de genomför stödsamtal. Vidare är syftet att få en ökad förståelse om kuratorers praktik är mer evidensbaserad eller erfarenhetsbaserad.

I läraryrket kommer vi enligt styrdokumenten oavsett om vi arbetar inom förskola eller skola ha som uppdrag att utveckla barns språk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning lärare har om barns språkutveckling och vilka erfarenheter de menar att barn behöver för att lära sig läsa och skriva samt vad de grundar sina uppfattningar på. Valt fokus var barn i förskolan och grundskolans första år. I litteraturen tas lärandeteorier samt språkutvecklingen fram till barnets läs- och skrivlärande upp. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tio lärare som arbetar på förskolor och i grundskolans tidigare år.

Telefonrådgivning via en sjuksköterska har funnits ända sedan 1930-talet men det är först de senaste åren som denna kompetens har erkänts som en egen specialitet. Inom vården sker allt fler möten mellan vårdgivare och vårdsökande via telefonen vilket leder till att allt högre krav ställs på sjuksköterskans yrkeskunnighet. Studiens syfte var att beskriva vad sjuksköterskor upplever vid telefonrådgivning till personer med psykiska problem. Metoden som använts i denna litteraturstudie var kvalitativ innehållsanalys med manifest och latent ansats. Resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar där fyra kategorier framkom: trygghet, utsatthet, ett känsligt öra samt Meningsfullhet.

Arbetets problemformulering tar fasta på att Florida (2002) beskriver vad den kreativa klassen är, hur den arbetar, hur den underhåller sig och hur den skapar nya kreativa mötesplatser. Han talar dock inte så mycket om hur den kreativa klassen reser och turistar. Denna studie kan bidra med kunskap till personer som verkar inom turismbranschen och vill uppfylla de önskningar som människor ur den kreativa klassen har. Syftet med detta arbete är att skapa förståelse för vad människor som jag bedömer tillhör den så kallade kreativa klassen upplever som meningsfullt i det resande som kan betraktas som turism. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie där sex personer som passade in på Floridas (Ibid.) definition av den kreativa klassen intervjuades.

Begreppen coaching och empowerment har blivit mycket populära. Coaching är att hjälpa människor att lyckas. Empowerment översätts på svenska med egenmakt och maktmobilisering. Syfte med denna studie är att undersöka hur coaching kan hjälpa till att främja empowerment och därmed bidra till att öka människornas hälsa. Frågeställningar är: Vilka samband finns det mellan coaching och empowerment? Hur påverkar empowerment människornas hälsa? Kan man öka individens hälsa med coaching? Uppsatsen grundas på en litteraturstudie.

Syftet med studien är att förstå vilken syn pedagoger i skolans tidigare år har på begreppet motivation, samt hur de förhåller sig till arbetet med att skapa och stärka elevens motivation till skolarbetet. Undersökningen lyfter en rad olika aspekter som påverkar vilken motivation som väcks hos eleven och har särskilt fokus på följande faktorer; utmanande aktiviteter, kontroll, vilja, känslor och affekter, lärarens förhållningssätt, feedback, självkänsla, relevans, Meningsfullhet och mål. Utifrån en kvalitativ, fenomenologisk ansats med semistrukturerade intervjuer presenteras åtta pedagogers syn på motivation och hur de arbetar för att främja elevens lust att lära. I uppsatsen redogörs resultatet av intervjuerna i relation till bakomliggande teorier och aktuell forskning med hänseende till motivation. Slutligen betonas hemmets betydelse och vikten av att tillgodose elevens olika behov.

Syfte: Syftet var att belysa hur yngre personer efter stroke upplevde det dagliga livet. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar gjordes. Bakgrund: I Sverige drabbas årligen 30 000 personer av stroke och uppskattningsvis lever 100 000 personer med något funktionshinder. Av de överlevande är 15-20 procent i arbetsför ålder. Stroke orsakar ett omfattande hjälpbehov hos de drabbade eftersom så många funktioner påverkas.

Syftet med vårt arbete är att kartlägga och granska om läxor har någon betydelse och Meningsfullhet för inlärningen hos elever med särskilt stöd i årskurs 3-6.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om läxors betydelse samt om inlärningsteorier, motivation och hur minnet fungerar.Med hjälp av intervjuer av elever med särskilt stöd och deras pedagoger ville vi utröna huruvida läxor har någon betydelse för inlärningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten på våra undersökningar på att både pedagoger och elever anser att läxor behövs och ingår i skolarbetet.Pedagogerna säger att de anpassar läxorna till eleverna med särskilt stöd, men eleverna säger att de ibland får läxor som är för svåra och för långa. Det är oftast mammorna som hjälper sina barn med läxorna. Pedagogernas syn på varför man ger läxa är att hinna med kursplanen, lära sig att ta ansvar, öva sig inför högre årskurser, förstärka, fördjupa och befästa kunskaper, ge föräldrar insyn i skolarbetet samt i egenskap av en skoltradition. Flera elever säger att de måste ha läxa för att hinna ifatt eftersom de inte kan koncentrera sig på lektionerna. Vi drar slutsatsen att vi i vår undersökning inte fick fram några tydliga resultat över läxornas betydelse för inlärningen hos elever med särskilt stöd. Vår uppfattning är att mycket av det som eleverna skulle ha gjort i skolan behöver de ta hem och göra hemma som läxa med hjälp av sina mammor..

Bakgrund: Få områden inom dagens medicin står inför så många och svåra etiska problem som transplantationskirurgin. De svårt sjuka människor som får möjligheten att genomgå en transplantation får chansen till ett nytt liv. Det är viktigt att sätta sig in i hur patienten upplever väntan för att som vårdpersonal kunna ge ett bra bemötande och en god omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur ett patientperspektiv beskriva den känslomässiga upplevelsen av att vänta på en organtransplantation.Metod: Litteraturstudien bygger på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Att vänta på en organtransplantation beskrevs som smärtsamt samtidigt som det gav patienterna tid att förbereda sig.

Lärare vill bli stöttade och seddaTjugo lärares tankar om skolledarskapSharon Elhanati Berlin Studien tar avspark i den komplexa vardagsverklighet skolledare och lärare verkar i och avser att belysa vilka aspekter av skolledarskapet som ges betydelse när lärare beskriver sina förutsättningar för att uppleva Meningsfullhet i arbetet.  Det empiriska underlaget utgörs av skriftliga berättelser samt intervjuer. Totalt medverkade 20 lärare. Studien är upplagd som en tematisk analys med en kvalitativ ansats. Analysen av lärarnas berättelser resulterade i ett antal skolledarskapsaspekter med betydelse för lärarna. Dessa aspekter kodades i fem teman som gavs betydelse: (1) att känna stöd, (2) att känna sig sedd, (3) att känna förtroende, (4) betydelsen av struktur samt (5) kompetens hos ledaren.

Bakgrund: Rådgivning om fysisk aktivitet som egenvård är en rekommenderad behandlingsform vid depressiva symtom. Positiv effekt av fysisk aktivitet mot depressiva symtom är bevisad, samtidigt visar forskning att personer med depressiva symtom har låg motivation till fysisk aktivitet. För effektiv tillämpning av denna behandlingsform är kunskap om vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom viktig. Tidigare forskning visar dessa personers syn på och åsikter om fysisk aktivitet, men studier som specifikt fokuserar på att belysa just vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till den fysiska aktiviteten saknas.Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som uppfattas vara av betydelse för motivation till fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom.Metod: Metoden var en litteraturstudie av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysmetoden som användes var inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: känsla av Meningsfullhet, tillfälliga omständigheter som hindrar eller underlättar, upplevd självförmåga, andra människors beteende samt psykologiska strategier.Slutsats: Motivation är något komplext, personer med depressiva symtom uppfattar att flera skilda faktorer och omständigheter är av betydelse för motivationen till fysisk aktivitet.

Telefonrådgivning via en sjuksköterska har funnits ända sedan 1930-talet men det är först de senaste åren som denna kompetens har erkänts som en egen specialitet. Inom vården sker allt fler möten mellan vårdgivare och vårdsökande via telefonen vilket leder till att allt högre krav ställs på sjuksköterskans yrkeskunnighet. Studiens syfte var att beskriva vad sjuksköterskor upplever vid telefonrådgivning till personer med psykiska problem. Metoden som använts i denna litteraturstudie var kvalitativ innehållsanalys med manifest och latent ansats. Resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar där fyra kategorier framkom: trygghet, utsatthet, ett känsligt öra samt Meningsfullhet.