Syftet med fallstudien är att undersöka praktisk tillämpning av ett genrebaserat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i en förberedelseklass i år 4-6. Utifrån kvalitativa metoder som semistrukturerade intervjuer och observationer beskrivs lärarens teoretiska modell och språkutvecklande arbete i undervisning av nyanlända elever.Resultatet visar att de aspekter som läraren i intervjuerna anser vara av yttersta vikt för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning även förekommer i lärarens egen undervisning. Lärarens genrebaserade undervisning utgår ifrån elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper samt kännetecknas av Meningsfullhet, höga förväntningar, kognitivt utmanande uppgifter samt ett tillåtande klimat. Elevernas modersmål används som resurs i lärandet och i undervisningen ges eleverna stort talutrymme samt många och varierade möjligheter till interaktion. Dessutom erbjuds rik stöttning utifrån elevernas förutsättningar och behov.Resultatet i föreliggande studie bekräftar tidigare forskning, dessutom bekräftas bilden av att det är fullt möjligt att i undervisningen av nyanlända elever låta dem mötas av höga förväntningar och utmanas tankemässigt i sitt lärande även om de ännu inte utvecklat ett svenskt språk som är tillräckligt för lärande i skolan.

Bakgrund Särskolan har en speciell position i samhället. Barnen som undervisas där växer upp till ett liv som skiljer sig från livet en icke-funktionshindrad person lever. Pedagogerna i grundsärskolan måste beakta detta när den planerar sin undervisning och ibland avvika från kursplaner och betygskriterier för att göra undervisningen meningsfull för barnet.Syfte Mitt syfte med arbetet är att få reda på hur pedagogerna på en grundsärskola skapar mening i en verksamhet där det handlar om att undervisa barn som senare, i vuxen ålder, i många fall inte kommer att vara produktiva, sett ur en samhällsekonomisk aspekt. Samtidigt som undervisningen är styrd av kunskapsmål och betygskriterier fastlagda i kursplaner.Metod Intervjuer med pedagoger från en grundsärskola. Öppna intervjufrågor.Resultat Pedagogerna visar en stor kunskap kring dels barnens olika funktionshinder och vilka speciella krav dessa ställer på lärandesituationer, och dels på kursplanerna samt betygskriterierna som reglerar skolans undervisning.

BakgrundMultipel skleros är en kronisk autoimmun och inflammatorisk sjukdom i centrala nervsystemet. Multipel skleros kan innebära många utmaningar som kräver att personer som har denna sjukdom hittar vägar för att hantera sitt dagliga liv. Att driva en sjukdomsblogg som copingstrategi kan utgöra ett forum där olika behov av stöd kan komma till uttryck.SyfteSyftet var att beskriva hur personer med multipel skleros använder sjukdomsblogg som copingstrategi i sitt dagliga livMetodMetoden var kvalitativa, asynkrona intervjuer i form av strukturerade frågeformulär med öppna frågor.ResultatResultatet visade att det finns flera sätt att använda sig av bloggen som copingstrategi. Att sätta ord på tankar och känslor kan leda till en större acceptans av sjukdomens påverkan på det dagliga livet. Att dessutom kunna dela dessa erfarenheter med andra och på så vis hjälpa dem att se ljusare på tillvaron utgjorde en känsla av Meningsfullhet.

SammanfattningSyfte: Beskriva hur sjuksköterskor upplever sin roll inom den palliativa vården.Metod: En beskrivande litteraturstudie bestående av nio kvalitativa studier och en kvalitativ/ kvantitativ studie.Resultat: Sjuksköterskorna anser att deras relationsskapande roll innebär att ha förståelse för patientens behov, ge holistisk vård och agera som patientens förespråkare. Den stödjande rollen innebär att tillmötesgå patienten och de anhöriga i deras behov av information och stöd i att hålla hoppet uppe. Sjuksköterskorna måste upprätthålla en god kommunikativ förmåga, ha förståelse för olika gruppers synsätt och inställning. De behöver också ha en god kommunikation med kollegor för att kunna kommunicera med och om patienter och anhöriga. Sköterskorna anser att deras koordinerande roll som länk mellan patient och anhörig, mellan sköterskor och övrig personal, är viktig.Slutsatser: Arbetet inom den palliativa vården kan ge sjuksköterskor berikade erfarenheter och en känsla av Meningsfullhet.

Många av oss kommer någon gång i livet att drabbas av depression men många söker hjälp först vid symtom som fysisk smärta. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva människors upplevelse av att leva med depression. Resultatet förväntades ge ökad förståelse för personer med depression samt underlätta diagnostisering och minska stigmatiseringen av dessa personer. Det 14 vetenskapliga artiklar som låg till grund för litteraturstudien analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att ha en känsla av att något är fel och att känna det i kroppen: att leta orsak och kämpa för att hantera sin situation: att sakna värde, vara sårbar och ha brist på hopp: att ha behov av stöd men känna skam och tvivel.

Bakgrund: Varje år drabbas unga vuxna av cancer och behöver professionell omvårdnad. De upplever sig inte få den vård de är i behov av. Alla människor har, enligt motivationsteorin, behov som är ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att människan ska kunna uppnå självförverkligande.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga vuxna med cancer.Metod: Studien använde en kvalitativ nätnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade åtta bloggar skrivna av unga vuxna med cancer.Resultat: Resultatet visade åtta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades på upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, Känslohantering och Bemötande.Slutsats: Denna studie identifierade åtta behov som fanns på de fyra nedersta stegen i motivationsteorin.

Bakgrund: Varje år drabbas unga vuxna av cancer och behöver professionell omvårdnad. De upplever sig inte få den vård de är i behov av. Alla människor har, enligt motivationsteorin, behov som är ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att människan ska kunna uppnå självförverkligande.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga vuxna med cancer.Metod: Studien använde en kvalitativ nätnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade åtta bloggar skrivna av unga vuxna med cancer.Resultat: Resultatet visade åtta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades på upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, Känslohantering och Bemötande.Slutsats: Denna studie identifierade åtta behov som fanns på de fyra nedersta stegen i motivationsteorin.

Studiens syfte var att undersöka hur elever med diagnosticerade läs- och skrivsvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter uppfattar det stöd de får på gymnasieskolan. Vidare undersöktes likheter och skillnader mellan elever som har läs- och skrivsvårigheter och elever som har koncentrationssvårigheter. Även genusaspekten studerades vad gäller likheter och skillnader i uppfattningar. En fenomenografisk ansats och kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Respondenterna läste alla sitt tredje och sista år på sina yrkesinriktade gymnasieutbildningar.

 Nyckelord:Akutmottagning, sjuksköterska, tidsfaktorer, stress, välmående Bakgrund:Stress och tidsbrist är vanligt förekommande inom sjukvården, och arbetet som sjuksköterska på akutmottagning genererar höga nivåer av stress. Syfte:Att undersöka hur sjuksköterskor på en akutmottagning upplever att tidsbrist och stress påverkar deras välmående. Metod: Kvalitativ studie där tolv stycken semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Intervjuerna analyserades med latent innehållanalys enligt Graneheim och Lundman samt Aaron Antonovskys hälsomodell. Huvudresultat:Sjuksköterskornas intervjuer resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier vilka tillsammans bildade två domäner och ett tema. Kategorier som erhölls var hanterbarhet, Meningsfullhet, begriplighet samt brist på hanterbarhet. Sjuksköterskornas välmående påverkades positivt av stress som upplevdes som hanterbar, meningsfull och begriplig, medan välmåendet påverkades negativt av brist på hanterbarhet. Tidsbrist påverkade sjuksköterskornas välmående endast negativt. Slutsats:Tidsbrist påverkade sjuksköterskornas välmående negativt, medan sjuksköterskorna upplevde att stress kunde ha både positiv och negativ inverkan på deras välmående. .

Bakgrund: Forskning- och utvecklingsarbete är något som bedrivs på många håll inom hälso- och sjukvården. Detta innebär att många patienter som söker vård och behandling kan komma att tillfrågas om att delta i forskning. En person som är sjuk, och i behov av vård, kan uppleva att man i patientrollen hamnar i en beroendeställning i förhållande till vårdpersonalen. Patienten är den hjälpsökande och vårdpersonalen är de som på grund av kunskap och förmåga att hjälpa patienten har en starkare ställning. Att vara patient och medverka i forskning kan innebära att patienten får ökad uppmärksamhet men patienten kan också uppleva att beroendeställningen gentemot vårdpersonalen förstärks.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att delta i forskning.Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tio vetenskapliga, kvalitativa artiklar, med begränsning vuxna patienter, har utgjort grunden till resultatet.Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier, vilka är; Överväganden inför beslut om att delta i forskning, Meningsfullhet av att delta i forskning, Upplevelse av hinder i samband med forskning samt Från känslan av stöd ? till känslan av övergivenhet.Diskussion: Resultatet har diskuterats i relation till livsvärldsperspektivet enligt Dahlberg och Segesten.

23 procent avbryter sin gymnasieutbildning i förtid. På samhällsnivå blir effekterna lägre skatteinkomster och ökade sociala utgifter. En person utan fullgjord gymnasieutbildning får ofta en svag anknytning till arbetslivet och det får konsekvenser för personens framtidsutsikter. Mot bakgrund av detta är syftet med studien att beskriva och analysera elevers upplevelser från gymnasietiden före deras avbrott. Syftet är vidare att beskriva och analysera vilket stöd eleverna menar hade kunnat förhindra avbrott.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgångspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn på deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera på huruvida känslan av sammanhang och egenmakt främjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

Syftet med studien var att beskriva vilka påfrestningar sjuksköterskor i Sverige upplever under första året i yrket, samt hur de hanterar dessa påfrestningar. En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes med åtta nyutexaminerade sjuksköterskor från två sjukhus i Mellansverige. Data analyserades med hjälp av manifest och latent kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultatet påvisade att sjuksköterskorna upplevde många olika påfrestningar under första året som sjuksköterska. De var oförberedda på många aspekter av arbetet, de kände ofta en tidsbrist och de var rädda för att ta plats.

I dagens postmoderna samhälle har människor blivit mer och mer inaktiva. Eftersom fysisk aktivitet inte längre ingår som en naturlig del i vardagen, måste varje individ ta ansvar för sitt motionerande på egen hand. Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om betydelsen av att regelbundet vara fysiskt aktiv. Syftet är också att jämföra Skolverkets forskningsstudie, som behandlar betydelsen av skolämnet Idrott och hälsa, och arbetets egen undersökning. Resultaten beskrivs utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera individers deltagande i det som här kallas Projekt Prehab, som innebär en av Folkuniversitetet anordnad förberedande insats för arbetslivsinriktad rehabilitering. Frågeställningar i arbetet är vad det innebär för den enskilda individen att delta i Projekt Prehab, samt hur medverkan kan påverka nästa steg i rehabiliteringen. Utifrån kvalitativa intervjuer med sex deltagare och två coacher, har jag försökt besvara forskningsfrågorna. Det empiriska materialet har analyserats utifrån begrepp från karriärvalsteorin Careership: brytpunkt, tid av rutin och handlingshorisont. Analysen grundas också på begrepp från den sociologiska riktningen symbolisk interaktionism: social interaktion och rollövertagande, samt begreppen begriplighet och Meningsfullhet som ingår i sociologen Antonovskys teori om individens känsla av sammanhang.