Uppsatsen byggde pÄ en kvalitativ undersökning och syftet var att undersökavilken inverkan boxningen kan ha pÄ ungdomar. VÄr empiri samlades in genomsex semistrukturerade intervjuer och tvÄ icke-deltagande observationer. VÄr studiebyggde pÄ tre frÄgestÀllningar och de var, vilken inverkan kan boxningen ha pÄungdomars liv? Bidrar boxningen till en social dimension? Tar boxningsklubbenett socialt ansvar för sina aktiva ungdomar? Vi analyserade vÄr empiri genom attanvÀnda oss av en tematisk analysmetod. Vi anvÀnde oss av ett abduktivtangreppssÀtt.

Barn som under uppvÀxten varit placerade i familjehem kan bÀra med sig den erfarenheten resten av livet som nÄgot som pÄverkat dem positivt eller negativt. Detta arbete har som syfte att fÄ ökad förstÄelse för hur vuxna, svenska fosterbarn som varit placerade i familjehem under sin uppvÀxt beskriver erfarenheten av att vara fosterbarn. Samt identifiera vilka pÄverkandefaktorer som kan antas haft stödjande inverkan pÄ deras hÀlsa. MÄlet Àr att öka förstÄelsen kring fosterbarns situation och att det kan bidra till förslag pÄ hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder. För att belysa detta anvÀndes livsberÀttelse som metod med biografier som data.

The aim of this qualitative study was to investigate the social identity of students at upper secondary school for physically disabled students. The youths I drew my attention to suffered from severe physical disabilities and therefore received specially adapted education in small classes, but integrated at an ordinary upper secondary school.By "social identity" I mean how the students view themselves as a group, how they value their membership of the group and how they relate to non-disabled students at school. I wanted to investigate the connections between these students' social identity and the problems of marginalization of disabled people in society.According to qualitative methods I interviewed five physically disabled students, aged 18-19, at upper secondary school level taking part of especially adapted education. The study showed that these students regarded themselves as a segregated group at school. None of them associated with non-disabled students at school.

Denna artikel redovisar ett resultat frĂ„n en enkĂ€tundersökning dĂ€r 65 examinerade studenter frĂ„n socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund, Ă„ren 2003, 2008 och 2011 deltagit. Studiens syfte Ă€r att genom en retrospektiv utvĂ€rdering av denna socionomutbildning undersöka hur vĂ€l dessa före detta studenter anser att utbildningen förberedde dem inför sin första anstĂ€llning inom socialt arbete. I enkĂ€ten efterfrĂ„gas respondenternas tankar nĂ€r de ser tillbaka pĂ„ utbildningen, hur vĂ€l förberedda de kĂ€nde sig för sĂ€rskilda arbetsuppgifter samt vilken betydelse den studiehandledda praktiken hade för dem i deras lĂ€randeprocess.Artikeln redovisar bland annat att 70 procent av respondenterna ansĂ„g att det fanns delar i utbildningen som saknades. Att applicera teoretisk kunskap till praktiskt arbete var det som de utexaminerade studenterna menade var svĂ„rast. För tre fjĂ€rdedelar av dem, kom innebörden av socialt arbete att förĂ€ndras under utbildningens gĂ„ng, Flera av dem anger Ă€ven att det har skett en markant förĂ€ndring betrĂ€ffande deras förvĂ€ntningar efter att de varit ute i yrkeslivet en tid.

Inledning: Det Àr en unik hÀndelse att bli förÀlder. Pappan har mindre kontakt Àn mammanmed BVC de första mÄnaderna. Pappor tar inte ut sin förÀldraledighet i samma utstrÀckningsom mammor. Det Àr av stor vikt och betydelse för pappan att bli bemött av sjuksköterskansom unik individ med egna specifika behov.Syfte: Att beskriva pappans upplevelse av sjuksköterskans bemötande pÄ BVC.Metod: Pilotstudie, intervjuer med kvalitativ ansats. InnehÄllsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004) anvÀndes.Resultat: Vi har kommit fram till temat KASAM och kategorier: 1) Meningsfullhet 2)BekrÀftelse kÀnsla av tilltro/tagen pÄ allvar och 3) Individanpassning/ begriplighet.Diskussion: Syftet med studien har uppnÄtts genom att beskriva tvÄ pappors upplevelser avbemötandet frÄn sjuksköterskan pÄ BVC.

The purpose of this case study was to examine consequences of a limited social citizenship among young adults in the refugee camp of DeHeishe in Palestine. In order to receive a profounder understanding of conditions and structures that affects young adult?s experiences of social citizenship, status in the community and practices a case study was carried out during April 2013.The data has been collected by triangulation, conducted through nine interviews, 52 survey forms and several observations in DeHeishe camp. The data was analyzed through the theoretical approach of social citizenship, intersectionality and the concept of ?empower-ment?.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Andnöd Àr huvudsymtomet hos personer med astma som bland vuxna Àr vanligast hos kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med astma. 30 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet, publicerade 1982 och framÄt, analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i Ätta huvudkategorier: att kÀnna andnöd, trötthet och total utmattning, att sjukdomen ger upphov till negativa kÀnslor, att kÀnna sig annorlunda och brÀnnmÀrkt, att vilja kÀnna stöd och förstÄelse frÄn andra samt kÀnna tilltro till sin omgivning och sig sjÀlv, att ha negativt respektive positivt synsÀtt pÄ sin sjukdom och pÄ framtiden, att vara socialt begrÀnsad, svÄrt men möjligt att acceptera sin sjukdom, att vilja kontrollera och hantera sin astma. I diskussionen jÀmfördes kvinnornas upplevelser av astma med andra individers upplevelser av att leva med kroniska sjukdomar.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa realiserar och transformerar de förmÄgor eleverna genom undervisningen syftar att utveckla samt vad införandet av ett centralt innehÄll inneburit för dem i yrket. Till detta finns tre frÄgestÀllningar; hur tolkar lÀrare i idrott och hÀlsa Àmnet idrott och hÀlsas förmÄgor i Lgr 11, hur undervisar lÀrare i idrott och hÀlsa utifrÄn Àmnet idrott och hÀlsas förmÄgor i Lgr 11 och hur uppfattar lÀrare i idrott och hÀlsa Àmnet idrott och hÀlsas centrala innehÄll i Lgr 11. Som metod har intervjuer anvÀnts.Resultaten visar att lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa tolkar och undervisar utifrÄn Àmnets förmÄgor pÄ olika sÀtt. GÀllande det centrala innehÄllet sÄ har det bland flertalet lÀrare inneburit struktur och tydlighet och i enstaka fall inget nytt. Slutsatsen av undersökningen Àr sÄledes att de förmÄgor som formuleras i Àmnet idrott och hÀlsa transformeras och realiseras pÄ olika sÀtt och att det centrala innehÄllet tillfört tydlighet och struktur i vissa fall och i andra fall inte..

Syftet med detta arbete Àr att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda pÄ hur lÀrare pÄ bÀsta sÀtt kan arbeta för att skapa ett gott socialt samarbetsklimat i klassrummet. Arbetet börjar med en litteraturgenomgÄng dÀr det först beskrivs vad som menas med en grupp. Vidare tas de delar upp som ingÄr i begreppet gruppdynamik. I litteraturgenomgÄngen gÄr ocksÄ att lÀsa om gruppen i en skolkontext. Den kunskap som lÀrare besitterundersöks dels genom teoetiska studier, men framför allt genom intervjuer med fyra olika lÀrare.

SammanfattningSyfte med denna studie Àr att undersöka hur HR-personal anvÀnder och upplever sitt sociala kapital i rekryteringsprocesser. Dessutom undersöks vilka följder HR-personalen upplever att anvÀndandet av rekommendationer inom rekryteringsprocesser fÄr. Detta för att se om HR-personalen upplever nÄgra motstridigheter mellan positiva och negativa följder. Studiens fyra frÄgestÀllningar Àr: Hur vÀrderar den intervjuade HR-personalen rekommendationer de fÄr genom sina kontaktnÀt? Hur upplever den intervjuade HR-personalen att rekommendationer pÄverkar dem i selekteringsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar upplever den intervjuade HR-personalen med att rekrytera personer som de fÄtt rekommenderade av nÄgon? Upplever den intervjuade HR-personalen att det finns motsÀttningar mellan att fÄ en differentierad personalstyrka och att fÄ personal som passar in i företagskulturen? För att besvara studiens frÄgestÀllningar har jag anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med intervjuer som datainsamlingsmetod.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förÀldrar till barn med autism kan hantera sin vardag, samt att undersöka vilka erfarenheter av socialt stöd dessa förÀldrar har och hur stödet upplevs. FrÄgestÀllningarna Àr:? Hur pÄverkar ett autistiskt barn familjens vardag?? Hur hanterar förÀldrarna sin vardag?? Vilket socialt stöd har förÀldrarna respektive barnet med autism fÄtt?? Hur upplever förÀldrarna det sociala stödet?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem förÀldrar till barn med autism. För att förstÄ vÄrt insamlade material har vi analyserat det med hjÀlp av copingteori och stödteori.Genom vÄr studie har vi kommit fram till att det Àr stressfyllt att vara förÀlder till ett barn med autism och förÀldrarna dÀrför Àr i behov av stöd för att kunna hantera sin vardag och hitta lÀmpliga copingstrategier. FörÀldrarna anvÀnder bÄde kÀnslofokuserade och problem-fokuserade copingstrategier för att hantera sin vardag.

Syftet med studien var att analysera bistÄndsutredningar utifrÄn ett genusperspektiv för att undersöka om det finns nÄgra skillnader bÄde sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt utifrÄn kön. VÄrt gemensamma intresse för genusfrÄgor och socialt arbete för individer med funktionsnedsÀttningar Àr anledningen till valet av studiens inriktning. Karin Barrons teori om att kvinnor och mÀn med funktionsnedsÀttningar inte tilldelas kön har inspirerat till studien.Med hjÀlp av socialkonstruktivism och ett genusperspektiv har empirin analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. Studiens empiri bestÄr av bistÄndsutredningar enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) angÄende ansökan om personlig assistans. Utredningarna kommer ifrÄn en relativt stor kommun.Resultatet visar att sprÄket i bistÄndsutredningarna synliggör kön och skapar olika bilder av kvinnor och mÀn med funktionsnedsÀttningar.

Kvinnor med fibromyalgi upplever att deras livssituation blir förÀndrad i samband med sjukdomen och den pÄverkar bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. MÄnga kvinnor upplever att personer i deras nÀrhet inte tar deras sjukdom pÄ allvar dÄ de inte ser sjuka ut. Kvinnor med fibromyalgi kÀmpar varje dag mot osynliga symtom som begrÀnsar deras dagliga liv. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av vardagen med sjukdomen fibromyalgi. Metoden som har anvÀnts Àr litteraturstudie med kvalitativ ansats.

I dagens stressiga och stÀndigt förÀnderliga arbetsliv Àr det av stor vikt att frÀmja en hÀlsosam arbetsplats. Forskning har visat att arbetstrivsel har en betydande effekt pÄ mÀnniskors upplevda hÀlsa och indikerar ocksÄ att det Àr vissa faktorer pÄ arbetsplatsen som Àr extra viktiga för arbetstrivsel och vÀlmÄende, som tex kommunikation, delaktighet, ledarskap, socialt stöd och fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall det finns ett samband mellan hög arbetstrivsel och hög sjÀlvuppskattad hÀlsa. Undersökningen gjordes med hjÀlp av 62 anstÀllda pÄ ett företag som placerat sig pÄ topp 10 listan över Sveriges bÀsta arbetsplatser 2013. Med hjÀlp av tvÄ sjÀlvuppskattningsenkÀter, SHIS & WEMS, mÀttes de anstÀlldas upplevda hÀlsa samt den upplevda arbetstrivseln och sambandet dem emellan analyserades.