Varje Är begÄr ungefÀr 1100 personer sjÀlvmord i Sverige, fortfarande finns det mÄnga obesvarade frÄgor om hur sjÀlvmord kan förhindras. Syftet med denna studie Àr att undersöka om graden av social integration i ett samhÀlle kan förklara de skillnader i sjÀlvmordstal som rÄder mellan Sveriges kommuner. Èmile Durkheims teori om egoistiska sjÀlvmord har anvÀnts som teoretisk utgÄngspunkt och i tolkningen av studiens resultat. Studien bygger pÄ data frÄn statistikansvariga myndigheter samt data över sjÀlvuppskattad hÀlsa frÄn den nationella folkhÀlsoenkÀten. För att analysera datan har vi anvÀnt oss av korrelationsanalyser och regressionsanalyser som vi gjort i statistikprogrammet SPSS.

Syftet med denna studie var att undersöka om samtidiga höga krav och lÄg kontroll vid anvÀndning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) Àr associerat med en upplevelse av mental stress hos individer som arbetar i kontorsmiljö. Metoden som anvÀndes var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med ett deskriptivt förhÄllningssÀtt och undersökte 40 yrkesverksamma individer som mestadels arbetade stillasittande pÄ kontor dÀr arbetet innebÀr att de dagligen anvÀnde sig av IKT-verktyg. Resultaten bearbetades i statistikprogrammet SPSS med hjÀlp av en deskriptiv beskrivande statistik. Resultatet frÄn studien visade att respondenter upplever mer stress vid samtidiga höga krav och lÄg kontroll vid anvÀndning av IKT Àn respondenter som inte upplever höga krav och lÄg kontroll nÀr de anvÀnder IKT. Slutsats: Om resultat som framkommit i denna studie kan styrkas i framtida liknade studier bör insatser syfta till att öka anstÀlldas kÀnsla av delaktighet och möjlighet till att styra över anvÀndningen samt inlÀrning av IKT-verktyg. Vidare forskning för att undersöka hur socialt stöd pÄ arbetsplatsen pÄverkar upplevelsen av krav och kontroll kopplat till stress vid anvÀndning av IKT skulle vara av intresse..

Bakgrund: Det Àr viktigt att det finns kunskap om palliativ vÄrd inom alla verksamheter dÄ patienter i palliativ vÄrd finns överallt inom vÄrden. Finns inte kunskapen kan patientens behov lÀtt missas. Författarna till den hÀr studien ville fÄ en förstÄelse för vilka omvÄrdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvÄrdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes pÄ ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vÄrd har tvÄ övergripande omvÄrdnadsbehov. Dessa Àr psykosociala behov och omvÄrdnadsbehov.

Syftet med denna studie Àr att ge en djupare insikt i hur man definierar det problematiska fenomenet högfrekvent dator-och tvspel. I denna studie kommer fenomenet att definieras, beskrivas och problematiseras av verksamma inom socialt arbete, dÀr grunden för vÄr empiriska studie baseras pÄ en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Urvalsgruppen bestÄr av fyra intervjupersoner, en kurator, en terapeut, en socialarbetare pÄ en förening som arbetar specifikt med denna problematik och en socialarbetare inom socialtjÀnsten. Genom intervjuerna och en sammanfattning av dessa kan vi se en brist pÄ en tydlig definition av fenomenet och dÀrmed ett behov av en konkret definition. Intervjuerna visar ocksÄ skillnader kring vad de olika intervjupersonerna anser att det finns för insatser för personer med denna typ av problematik.

Syftet med arbetet var att undersöka hur stor plats kvinnan fÄtt i de vanligaste svenska lÀroböckerna i historia för gymnasieskolan. Studien var Àmnad att visa pÄ hur kvinnans roll beskrevs i olika historieböcker. En viktig utgÄngspunkt blev dÄ att studera hur hon framstÀlls i historieboken eftersom detta pÄverkar eleverna, sÄvÀl deras verklighetssyn, deras kunskapssyn som deras historiesyn. Genom att göra en innehÄllsanalys av tvÄ lÀroböcker som flitigt anvÀnds i den svenska gymnasieskolan lyftes de omrÄden fram i historieböckerna dÀr kvinnan tagit stor respektive liten roll i historieberÀttelsen. Till hjÀlp för att förklara skillnaderna könen emellan anvÀndes genusteorier dÀr tonvikten lÄg pÄ det socialt konstruerade planet istÀllet för det biologiskt förklarade könet.

I en butiksmedarbetares vardag uppkommer stÀndigt frÄgor vilka mÄnga gÄnger berörs av arbetsrÀtten. Det kan konstateras att medarbetares kunskaper gÀllande bland annat anstÀllningsbevis, anstÀllningsskydd samt rÀttigheter och skyldigheter varierar i hög grad. Det har hÀr visat sig att erfarenhet hos medarbetare Àr en starkt bidragande faktor. För att fÄ en ökad medvetenhet hos medarbetarna kan Àven chefens ledarstil komma att pÄverka, dÄ denne överlag besitter viss kunskap gÀllande lagar och regler som delvis omfattas av arbetsrÀtten. Chefens ledarstil pÄverkar Àven medarbetarskapet och motivationen pÄ arbetsplatserna.

Syftet med studien var att undersöka hur olika arbetssÀtt och verktyg motiverar eleverna att utveckla lÀs- och skrivkunskaper. De arbetssÀtt och verktyg som vi vill belysa i tidigare forskning Àr socialt samspel, IKT och lÀsförstÄelsestrategier. I kunskapsöversikten analyseras 8st studier innefattande bÄde kvalitativa och kombinerade kvalitativa och kvantitativa ansatser. UtifrÄn artiklarna har vi uppmÀrksammat att IKT, lÀsförstÄelsestrategier och det sociala samspelet Àr stöttning för eleverna. Stöttningen krÀvs för att motivera eleverna att klara av de alltför svÄra uppgifterna som de annars kÀnt olust inför.

I denna studie har vi intervjuat tvÄ vÄrdbitrÀden och sex undersköterskor och vi har medvetet valt att inte göra Ätskillnad pÄ vÄrdbitrÀden och undersköterskor dÄ vi anser att befattningen Àr en faktor som i denna studie inte inverkar pÄ studiens resultat.Detta Àr en kvalitativ studie dÀr syftet Àr att undersöka yrkesstolthet bland undersköterskor inom Àldreomsorgen, dÀr fokus ligger pÄ undersköterskornas personliga upplevelser av sitt yrke och sin yrkesstolthet.Att förvÀrvsarbeta tar upp en stor del av de flesta mÀnniskors liv. Vissa börjar arbeta tidigare, vissa senare men vi har alla nÄgon gÄng under vÄrt liv arbetat. Vad man har för yrke, arbetsuppgifter och vart man arbetar skiljer sig Ät men vi alla har nÄgonting gemensamt. Vi vill vara bra pÄ det vi utför. Vi vill fÄ bekrÀftelse.

Bakgrund: Palliativ vÄrd Àr den vÄrd som ges dÄ patienten inte lÀngre reagerar pÄ botande behandling. Att vara nÀrstÄende till nÄgon som vÄrdas palliativt kan innebÀra pÄfrestningar som aldrig tidigare erfarits. Vilka behov de nÀrstÄende har varierar beroende pÄ vilken roll de för tillfÀllet befinner sig i, antingen rollen som mottagare av vÄrd eller rollen som givare av vÄrd. Syfte: Syftet var att beskriva nÀrstÄendes behov vid palliativ vÄrd i livets slutskede, dÄ patienten vÄrdas i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades pÄ elva kritiskt granskade kvantitativa och kvalitativa artiklar.

I dagens stressiga och stÀndigt förÀnderliga arbetsliv Àr det av stor vikt att frÀmja en hÀlsosam arbetsplats. Forskning har visat att arbetstrivsel har en betydande effekt pÄ mÀnniskors upplevda hÀlsa och indikerar ocksÄ att det Àr vissa faktorer pÄ arbetsplatsen som Àr extra viktiga för arbetstrivsel och vÀlmÄende, som tex kommunikation, delaktighet, ledarskap, socialt stöd och fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall det finns ett samband mellan hög arbetstrivsel och hög sjÀlvuppskattad hÀlsa. Undersökningen gjordes med hjÀlp av 62 anstÀllda pÄ ett företag som placerat sig pÄ topp 10 listan över Sveriges bÀsta arbetsplatser 2013. Med hjÀlp av tvÄ sjÀlvuppskattningsenkÀter, SHIS & WEMS, mÀttes de anstÀlldas upplevda hÀlsa samt den upplevda arbetstrivseln och sambandet dem emellan analyserades.

Brottslighet Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne som uppmÀrksammas i flera olika sammanhang. Allt högre krav stÀlls pÄ rÀttsvÀsendets och samhÀllets förmÄga att motverka de problem som brottsligheten innebÀr i form av brottsoffer, otrygghet och rÀdsla för brott. Ofta ifrÄgasÀtts de brottsbekÀmpande myndigheternas förmÄga att bemöta brottsutvecklingen vilket ökar behovet för rÀttsvÀsendets myndigheter att följa och analysera brottsligheten och förtroendet för rÀttsvÀsendet. Som ett led i detta arbete har polismyndigheten i Norrbotten tillsammans med institutionen för industriell ekonomi och samhÀllsvetenskap vid LuleÄ tekniska universitet gjort en enkÀtundersökning om norrbottningarnas uppfattning om brottsligheten, tryggheten och förtroendet för rÀttsvÀsendet i Norrbotten. Totalt har 686 personer valt att besvara enkÀtundersökningen.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vuxna personer med HIV upplever och hanterar sitt liv efter diagnos. Deskriptiv design anvÀndes och studien omfattade 16 artiklar som söktes fram via databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Resultatet visade att rÀdsla och oro fanns över att berÀtta för andra om sin HIV diagnos. De var rÀdda att bli utstötta av vÀnner och familj samt annorlunda behandlade Àn före diagnos. Stigmatisering var vanligt förekommande bland personer diagnosticerade med HIV och mÄnga upplevde ensamhet och isolering frÄn samhÀllet, mÄnga gÄnger beroende pÄ svÄrigheter att kÀnna tillit till andra.

Uppsatsen fokuserar pÄ informationssökning i sociala nÀtverk och om vi vet tillrÀckligt om de resurser som finns i vÄra nÀtverk för att det ska kunna kallas socialt kapital. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur medvetna gymnasieelever Àr om potentiella informationskÀllor inom ramen för deras sociala nÀtverk, och vidare om den kunskapen i praktiken möjliggör informationssökning i nÀtverket. Tre frÄgestÀllningar har varit centrala för uppsatsen: (1) Hur lÄngt strÀcker sig elevernas kunskap om deras respektive sociala nÀtverk? (2) Kan de lokalisera potentiella informationskÀllor? Och slutligen (3) vilka faktorer kan eventuellt hindra anvÀndning av nÀtverket som en informationsresurs? Djupintervjuer med fem gymnasieelever visar att respondenterna generellt ser tvÄ till tre steg bort i nÀtverket. I majoriteten av fallen vet Àven respondenterna tillrÀckligt om sina nÀtverk för att lokalisera potentiella informanter i de situationer som diskuterades.

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

Att söka hjÀlp via allmÀnheten för att lösa problem har historiskt sett anvÀnts sedan lÀnge,men först 2006 myntades begreppet crowdsourcing. Crowdsourcing Àr en modell dÀr företagpublicerar problem som allmÀnheten erbjuds lösa. Att utnyttja allmÀnheten pÄ kunskapenden besitter torde betyda att ?massans? förslag kommer att vara Ätminstone lika bra ? ominte bÀttre ? som den enskilde individens förslag. Tidigare forskning har fokuserat pÄomrÄdet frÄn en organisatorisk samt individuell nivÄ.