Det hÀr Àr en kvalitativ undersökning om hur grundskolerektorernas psykosociala arbetsmiljö ser ut i Bodens kommun. Totalt Àr 12 kvalitativa intervjuer gjorda. IntervjufrÄgorna Àr utformade utifrÄn KarasekŽs teori om krav, kontroll och socialt stöd samt MaslachŽs teori om vÀrdegrundens betydelse för hÀlsan. Detta Àr sammanvÀvt med de arbetsuppgifter/uppdrag som rektorerna har: pedagogiska, ekonomiska och sociala (Viggosson). Resultatet visar att rektorerna upplever att de har en vÀldigt hög arbetsbelastning.

SAMMANFATTNINGAtt förlora ett barn Àr nÄgot av det vÀrsta en förÀlder kan vara med om. NÀr dödsfallet Àrplötsligt och ovÀntat Àr det extra svÄrt för förÀldrarna eftersom de inte haft tid attförbereda sig. Bemötandet av förÀldrar som förlorat ett barn Àr oerhört viktigt, menmÄnga sjuksköterskor Àr osÀkra pÄ denna uppgift. Bakgrunden tar upp statistik ochförÀldrars upplevelser av att förlora barn samt beskriver begreppen: socialt stöd ochstödgrupper, sorg, kris, coping och KASAM samt familjecentrerad omvÄrdnad. Syftetvar att beskriva vad förÀldrar som förlorat ett barn genom plötslig och ovÀntad dödönskar för stöd och sjuksköterskors syn pÄ det stöd de ger.

Detta arbete behandlar hur synen pÄ vad social hÄllbarhet Àr och vad det uttrycks innefatta, men Àven hur begreppet anvÀnds i praktiken. Detta görs med utgÄngspunkt i en teoretisk diskussion om vad hÄllbarhetsbegreppet Àr, vilket sammanhang begreppet myntats i och hur detta prÀglar dess anvÀndning och kraft. Liknande redogörelse görs dÀrefter angÄende begreppet social hÄllbarhet. För att fÄ svar pÄ vad begreppet social hÄllbarhet betyder och innebÀr i en planeringskontext studeras dÀrefter rÄdande forskning som lÀnkar samman den fysiska planeringen med social hÄllbarhet. Detta material ligger sedan till grund för utredningen av och jÀmförelse med hur begreppet anvÀnds i en praktisk planeringskontext.

Ätstörningar Ă€r en allvarlig och omdiskuterad problematik som mĂ„nga stĂ€ller sig frĂ„gande till. En vanlig uppfattning Ă€r att det Ă€r omöjligt att bli frisk frĂ„n en Ă€tstörning och att den drabbade vill stanna kvar i tillstĂ„ndet. Denna negativa, förutfattade mening kan bero pĂ„ att forskningen om Ă€tstörningar vanligtvis bedrivs utifrĂ„n ett patogent perspektiv. Forskningen har kunnat visa olika orsakssamband, bakomliggande faktorer och konsekvenser men de friskfaktorer som finns glöms bort.I denna studie genomfördes fyra stycken individuella intervjuer med kvinnor i Ă„ldrarna 20-29 Ă„r och som Ă€r under behandling för Ă€tstörningar. Studiens syfte var att utifrĂ„n ett salutogent perspektiv belysa hur de upplever sitt vĂ€lbefinnande och ser pĂ„ sin framtid.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur det sociala nÀtverket anvÀnds av gymnasieelever samt vilken roll det spelar för deras lÀrande. Studien tar sitt avstamp i en nulÀgesanalys i hur gymnasieelever anvÀnder sig av ett socialt nÀtverk och deras synpunkter pÄ hur det anvÀnds i skolan. Ur empirin dras slutsatser om hur skolan bÀst utnyttjar de sociala nÀtverken för att förstÀrka lÀrandet och pÄverka kunskapsutvecklingen i en positiv riktning.FrÄgestÀllningar: ? Hur anvÀnds det sociala nÀtverket av gymnasieelever? ? Hur kan det sociala nÀtverket anvÀndas för lÀrande? Teori: Studien utgÄr frÄn sociokulturell teori dÀr begrepp som berörs Àr bland annat interaktion, kontext, distribuerat lÀrande, appropriering, externalisering, praxisgemenskap samt Vygotskijs zon för nÀra förestÄende utveckling. Andra begrepp som berörs Àr synkron och asynkron kommunikation vid elektroniska diskussioner samt externa minnessystem (EMS).Metod: I studien har bÄde observation och intervjuer utförts för att samla in empiriska data.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om kristna kvinnor riskerar att hamna i ett socialt utanförskap i och frÄn dagens sekulariserade samhÀlle. Detta genom att göra halvstrukturerade djupintervjuer med kvinnor frÄn olika kristna församlingar. För arbetet med empirin anvÀnde jag mig av tematisk analys och för att förstÄ och analysera materialet anvÀnde jag mig av teorierna stigma och skam samt utgick ifrÄn ett genusperspektiv. Studien visade att den svÄraste tiden för de kristna kvinnorna var tonÄren, en period som prÀglades av bÄde identitetssökande och ett fördomsfullt klimat. Flera av informanterna hade mött lÀrare som upplevdes som negativt instÀllda till kristendomen och som sÀrskiljt och urskiljt kvinnorna pga deras religion.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors, frÄn olika kulturer, erfarenheter och behov av vÄrdens sociala stöd efter att ha överlevt sin bröstcancer. Syftet var ocksÄ att kvalitetsgranska den metodologiska aspekten urvalsmetod i de utvalda och granskade artiklarna.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design.Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att inom informationsstöd hade kvinnorna erfarenheter av informationsbrist gÀllande fysisk och psykisk hÀlsa samt informationsbrist frÄn lÀkare angÄende biverkningar, riktlinjer samt lymfödem. Det visade sig att kvinnorna hade behov av bÀttre och mer djupgÄende information, separata informationssamtal med vÄrdpersonal och rÀtt anpassad information vid rÀtt tidpunkt. Inom emotionellt stöd och vÀrderingsstöd visar resultatet att kvinnorna hade erfarenheter av sprÄkbarriÀrer och otillfredsstÀllande lÀkarrelation med bristande helhetssyn. Kvinnorna hade behov av en tilldelad kontaktperson och rehabiliteringsteam, tillgÀnglighet till vÄrden, extra stöd i bÄde fysisk och psykisk egenvÄrd samt individuella vÄrdinsatser.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida globalisering kan sÀttas i sammanhang till existerande problem med barnsexturism samt att undersöka hur svenska researrangörer arbetar med att ta socialt ansvar i sina verksamheter för att förebygga och stoppa barnsexturism. Studien utgÄr frÄn tidigare forskning i Àmnet samt tvÄ teorier om globalisering och CSR, Corporate Social Responsibility Vi har i denna studie anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Vi har utfört tvÄ kortare intervjuer, en med ECPAT Sverige och en med Ving. Vi har Àven genomfört textanalyser pÄ noga utvalt material frÄn ECPAT Sverige, Apollo, Fritidsresor och Ving. Resultatet av studien visar pÄ att det kan finnas en relation mellan globaliseringen och problemen med barnsexturism.

Syfte: Idag förvÀntar sig allt fler kunder och anstÀllda att företag ska ta stort ansvar i samhÀllet och inte bara generera vinst och sÀkra jobben för sina anstÀllda . Detta samhÀllsansvar kallas ofta för CSR (Corporate Social Responsibility) Àven pÄ svenska men ofta Àr ett mer relevant begrepp ?samhÀllsansvar? eller ?socialt ansvar?.? Vi vill ta reda pÄ varför och hur företag arbetar med CSR.? Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ en djupare förstÄelse för vad CSR Àr.? Vad CSR har för betydelser för företag i dagens samhÀlle.? Vad CSR fÄr för pÄverkan pÄ företagens bild utÄt sett och dess ekonomiska vinning pÄ grund av att ta socialt ansvar.Metod: Vi har anvÀnt oss av hermeneutikens förhÄllningssÀtt dÀr tolkning stÄr för huvudsaken i studien. En blandning av induktiv och deduktiv ansats har anvÀnts och undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod med intervju som grund. Vi beskriver Àven arbetets validitet och reliabilitet.Resultat & slutsats: Vi anser att vi genom denna undersökning fÄtt en djupare och bredare bild av vad CSR Àr och vad den har för betydelse för dagens samhÀlle och dess affÀrsverksamhet.

Uppsatsens syfte var att fÄ en bild av förestÀllningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien Àr uppbyggd kring en fokusgrupp bestÄende av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer Àn i en individuell intervju dÄ beskrivningarna av begreppet vÀxer fram genom en mellanmÀnsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har anvÀnts.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida globalisering kan sÀttas i sammanhang till existerande problem med barnsexturism samt att undersöka hur svenska researrangörer arbetar med att ta socialt ansvar i sina verksamheter för att förebygga och stoppa barnsexturism. Studien utgÄr frÄn tidigare forskning i Àmnet samt tvÄ teorier om globalisering och CSR, Corporate Social Responsibility Vi har i denna studie anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Vi har utfört tvÄ kortare intervjuer, en med ECPAT Sverige och en med Ving. Vi har Àven genomfört textanalyser pÄ noga utvalt material frÄn ECPAT Sverige, Apollo, Fritidsresor och Ving. Resultatet av studien visar pÄ att det kan finnas en relation mellan globaliseringen och problemen med barnsexturism.

Irritable Bowel Syndrom en kronisk sjukdom med symtom som buksmÀrtor, diarré och förstoppning. Diagnosen stÀlls genom anamnes pÄ symtomen och genom att utesluta andra sjukdomar. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar patienter att leva med Irritable Bowel Syndrome. Metoden var baserad pÄ Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna var CINAHL och PubMed.

Abstract: MÀnniskan har i tidig Älder behov av att uppleva samhörighet och kÀnna tillhörighet till ett socialt nÀtverk för att utvecklas kognitivt, emotionellt och socialt. TonÄringens sociala samspel och vÀnskapsrelationer upptar en stor del av tonÄringens tid, bÄde nÀr det gÀller faktiska handlingar samt sinnet, och oftast sker den sociala samvaron pÄ skolan. Syfte med denna studie var att öka förstÄelsen om kunskapen om hur vÀnskap pÄverkar betygen hos flickor i Ärskurs nio. Det vill vi göra genom att undersöka hur mycket tid flickor disponerar för studier och vÀnner samt om de uppfattar att deras vÀnskap pÄverkar deras betyg och dessutom hur flickorna ser pÄ sina betyg. Vi vill uppnÄ syftet genom fasta svarsalternativ, vi bestÀmde oss dÀrför för att anvÀnda enkÀter och dÀr med ansÄg vi att en kvantitativ metod var rimlig för vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar.

This master thesis is based on a general issue of quality in social services. I have chosen to illustrate through an empirical case, namely the position social responsibility coordinator and shortened SAS.This position is fairly new to the Swedish social services and has the overall mandate to monitor, develop and ensure quality.To study this, I have developed two analytic schemes. One is based on the concept of quality value components, the second is based on the concept of quality character components. These analytical schemes are used as the presented material. When I study mycase, I have used two methods, documents and questionnaires.In this study I will try to describe how new solutions to improve the quality of social services can conform and develop.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva hur grupparbete upplevs som undervisningsform och grupprocess av studenter och lÀrare pÄ institutionen för socialt arbete. För att fÄ en djupare förstÄelse för hur grupparbete gÄr till och hur det pÄverkar studerandes lÀrande valde vi att anvÀnda oss av följande frÄgestÀllningar: ? Hur har studenterna upplevt grupparbete under utbildningen?? Har kunskaper om grupp och grupprocesser nÄgon betydelse för genomförande av grupparbete?? Hur upplever lÀrarna studenternas grupparbete? Metoden för studien Àr kvantitativ och som undersökningsinstrument har vi anvÀnt oss av tvÄ olika enkÀter. Med hjÀlp av statistik försöker vi att testa hypoteser utifrÄn den empiri vi inhÀmtat med hjÀlp av enkÀt och webbenkÀt frÄn studenter och lÀrare vid institutionen för socialt arbete. Analysen utgÄr ifrÄn Lennéer-Axelsson och Thylefors teorier om grupper och Svedbergs psykodynamiskt perspektiv.Resultatet visar att studenter överlag upplever grupparbete pÄ utbildningen som nÄgonting positivt, Àven om det relativt ofta förekommer konflikter.