Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan Àr det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrÄgasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprÀtthÄlla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgÄ frÄn Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Arbetsplatsens inflytande över den stressrelaterade ohÀlsan kan ses genom samband mellan upplevelser av ett stressfullt arbete och stressymptom, mellan utvecklingen av stressymptom och sjukfrÄnvaro samt mellan graden av sysselsÀttning och den stressrelaterade ohÀlsan. Stress definieras som obalans mellan krav och individens förmÄga att hantera dem och uppstÄr av samma anledningar i arbetslivet. Socialt stöd ifrÄn kollegor Àr en av de viktigaste resurserna för att hantera stress pÄ arbetsplatsen. Syftet med kandidatuppsatsen Àr att förstÄ vilken betydelse sociala relationer har för deltagare i ett nÀtverk av verksamhetsansvariga för deras förmÄga att hantera stress.För att besvara syftet genomfördes fem semistrukturerade intervjuer via Skype. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras via en innehÄllsanalys och tolkas.Studiens huvudresultat tyder pÄ att relationerna inom nÀtverket bidrar till upplevelser av resurser som kan förhindra att stress uppstÄr samt pÄverkar hur de verksamhetsansvarigas förmÄga att hantera stress..

I denna studie har fyra svenska storföretag studerats med avseende pÄ hur de definierar begreppet hÄllbar utveckling, hur deras förhÄllningssÀtt Àr till hÄllbar utveckling samt hur de arbetar med socialt ansvar, Àven kallat samhÀllsansvar i ett vidare perspektiv. De intervjuade företagen Àr Volvo Lastvagnar, Skanska, Tetra Pak och Green Cargo. Studien Àr baserad pÄ intervjuer via telefon med företagens miljöchefer, dessutom har företagens hÄllbarhetsredovisningar studerats. Studien belyser definitionen hÄllbar utveckling och pekar pÄ att det finns mÄnga olika tolkningar av begreppet. Slutsatserna frÄn intervjuerna och det studerade materialet Àr dock att företagen utgÄr frÄn det grundlÀggande dokumentet frÄn Brundtlandkommissionen.

Syftet med den hÀr kvalitativa studien Àr att studera sjÀlvbilden hos före detta missbrukare. För att undersöka syftet delas det in i tre frÄgestÀllningar: Vad har pÄverkat före detta missbrukare i utveckling av sjÀlvbilden? Vilken betydelse har uppvÀxt och relationer haft för utveckling av sjÀlvbilden? Hur har missbruket pÄverkat hur individerna definierar sig sjÀlva?För att besvara dessa frÄgor utfördes en intervjustudie av sex vuxna i Stockholm med en bakgrund i missbruk. Materialet bearbetas genom tematisering för att undersöka specifika kategorier som i analysen delas in i övergripande teman. Intervjumaterialet analyseras genom teorier om sjÀlvbild, identitetsutveckling, socialt arv och individens pÄverkan av utanförskap och erkÀnnande.

Syftet med detta examensarbete Àr att lyfta fram teorier om vad som motiverar elever till skolarbetet. VÄr huvudfrÄga Àr; Vad motiverar elever i skolarbetet? UtifrÄn denna frÄga har vi skapat tre stycken underfrÄgor; Hur kan detta förstÄs med utgÄngspunkt i begreppen inre och yttre motivation? Hur skiljer sig svaren mellan de olika Ärskurserna? Hur skiljer sig svaren mellan pojkar och flickor? För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar har vi genomfört en enkÀtundersökning med 134 elever frÄn Ärskurs 1-3. De teoretiska utgÄngspunkter som genomsyrar hela arbetet Àr inre och yttre motivation. VÄr studie visar att bÄde den inre och yttre motivationen har en betydande roll i elevers motivation till skolarbetet.

Det Àr varje barns rÀtt att i varje stund bjudas möjlighet att vara ? och bli ? sitt bÀsta jag under sin vistelse pÄ förskolan. En övertygelse om att vi blir i det sammanhang vi befinner oss beroende pÄ aspekter som tid, miljö och material prÀglar förskolan jag besökt och den avdelning pÄ vilken min studie Àr gjord. Den pojke jag studerat bjuds initialt pÄ flertalet tillfÀllen att blomstra och finna meningsfullhet i tillvaron utifrÄn sina erfarenheter och intressen men framstÄr vid upprepade tillfÀllen udda och passar inte alls in i verksamheten. Efter reflektion i personalgruppen angÄende syften, hur aktiviteter planeras in och genomförs samt vari barnens egna önskemÄl bestÄr görs en betydande omstrukturering och omprioritering av verksamheten.

MilitÀrförband utsÀtts för olika stressmoment i sitt arbete pÄ insats och de behöver optimal förberedelse inför detta, annars kan det fÄ katastrofala följder. Föreliggande studie syftar till att fördjupa förstÄelsen för den praktiska och mentala förberedelse Försvarsmaktens anstÀllda fÄr inför utlandstjÀnstgöring och hur den hjÀlper dem att hantera de olika stressmomenten, samt att bidra med förstÄelse för hur man kan utveckla denna förberedelse ytterligare. Studien baserades pÄ djupintervjuer med Ätta deltagare som tjÀnstgjort i Afghanistan och analyserades med tematisk analys. Resultatet visade pÄ hur socialt stöd, kamratskap, erfarenhet, mental beredskap, praktisk trÀning och utbildning gynnar individer i sammanhang med psykologisk stress medan oro för anhöriga och maktlöshet missgynnar, Àven om det till stor del Àr individuellt. Detta diskuteras i termer av stress, anpassning, brister, konsekvenser och utvecklingsmöjligheter..

MÄlet med undersökningen var att finna insikter om arbetsgruppens verklighet. Syftet: att forma en förstÄelse för hur en grupp förhÄller sig till sin uppgift, sin funktion som team och sina teamroller. Vi ville Àven belysa hur inflytandet i gruppen tar sig uttryck och vilka motivationsfaktorer som fanns inom gruppen.I resultat och analys visar det sig att gruppen vi arbetat med Àr ett team. Vi upptÀcker mönster i rolltagande och formar förstÄelse för uppdragets position i teamets tolkning av sin uppgift. Vi sittar nÀrmare pÄ teamets upplevelse av inflytande och hur det pÄverkas av ansvarsfullhet och ledarskap.

Barns sociala samspel Àr en viktig del av deras utveckling. Det Àr genom samspel med sin omgivning som barn lÀr sig ny kunskap och utvecklas. I det sociala samspelet lÀr man sig Àven att samarbeta och anpassa sig efter andras behov och önskningar. För förskolebarn Àr det i leken som en stor del av deras sociala samspel och lÀrande sker. I leken lÀr sig barn mycket, bland annat att kommunicera med andra barn.

Syftet med studien Àr att utifrÄn en diskursanalys undersöka hur socionomstudenter resonerar kring huruvida en tidigare dömd person Àr lÀmplig att utbilda sig till och arbeta som socionom. Studiens frÄgestÀllningar berör frÄgor kring hur olika bilder av en tidigare dömd person konstrueras, vilka diskurser som dÀrmed framtrÀder och vad dessa diskurser sÀger om personens yrkeslÀmplighet. Vidare undersöker studien hur de olika diskurserna förhÄller sig till varandra och vilka konsekvenser det fÄr.Detta Àr en kvalitativ studie utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, med en integrerad form av diskursanalys som teoretiskt perspektiv och metodologiskt tillvÀgagÄngssÀtt. Informanterna bestod av studenter pÄ socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet som i en fokusgruppsintervju fick diskutera tidigare dömda personers lÀmplighet att arbeta inom socialt arbete.Studien visar att socionomstudenterna i sitt samtal kring tidigare dömda personers lÀmplighet förhÄller sig till framförallt tre olika diskurser, vilka i uppsatsen Àr döpta till ?den latenta förövaren?, ?förövaren i oss alla? och ?den betalande förövaren?.

Majoriteten av personer som amputeras Àr Àldre med bakomliggande sjukdomar. Syfte med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla kunskap om livssituationen hos Àldre personer med ett amputerat ben ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. En integrerad översikt anvÀndes för att skapa en översikt av kunskapslÀget. Femton vetenskapliga artiklar med olika metodologisk ansatser analyserades som resulterade i sex kategorier: fysisk funktion och rörlighet, smÀrta, kroppsförlust, depression, familj, relationer och isolering. Resultatet visade att Àldre personer med ett amputerat ben upplevde sÀmre fysisk funktion och rörlighet vilket begrÀnsade deras förmÄga att utföra dagliga aktiviteter.

Synen en individ har pÄ arbete och tron pÄ sin förmÄga inom yrkeslivet formas i mÄnga fall redan under tonÄren. Anknytningsrelationerna till förÀldrarna och det sociala stödet inom en familj pÄverkar den enskilda individens karriÀrsidentitet och framtida yrkesval. Studien syftar till att belysa aspekter av hur den upplevda synen pÄ tonÄren i efterhand gÀllande familjerelationer, skolgÄngen och synen pÄ arbete har spelat roll för enskilda individers nuvarande yrkesval, karriÀrsidentitet, och tron pÄ den egna förmÄgan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer av en grupp chefer (med 5 chefer och 4 icke-chefer), och visade bland annat pÄ att cheferna upplevde ett större socialt stöd frÄn sin familj under tonÄren, jÀmfört med icke-cheferna. Resultatet diskuteras utifrÄn aspekter som berör det sociala stödet betydelse för framtida karriÀrsval, och vikten av skolans betydelse för framtida yrkesval och karriÀrsidentitet.

 Problem: Debatten kring vilket ansvar ett företag har pÄgÄr omkring oss just nu men intresset för företagsansvar Àr inte nÄgot nytt. NÀringslivets roll i samhÀllet har varit ett bekymmer under lÄng tid och det gÄr att finna bevis för nÀringslivet intresse för samhÀllet i Ärhundraden tillbaka. Idag har vi nÄtt en punkt dÀr vi stÄr inför mÄnga globala hot och hoppet om att övervinna dessa Àr en kraftfull och gemensam anstrÀngning. Detta har i sin tur medfört att det stÀlls stora krav pÄ företag idag vad gÀller deras ansvarstagande sett ur ett ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt perspektiv. Samtidigt som det stÀlls höga krav pÄ företag menar vissa att det enda ansvar ett företag har Àr att betala skatter, löner och erbjuda arbetstillfÀllen inom ramen för gÀllande lagstiftning.

Ett arbetgivarvarumÀrke syftar till att organisationen bygger upp ett varumÀrke som arbetsgivare för att lÀttare kunna attrahera och behÄlla rÀtt kompetens. Det Àr viktigt att organisationen anpassar sitt arbetsgivarvarumÀrke för att attrahera och behÄlla generation Y som medarbetare dÄ den yngre generationen kommer in pÄ arbetsmarknaden i allt större utstrÀckning de kommande Ären. Studien syftar till att öka förstÄelsen för hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan arbeta med arbetsgivarvarumÀrken gentemot generation Y för att bli attraktiv som arbetsgivare. UtifrÄn studiens teoretiska referensram, som utgÄr frÄn teori om generation Y och arbetsgivarmÀrken, har kvalitativa intervjuer genomförts. I studien diskuteras vilka strategier och utmaningar som finns inom den offentliga sektorn för att attrahera och behÄlla generation Y som medarbetare.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nÀtverksarbetet inom socialtjÀnsten upplevdes ur ett brukarperspektiv i en medelstor kommun i Sverige. I den studerade kommunen anvÀndes nÀtverksarbete som en insats för barn och ungdomar aktuella inom socialtjÀnsten. NÀtverksarbetet innebar en samverkan mellan de privata och de professionella aktörerna för att uppnÄ hÄllbara lösningar för ungdomarna och deras familjer. Studien genomfördes kvalitativt via Ätta intervjuer med förÀldrar till barn och ungdomar aktuella inom socialtjÀnsten dÀr nÀtverksarbetet hade genomförts som en insats. I resultatredovisningen och analysen har systemteori och de salutogena perspektivets tre begrepp; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt empowerment anvÀnds.