Tidigare studier visar att Afrika Àr en vÀxande marknad med möjligheter för svenska företag, men det Àr en marknad som innebÀr risker. De svenska företagen har idag en stark nÀrvaro med ett gott rykte och bidrar med kunskap och kvalitet. Trots stora naturtillgÄngar och ekonomisk tillvÀxt rÄder en ojÀmn inkomstfördelning med fortsatt utbredd fattigdom och underutvecklad infrastruktur. De afrikanska lÀndernas egna företagare Àr en viktig del i deras ekonomiska tillvÀxt. För att skapa vidare utveckling bör de afrikanska ledarna ta större ansvar för den unga arbetskraften.Studiens syfte var att studera hur, var och varför svenska företag har etablerat sig pÄ den afrikanska marknaden och se om och hur etableringen skiljer sig Ät för de utvalda företagen.

Inre motivation Àr per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredstÀllelse för arbetet i sig, utan nÀrvaron av yttre belöningar. DÄ monetÀra belöningar Àr vÀldigt utbrett och kostar företag stora summor Àr det av intresse att Àven studera hur motivation pÄverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie Àr att med ett kvantitativt förhÄllningssÀtt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrÄn tidigare teori valts ut Àr tron pÄ sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkÀt delats ut till 211 anstÀllda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron pÄ sin egen kompetens och personlig utveckling Àr sÀkerstÀllda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

Sammanfattning Syftet med studien Àr att beskriva och analysera, samt bidra med ökad kunskap om, hur olika kommunikationsfaktorer inom en organisation kan frÀmja lÀrande. Mer precist Àr syftet att studera hur chef och medarbetare uppfattar vilka faktorer som pÄverkar digital och verbal kommunikation. Samt hur dessa faktorer kan pÄverka lÀrandet i organisationen. Studien Àr kvalitativ med en induktiv ingÄng och för att fÄ empiri har intervjuer utförts pÄ ett företag, med sÄvÀl chefer som medarbetare. Resultatet visar pÄ att följande faktorer visade sig ha betydelse för kommunikation i organisationen; kombination och alternativ av kommunikationskanal; tydlighet; ansvar; riktlinjer och socialt samspel.

VÄrdpersonals sÀtt att bemöta personer med demenssjukdom har betydelse för vÀlbefinnandet hos dessa personer och Àven för vilken omvÄrdnad de fÄr. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som frÀmjar eller hindrar ett gott bemötande mellan vÄrdpersonal och personer med demenssjukdom. Metod som har anvÀnts var systematisk litteraturöversikt. Studien resulterade i fem kategorier: FörstÄ personers vÀrld: Tillgodose önskningar och behov: Relationer och samarbete: Respekt och delaktighet: Utbildning och kunskap. Det framkom i resultatet att beröring var ett bra alternativ till kommunikation och skapade trygghet för personer med demenssjukdom.

Studiens syfte Àr att undersöka de faktorer som har format prÀsters och pastorers religiositet samt att testa om socialiseringsteorin och deprivationsteorin kan appliceras pÄ studiens empiri. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har jag valt att anvÀnda mig av kvalitativ metod i form av intervjuer med tvÄ pastorer och fyra prÀster. De sex intervjuerna transkriberades för att sedan lyfta fram gemensamma mönster och teman. Resultatet visar att orsakerna till informanternas religiositet kan vara socialisation, ekonomiska förhÄllanden, trakasserier, ensamhet, vÀrderingar, kÀnsla av meningsfullhet samt psykisk och/eller fysisk obalans. Slutsatsen av studien Àr att orsakerna till informanternas religiositet Àr mÄngfacetterade men ocksÄ likartade i vissa sammanhang.

Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD) Àr en erkÀnd diagnos som listades i DSM-III Är 1980. NÄgot som inte har uppmÀrksammats pÄ samma sÀtt Àr de symptom som upplevs av individer som i andra hand exponeras för trauma. Exempelvis de som tar emot en primÀrdrabbads berÀttelse. För att beskriva pÄverkan av att ta emot en primÀrdrabbads berÀttelse har termen yrkesrelaterad livskvalitet (Professional quality of life) anvÀnts. Forskning med fokus pÄ yrkesrelaterad livskvalitet har bedrivits inom mÄnga olika yrken.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur fem rektorer beskrev sina erfarenheter av att leda skolsocialt arbete i grundskolan. Detta Àr viktigt att studera dÄ elevers skolproblematik har ökat bÄde pedagogiskt och socialt. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med rektorer frÄn bÄde kommunala och fristÄende skolor undersöktes vilken betydelse rektorers erfarenheter hade för hur de sÄg pÄ det skolsociala arbetet. Studien omfattade Àven hur rektorer beskrev sin komplexa yrkesroll och om rektorerna hade upplevt nÄgon förÀndring inom det skolsociala arbetet över tid. I litteraturen som lÄg till grund för denna uppsats framstÀlldes det skolsociala arbetet som komplext och tidskrÀvande.

Syfte: Studiens syfte har varit att utifrÄn en socialpedagogisk modell bestÄende av fyra teman; relation, lÀroprocesser, genus och praktisk handling, undersöka tre verksamheter inom socialt arbete. Vidare handlar det om att försöka förstÄ och förklara hur de yrkesverksamma handlar och reflekterar i arbetet, utifrÄn den socialpedagogiska modellen.Metod: Kvalitativ metod har anvÀnts vid materialinsamlingen, bearbetningen och analysen av data, genomgÄende under hela forskningsprocessen. Genom fem halvt strukturerade intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Intervjuerna har kompletterats med deltagande observationer av de yrkesverksamma i arbetet.Slutsatser: Studiens slutsatser Àr att de professionella arbetar utifrÄn den socialpedagogiska modellen nÀr de; skapar relationer med vardaglig och informell prÀgel, utformar lÀroprocesser i syfte att frÀmja social förÀndring, synliggör genusstrukturer genom reflektion och handling, samt anvÀnder aktiviteter och samarbetsövningar i organiseringen av arbetet. Resultatet visar ytterligare hur modellen formas till en socialpedagogisk spiral, utvecklad ur teori och praktik..

Syfte: Att undersöka hur det kan vara att vÀxa upp med en bror eller syster med diagnosen adhd, hur livssituationen/syskonskapet hanterats, samt hur de har pÄverkats och hur det eventuellt fortsÀtter att pÄverka dem i vuxenlivet. Syftet var Àven att undersöka syskonens upplevelser och behov av socialt stöd under uppvÀxten.FrÄgestÀllningar:? Vilka upplevelser finns hos personer som vuxit upp med ett syskon med adhd?? Hur upplever syskon att de har pÄverkats av att vÀxa upp med en bror eller syster med adhd?? Hur har syskonskapet hanterats?? I vilken utstrÀckning finns det behov av socialt stöd under uppvÀxten för syskon till barn med adhd?Metod: Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med Ätta personer som vuxit upp med ett eller flera syskon med diagnosen adhd. Intervjupersonerna bestÄr av bÄde kvinnor och mÀn i Äldrarna 17- 29 Är. Resultat: Resultatet visade att samtliga syskon upplevt att syskonrelationen och familjesituationen innehÄllit mycket brÄk som enligt intervjupersonerna var mer Àn vanligt syskonbrÄk.

Tidigare studier om hjÀrttransplantation har handlat om den medicinska behandlingen. DÀrför var syftet med den hÀr litteraturstudien att belysa patienters uppfattning om livskvalitet efter hjÀrttransplantation samt deras uppfattning om omvÄrdnadens betydelse i samband med och efter hjÀrttransplantation. Metoden som anvÀndes var innehÄllsanalys av tio vetenskapliga artiklar av dem var sex kvantitativa, tvÄ kvalitativa och tvÄ var mixad design. Det framkom i resultatet att en stor del av patienterna blev bÀttre efter genomförd hjÀrttransplantation. Efter hjÀrttransplantationen var det dock vanligt att patienter drabbades av fysiska, psykiska och sociala problem t.ex.

Uppsatsens syfte Àr att redogöra hur mÀnniskor socialt kan konstruera och omkonstruera sin identitet. FrÄgestÀllningen vi arbetat utifrÄn Àr: Hur kan serber, kroater och bosniaker i Sverige socialt konstruera och omkonstruera sin identitet? FrÄgestÀllningen Àr framlyft ur teorin som anvÀnds i uppsatsen, konstruktivismen. Teoridelen behandlas utifrÄn detta synsÀtt, dÀr centrala aspekter vid identitetsskapandet tas upp. Dessa Àr att identiteter: Àr sociala konstruktioner, enbart Àr meningsfulla i kontext, motiverar till gemensam handling, Àr multipla och flerdimensionella och betonas i grÀnsytan mellan vi och dom.

AbstraktFÀrdigheter utvecklas gradvis vid trÀning och fördelarna som erhÄlls Àr mÄnga. Utförandet gÄr snabbare, blir mer korrekt och den kognitiva belastningen tros minska. Utvecklandet av fÀrdigheter kan dock pÄverkas av individens personlighet och faktorer som setts kunna bidra till stress och prestation. Denna studie undersökte betydelsen av upplevda krav, kontroll och socialt stöd enligt en teoretisk modell framtagen av Karasek och Theorell som reviderats av Perski samt personlighet (Eysenck, EPQ-R: extraversion, neuroticism) avseende resultaten pÄ teoretisk respektive praktisk prestation efter olika mÀngd trÀning. Prestation mÀttes med svenska klÀtterförbundets praktiska och teoretiska standardprov som anvÀnds vid uppklÀttring för topprepskort.

Syfte; Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av vad som skapar en meningsfull tillvaro samt hur sjuksköterskan kan stödja och frÀmja en meningsfull tillvaro för de Àldre vid sÀrskilda boenden. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar publicerade mellan Ären 2000-2012 söktes i databaserna CHINAL, ELITE, PubMed, SweMed samt i tidskriften VÄrd i Norden. Resultat; Resultatet visade pÄ att upprÀtthÄllandet av kroppens fysiska och mentala förmÄgor hade stor inverkan för den upplevda hÀlsan. Social gemenskap, goda vÄrdrelationer och ett aktivt delagande i den egna vardagen ansÄgs Àven placera den Àldre i ett sammanhang, vilket ocksÄ grundade för meningsfullhet och vÀlbefinnande.

Bakgrund: Det har visat sig att bandet mellan mÀnniska och djur kan vara lika starkt som mellan tvÄ mÀnniskor och förlusten av ett djur kan inverka negativt pÄ en mÀnniskas hÀlsa och vÀlbefinnande. Djur i terapeutiska sammanhang har anvÀnts för att assistera mÀnniskan i flera hundra Är och pÄ 1970-talet utvecklades djurterapi dÄ de första pilotstudierna pÄ kvantitativa data gjordes. Tidigare studier har presenterat ett ökat socialt samspel mellan personer med demenssjukdomar dÄ djur anvÀnts i vÄrdandet. Djurs nÀra förhÄllande till mÀnniskan vÀckte intresse av att nÀrmare studera deras inverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sÀllskapsdjurs inverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande hos Àldre mÀnniskor pÄ sÀrskilt boende.

Syftet med denna uppsats a?r att kartla?gga fo?rdelar respektive nackdelar av socialt ansvarstagande inom kla?dbranschen, samt underso?ka kommunikationens betydelse fo?r CSR och dess pa?verkan pa? varuma?rket. .