Sammandrag En studie om alfabetisering i Sverige. NÄgra lÀrares och kursdeltagares tankar om förutsÀttningarna att lÀra sig lÀsa och skriva. Studiens syfte Àr att belysa modersmÄlet och modersmÄlslÀrarens roll i undervisningen av analfabeter samt vad det innebÀr för individen att vara litterat och hur det pÄverkar en analfabets livssituation. Syftet Àr ocksÄ att undersöka pedagogens arbetssÀtt i undervisningen. En kvalitativ metod har anvÀnts genom intervjuer med tvÄ lÀrarinformanter och tvÄ arabisktalande kursdeltagare som har gÄtt en alfabetiseringskurs. Metoder för att fÄ svar pÄ dessa frÄgor Àr litteraturstudier i kombination med intervjuer. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningar om hur informanterna upplever sitt modersmÄl och modersmÄlslÀrarens roll i undervisningen av vuxna analfabeter. Resultatet visar att alfabetisering genom modersmÄlslÀrare möjliggör för kursdeltagare att utveckla strategier, som gör vardagssituationen hanterbar. Forskningen bekrÀftar att ömsesidig respekt, meningsfullhet och anvÀndbarhet, samt delaktighet och medansvar Àr förutsÀttningar för mÄluppfyllelse. Nyckelord: alfabetisering, förutsÀttningar, litterat.

Bakgrund:HjÀrtsvikt blir allt vanligare. Det krÀvs stor förÀndring och anpassning av livssituationen för bÄde patienter och anhöriga. MÄnga av de som fÄr diagnosen saknar kunskap om hur de pÄverkas fysiskt, psykiskt och socialt. Syfte: Att belysa forskning som beskriver sjuksköterskans stöd i egenvÄrdsÄtgÀrder som kan ge ökat vÀlbefinnande hos patienter med kronisk hjÀrtsvikt. Metod: En litteraturstudie valdes dÀr tretton artiklar har analyserats.

Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn det sociala kapitalet belysa individuella och sociala aspekter av en omvÀndelse och anslutning till en religiös organisation, i mitt fall församlingen Fristaden i Uddevalla, frÄn ett tidigare ickereligiöst liv. PÄ samma gÄng omfattar syftet att ge en inblick i hur kristna i en församling som tillhör trosrörelsen ser pÄ sin omvÀndelse, anslutning och pÄ samhÀllet. Mitt syfte bryter jag ned i tre frÄgestÀllningar som jag söker svar pÄ. Dessa Àr: 1. Hur upplevde individen sin tillvaro runt omvÀndelsen? 2.

Neuropsykiatriska funktionshinder Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i bÄde media och inom skolans vÀrld. I Sverige har det förts en konfliktfylld debatt kring neuropsykiatriska diagnoser, vilket har utvecklats till en professionernas kamp. I skolans verksamhet Àr rektorn den aktör som har det övergripande ansvaret för beslut som omfattar elever med neuropsykiatriska funktionshinder.  UtifrÄn detta var syftet med arbetet att undersöka vilket synsÀtt, individuellt eller socialt, som framtrÀder i rektorernas syn pÄ elever med neuropsykiatriska funktionshinder och dess betydelse i skolans vÀrld. Rektorernas uppfattningar stÀlls i arbetet mot tvÄ olika sÀtt att se pÄ problematiken, det individuella och det sociala synsÀttet. För att avgrÀnsa undersökningen har enbart kategorierna orsak, diagnos, konsekvenser och stödÄtgÀrder/behandling lyfts fram.

CSR Àr viktigare Àn nÄgonsin i dagens ekonomi och konceptet Àr numera etablerat i de flesta branscher. Huruvida det finns ett samband mellan CSR och intÀkter Àr omdiskuterat. CSR inom underhÄllningsbranschen har dock inte fÄtt nÄgon större uppmÀrksamhet i akademiska sammanhang. Syftet med studien Àr att undersöka om, och hur, CSR kan anvÀndas som ett strategiskt verktyg i jakten pÄ sponsorer. Ett positivt samband skulle kunna uppmuntra socialt ansvarstagande i branschen.Uppsatsen bestÄr av en kvalitativ fallstudie av Hammarby Fotboll.

Syftet med följande studie Àr att klarlÀgga vilka vÀrden och skÀl som ryms bakom anvÀndningen av skönlitteratur i gymnasieskolans undervisning. Genom en kvalitativ metod undersöks bilden av lÀsningens vÀrde i ett material bestÄende av halvstrukturerade intervjuer med tvÄ lÀrare och tvÄ elever. I resultaten framkommer fem huvudteman och övergripande legitimeringar: (1) sprÄkutveckling och förmÄgan att fungera som samhÀllsmedborgare, (2) existentiell erfarenhet, (3) fantasiförmÄga och kreativt tÀnkande, (4) möte med kulturarvet samt (5) upplevelser och meningsfullhet. Studiens slutsatser placerar detta resultat i ett bildningssammanhang, och identifierar litteraturens största vÀrde i humanistiska förmÄgor som i flera delar gÄr utöver svenskÀmnets ramar. Vidare slÄs fast det angelÀgna i att det pÄ skolorna finns ett samtal om skönlitteraturens uppdrag, samt att de teoretiska perspektiven i lÀrarutbildningens litteraturdidaktik bör prÀglas av mÄngfald..

Ett syfte med detta arbete var att belysa och sammanstÀlla befintlig forskning om hur trÀdgÄrd kan pÄverka mÀnniskors hÀlsa. Ett annat syfte var att beskriva hur en trÀdgÄrd kan utformas och anvÀndas som terapi för personer som Àr, eller Àr pÄ vÀg att bli, lÄngtidssjukskrivna pÄ grund av utmattningssyndrom. Genom litteraturstudier har information sökts om hur en trÀdgÄrd kan pÄverka mÀnniskors hÀlsa. Det framkommer att positiva effekter sÄsom ökat vÀlbefinnande, en kÀnsla av trygghet och meningsfullhet kan erhÄllas genom rehabilitering i en trÀdgÄrd. För att trÀdgÄrden ska fungera som rehabilitering behövs en genomtÀnkt utformning dÀr det Àr viktigt att ha kÀnnedom om mÄlgruppen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nÀtverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvÄra respektive frÀmja upprÀttande av sociala nÀtverk. I studien anvÀndes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i Äldrarna 17-18. Under intervjuerna anvÀnde vi oss av visuell elicitering i form av en nÀtverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nÀtverksteori, socialantropologisk nÀtverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori. Resultatet pekar pÄ att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nÀtverk i Sverige som de kan vÀnda sig till för sÄvÀl kÀnslomÀssigt som praktiskt stöd. Deras sociala nÀtverk bestÄr frÀmst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem sjÀlva, alternativt annan etnicitet Àn svensk.

Föreliggande uppsats stÀller frÄgan huruvida dramatisk metod kan vara ett verktyg i utsatta individers och gruppers empowermentprocess. Uppsatsen Àr en kvalitativ litteraturgranskning med fokus pÄ en komparativ textanalys av fÀlten empowermentbaserat socialt arbete och dramatisk metod. Inspiration till analysprocessen har hÀmtats frÄn grounded theory och ingÄngen i uppsatsarbetet Àr följaktligen att beteckna som teoriöppen. Materialet som uppsatsen bygger pÄ bestÄr av litteratur kring empowermentteorin, kring dramatisk metod och teori samt artiklar som behandlar Àmnet drama som verktyg i dagens sociala arbete. Fokus ligger pÄ frÄgan vad dramatisk metod har att erbjuda utsatta individer och grupper i en empowermentprocess.

Omsorgen Àr en viktig del av den svenska vÀlfÀrden. SvÄrigheterna finns i lÄg status och lÄga löner, vilket arbetet omfattas av. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur personal inom omsorgen av begÄvningshandikappade upplever arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse. För genomförandet anvÀndes en kvalitativ metod. Tio intervjuer med teoretisk koppling till motivationsteorier genomfördes.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

Stroke Àr den tredje vanligaste orsaken till död i vÀstvÀrlden och kan leda till lÄngvariga och svÄra funktionshinder. Det Àr ocksÄ den somatiska sjukdom som genererar flest vÄrddagar pÄ sjukhus. Enligt berÀkningar kommer Àven allt fler mÀnniskor insjukna i stroke beroende pÄ att de Àldre i samhÀllet blir allt fler. Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för patientens situation och hur patienten upplever att leva med sjukdomen. Med hjÀlp av denna kunskap kan en adekvat omvÄrdnad ges till dessa patienter.

Syftet med denna fallstudie var att undersöka arbetarnas upplevelser av styrda förÀndringar inom en tillverkningsindustri och öka kunskapen om hur styrda förÀndringar upplevs och varför de upplevs som de gör bland just arbetarna pÄ golvet. Detta valde vi att göra genom en fallstudie med en fenomenologisk och deskriptiv ansats. I denna fallstudie hade vi kvalitativa semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig empirikÀlla och vi grundar större delen av fallstudien pÄ de Ätta intervjuer vi genomförde. I analysen av vÄr fallstudie byggde vi upp en lokal teori som grundades i Antonovskys (2005) KASAM-teori. Vi kunde genom vÄr lokala version av KASAM göra konstaterandet att kÀnslan av att ha tillgÄng till ledningen Àr helt avgörande för en kÀnsla av sammanhang och hur produktionspersonalen upplever förÀndringar i fallet Plastikos AB.

Tidigare forskningsresultat har visat att nÀtverkande bland egna företagare utvecklar sÄ vÀl den egna personen som personens egna företag. Dock saknas forskning nÀr det gÀller hur stöd kan upplevas inom nÀtverk. Studiens syfte var att skapa en förstÄelse för hur socialt stöd frÄn ett nÀtverk upplevs av kvinnliga företagare. Deltagarna var 15 kvinnor inom olika branscher mellan Äldrarna 26-65 Är. Intervjuer transkriberades, meningskoncentrerades och tematiserades utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv.

Syftet med min undersökning var att studera hur gymnasieelever upplever att tala engelska, bÄde ur allmÀn karaktÀr samt att undersöka hur de upplever att tala om detta sker med utgÄngspunkt i en film. Undersökningen genomfördes under tvÄ olika tillfÀllen med tvÄ olika gymnasieklasser: vÄrterminen 2004 och höstterminen 2004. Min undersökning visade att flertalet elever kÀnner osÀkerhet och bristande sjÀlvtillit inför att tala engelska. Att anvÀnda film som motiverande faktor visade sig fungera vÀl, och utgjorde dessutom ett hjÀlpmedel till att kunna placera engelska termer i sitt rÀtta sammanhang. Dock visade resultatet att filmen i sig kan ersÀttas av andra lÀromedel.