I uppsatsen redogörs för en statsvetenskaplig förstudie kring valdeltagandet bland sverigefinnar bosatta i Haparanda, vilken sverigefinnarnas sociala perspektiv Àr i relation till valdeltagande, och hur det kan tÀnkas pÄverka gruppens valdeltagande. Syftet för studien var att analysera en minoritets politiska deltagande i det kommunala beslutsfattandet. Problemet som Àr utgÄngspunkten Àr Haparanda kommuns lÄga valdeltagande, som Àr lÀgst i Sverige. Studien omfattade 38 intervjuer med sverigefinnar bosatta i Haparanda, tre intervjuer med sverigefinska riksdagsledamöter och tvÄ intervjuer med kommunala tjÀnstemÀn. Statistiskt material om Haparandas befolkning, med fokus pÄ den sverigefinska befolkningen och dess valdeltagande, ur befintliga kÀllor, anvÀndes.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om diakoners arbete med papperslösa. I Sverige finns det 10 000-tals papperslösa som befinner sig hÀr efter att undanhÄllit sig utvisningsbeslut, smugglats in som traffickingoffer eller strÀvar efter att arbeta ihop inkomster att skicka till hemlandet. Med en kvalitativ ansats har jag intervjuat sex stycken diakoner som arbetar i Svenska kyrkan i Stockholm, och som alla möter och erbjuder socialt stöd till papperslösa. Resultatet har jag analyserat utifrÄn teori om ekologiskt perspektiv pÄ socialt arbete med flyktingar och migranter, samt teorier om vÀrdegrunder i socialt arbete. Resultatet visar att diakonerna fokuserar pÄ det sociala arbetet pÄ mikronivÄ, men att viss samverkan pÄ mesonivÄ förekommer.

Ledningen för försÀkringsbolaget i denna studie arbetar med att implementera ett nytt kommunikationskoncept som vi kallar ?socialt ansvarstagande?. Detta koncept ska förankras, bÄde externt ut mot kund samt internt hos personal. Men hur formas uppfattningar kring identiteten inom ett företag? Syftet för denna uppsats Àr att skapa förstÄelse för hur personalen pÄ försÀkringsbolaget uppfattar vad företaget stÄr för, och dess identitet/identiteter.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.

Miljonprogrammet tillkom genom en storslagen politisk satsning under det expansiva 60-talet. Produktionen lades utanför stÀderna och vilade pÄ funktionalism och stordriftsfördelar. Trots minutiös social ingenjörskonst hade ingen kunnat förutse att mÄnga av de hyresgÀster, som befolkade miljonprogrammet till en början, inom nÄgra Är skulle flytta till egna smÄhus. Kvar blev de socioekonomiskt svagare hyresgÀsterna. Dessa omrÄden prÀglas idag överlag av mÄnga in och utflyttningar.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrÄn ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frÄgestÀllningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för tvÄ fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrÄn genusordningens tvÄ grundlÀggande principer (könens isÀrhÄllande samt manligthetsnormen), dels utifrÄn begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes dÄ studenterna vid flertalet tillfÀllen betonade att det var individen snarare Àn dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gÄnger ge intryck av att kön ÀndÄ kan spela/spelar roll.

Djur har historiskt haft en central roll i mÀnniskans utveckling och behandling av ohÀlsa, och djurs hÀlso- och terapifrÀmjande egenskaper har de senaste decennierna börjat uppmÀrksammas. Med syfte att utröna hur hÀstar kan anvÀndas i terapeutiskt arbete intervjuades sex yrkesverksamma kvinnor pÄ tvÄ behandlingshem med hÀstassisterad terapi (HAT) för tonÄrsflickor med psykosocial problematik. DÀrtill enkÀtintervjuades fyra kvinnor som genomgÄtt HAT. Det framkom att hÀstar kan utgöra terapeutiska och kommunikativa verktyg som kringgÄr klientens försvarsmekanismer, reducerar det hotfulla i samtals-situationer samt underlÀttar koncentration och anknytning. Klienten upplever ett ömsesidigt förhÄllande med hÀsten, och meningsfullhet och kÀrlek.

Vad som motiverar individer i arbetet har lÀnge diskuterats och engagerat mÄnga inom forskningen utan att ha kommit fram till ett samstÀmmigt svar. Flertalet teorier har försökt att förklara motivationens uppkomst. Syftet med studien var att se vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka HR-personers motivation i arbetet. Data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med sex personer som jobbar med HR frÄgor och har analyserats med hjÀlp av tematisk analys. Studiens resultat visade sammanfattningsvis pÄ tio faktorer  som pÄverkade HR-personers motivation i arbetet; utveckling, kollegor/grupper, möte med mÀnniskor, variation, meningsfullhet, vÀrderingar, bidra, mÄl, resultat samt lön.

Denna studie har som syfte att belysa upplevelser kring betydelsen av ett socialt nÀtverk för före detta frihetsberövade. Studiens avgrÀnsning Àr medlemmar pÄ kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch I SamhÀllet). KRIS Àr en ideell förening dÀr före detta kriminella och missbrukare erbjuds hjÀlpen till att leva ett liv utanför kriminalitet och droger för att komma tillbaka in i samhÀllet. Begreppet socialt nÀtverk kan ha olika betydelser för olika individer. Det kan röra sig om ett nÀtverk inom yrkeslivet, familjen eller ett brukarnÀtverk.

Syftet med studien Àr att undersöka hur genusmönster konstrueras i samband med musikaktiviteter i förskolans verksamhet och hur dessa kommer till uttryck. Hur visar sig genuskonstruktioner och vilket förhÄllande har de till samhÀllets vÀrderingar och normer? Underlag för analys och diskussion var observationer som dokumenterades pÄ film och Àgde rum i femÄrsavdelningar pÄ tre olika förskolor. BÄde planerade och spontana musikaliska aktiviteter stÄr i fokus. Undersökningen vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv med utgÄngspunkt i socialkonstruktivism och etnometodologi.

Arbetet spelar en central roll i livet för de flesta mÀnniskor och vi spenderar större delen av vÄr vakna tid pÄ arbetet. I denna uppsats definieras yrkesstolthet som en sjÀlvupplevd kÀnsla som gör att individen kÀnner sig viktig och engagerad i sitt yrkesliv och i en organisation. För att förstÄ individens kÀnsla av yrkesstolthet behöver ett par aspekter tas i beaktning. Undersökningsledarna har genomfört en kvantitativ studie med 122 deltagare, varav 79 kvinnor. EnkÀten innehöll 25 pÄstÄenden angÄende yrkesstolthet, individens arbetsplatstrivsel och sociala relationer med en skala frÄn ett till fem.

Socialt ansvar Àr en faktor som har en betydande roll i dagens företagsklimat. Svenska Spel Àr ett företag som mÄste ta ett stort socialt ansvar, dels pÄ grund av sina produkter och dels sin Àgarstruktur. Deras produkter lockar med spÀnnig och möjligheter till rikedom men produkterna har ocksÄ en negativ baksida. Spelande kan leda till ett beroende dÀr individen sjÀlv och andra mÀnniskor i dess nÀrhet pÄverkas och far illa. I och med utvecklandet av snabba spel och dess enkla tillgÀnglighet över Internet har kraven pÄ spelbolagens sociala ansvar stÀrkts.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera hur allmÀnnyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete pÄverkas av den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag med krav pÄ affÀrsmÀssighet.Metod: Denna uppsats utgÄr frÄn en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmÀnnyttiga bostadsbolagen AB GavlegÄrdarna, Sandvikenhus AB samt GÀvle kommun och Sandviken kommun. Förutom intervjuerna har vi Àven anvÀnt sekundÀrdata sÄsom internetkÀllor, vetenskapliga artiklar och rapporter. VÄr studie bygger pÄ empiriskt material dÀr vi tar stöd frÄn teorier i undersökningen. Information har bland annat hÀmtas ifrÄn AB GavlegÄrdarna, Sandvikenhus AB, GÀvle kommun, Sandviken kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmÀnnyttiga bostadsbolag dÄ kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.

Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön dÀr ohÀlsa skall förebyggas och en god arbetsmiljö skapas. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla kunskap om vad som minskar stress hos sjuksköterskor. En samlad litteraturöversikt genomfördes för att analysera kunskapslÀget inom omrÄdet och visa pÄ faktorer som kan minska stress i sjuksköterskans arbete. Litteraturöversikten har baserats pÄ vetenskapliga studier frÄn databaserna CINAHL, PubMed och Academic Search Elite publicerade mellan Ären 2003-2013. Kvalitativa och kvantitativa studier har anvÀnts och analyserades enligt en manifest innehÄllsanalys.

För mĂ„nga Ă€r arbetet den mest centrala delen ilivet dĂ€r de flesta av dygnets vakna timmar spenderas. Studiens syfte var attundersöka yrkesstolthet och identifikation med arbetet. Enligt KASAM- teorin, kĂ€nslaav sammanhang, Ă€r meningsfullhet en viktig komponent för individens yrkesstolthet.Åtta individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med Ă„tta deltagare iĂ„ldrarna 40 till 65 Ă„r med varierande yrken. Ett heterogent urval anvĂ€ndes föratt fĂ„ en sĂ„ stor variation som möjligt. Resultaten visade att den viktigastekomponenten för yrkesstolthet var upplevelsen av att fĂ„ göra gott i mötet medandra mĂ€nniskor samt att arbetet kĂ€nns meningsfullt.