Sökresultat:
4934 Uppsatser om Meningsfullhet och socialt stöd. - Sida 30 av 329
Upplevd livskvalitet hos patienter med cancer i den palliativa vÄrden utifrÄn fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv : en litteraturstudie
Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet Àr utifrÄn fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som anvÀndes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begrÀnsades med att vara skrivna pÄ svenska eller engelska, vara publicerade mellan Är 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri Ätkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanstÀlldes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt.
Begravningsentreprenören ger socialt stöd - En kvalitativ intervjustudie av stödjande inslag i begravningsentreprenörers arbete kring anhöriga
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och beskriva socialt stödjande inslag som kan förekomma i det arbete som begravningsentreprenörer utför i anknytning till anhöriga som bestÀller begravning. Vidare att ta reda pÄ hur begravningsentreprenörer utformar sitt arbetssÀtt och sin verksamhet, utifrÄn att de arbetar gentemot en kundkrets som nyligen förlorat nÄgon nÀrstÄende. Metoden som anvÀndes var kvalitativ intervju, och materialet som samlats in genom intervjuer med sex begravningsentreprenörer analyserades utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Vilka stödjande/hjÀlpande handlingar, bemötanden och roller kan identifieras i begravningsentreprenörers arbete samt möte med anhöriga? Vilka uppföljande stödjande funktioner kan finnas kopplat till begravningsentreprenad? Hur inverkar begravnings-entreprenörernas tankar om de anhörigas behov och situation, pÄ arbetssÀtt och pÄ utformningen av moment i begravningsprocessen?Resultat: Begravningsentreprenörerna i förevarande studie ger socialt stöd med tyngdpunkt pÄ kognitivt (vÀgledning/information) och praktiskt stöd, dÀr man försöker att bemöta olika behov av t.ex. delaktighet, avlastning, struktur, förutsÀgbarhet, trygghet eller kunskap, i och kring momenten i begravningsprocessen.
Vad gör de dÀr i kyrkan egentligen, mer Àn att hÄlla gudstjÀnst? : en intervjuundersökning om diakonalt arbete med nedslag i nÄgra kristna kyrkor i GÀvle
Syftet Àr att göra en lokal undersökning i GÀvle för att se vad de större kristna församlingarnas sociala arbete bestÄr av och vilka sociala insatser som görs i dessa församlingar. Jag vill Àven undersöka vad diakonin har för roll i dagens samhÀlle.Min metod Àr att genom intervjuer fÄ vetskap om vad det försiggÄr för socialt arbete i kristna församlingar i GÀvle. Jag har gjort en fallstudie dÀr jag har utfört intervjuer med representanter för de större församlingarna. Uppsatsen har en kvalitativ deskriptiv ansats. Mitt kÀllmaterial Àr de intervjuer jag utfört dÀr frÄgorna medvetet Àr öppna för att fÄ ett samtal.
"- Vad frÄn BBIC Äterfinns i OHPel-projektet?" En jÀmförande dokumentstudie av tvÄ utrednings-/utvÀrderingsmetoder i socialt arbete
The purpose of this essay is to compare two investigationprojects /evaluationproject (BBICOHPeL) regarding theoretical anchoring and operationmethods. Important questions in our research has been: What from BBIC can be found in the OHPeL-project, what has become of the fundamentals in BBIC when they have been introduced into this new context, has the ecological development theory remained in the OHPeL-project, is it possible to say that the OHPeL-project is a further development, distortion or something completely different from BBIC. To find answers to our questions we have studied 17 protocols from evaluationmeetings in the OHPeL project. This led us to the results that BBIC in many ways are present in the project. There are also differences between the projects.
Corporate Social Responsibility - Lost in Translation? : Hur CSR som idé tas emot i offentlig sektor
A?r 2007 uppma?rksammades de oegentligheter som fo?rekom i produktionen av de varor som landstingen ko?pte in till den svenska sjukva?rden vilket medfo?rde att landstingen startade ett samarbete runt socialt ansvar i upphandling. Da? CSR fra?mst kopplas ihop med fo?retag i privat sektor, avser denna kvalitativa studie underso?ka hur CSR som ide? har tagits emot i offentlig sektor och hur den har gjorts om fo?r att passa i sin nya kontext. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med skandinavisk nyinstitutionell o?versa?ttningsteori samt teorin om inramning.
Studiesocial verksamhet, hÀlsa och delaktighet : En webbenkÀtundersökning pÄ MÀlardalens högskola
Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.
En varsam vandring frÄn ohÀlsa till hÀlsa
Syftet Àr att visa pÄ förmÄgan att finna vÀgar frÄn psykisk ohÀlsa till hÀlsa. Varje kvinna har skildrat sin egen livsberÀttelse utifrÄn sin uppkomna ohÀlsa och vidare förmÄgan att kunna hitta tillbaka till en helad hÀlsa. Metoden som vi anvÀnder oss utav Àr kvalitativa intervjuer. I studien medverkar fem kvinnor som Àr och har varit sjukskrivna med nÄgon form av utmattningsdiagnos.VÄrt resultat visar vi genom en analytisk förklarningsmodell. Vi har funnit att kvinnornas vÀg till hÀlsa Àr en krÀvande och lÄngsam process som handlar om att finna förmÄgan, bÄde inom och utanför sig för att göra nödvÀndiga men samtidigt viljemÀssiga förÀndringar av tankar och livsmönster..
Att arbeta strukturellt : Med vÀrlden som arbetsfÀlt
SammanfattningAllt fler socialarbetare vÀljer idag att Äka ut i vÀrlden för att arbeta med olika projekt. Det internationella perspektivet Àr av stor relevans för socialt arbete dÄ globaliseringen av vÀrlden gör lÀnder allt mer beroende av varandra och sociala problem krÀver internationella lösningar. Kunskaper om hur man arbetar med sociala problem pÄ en strukturell nivÄ Àr mycket viktigt inom det internationella fÀltet för att uppnÄ hÄllbara förÀndringar.Syftet med uppsatsen har varit att bidra med en förstÄelse för hur socialarbetare arbetar med förÀndring utifrÄn ett strukturellt perspektiv inom socialt arbete i utvecklingslÀnder. Det vi frÄgat oss Àr vilka möjligheter som finns, vilka utmaningar och hinder som kan uppstÄ samt vilka metoder och kunskaper som Àr viktiga vid socialt förÀndringsarbete i utvecklingslÀnder dÄ man arbetar utifrÄn ett strukturellt perspektiv. För att svara pÄ uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar har vi valt att genomföra fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare med erfarenhet av strukturellt socialt arbete i utvecklingslÀnder.
Makt och ledarstilar : En fallstudie om nÄgra lÀrares upplevelse av makt i skola och maktens relation till lÀrarnas ledarstilar
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hÀstunderstödd terapi. UtifrÄn detta studerar vi hur hÀstunderstödd terapi Àr en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrÄn följande frÄgestÀllningar: ?Hur talar deltagarna om hÀstens roll och betydelse i den hÀstunderstödda terapin??, ?Hur beskriver deltagarna att hÀstens nÀrvaro pÄverkar deras fÀrdigheter och kÀnslor?? och ?Hur upplever deltagarna hÀstunderstödd terapi som behandlingsmetod?? Studiens empiri hÀrrör frÄn intervjuer med fem deltagare i hÀstunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data.
Konsultföretags anvÀndning av sociala medier : En strategi för en ökad samhörighet och ett ökat kunskapsutbyte
IT-arkitekterna Àr ett företag under utveckling och dÄ det sett att socialamedier i dag har stor inverkan pÄ mÀnniskor vill företaget skaffa enstrategi för att, i den mÄn det Àr möjligt och lönsamt, nyttja fördelarnamed dessa kanaler. För att kunna sÀtta upp denna strategi har enlitteraturstudie samt intervjuer genomförts för att hitta en definition förbegreppet sociala medier. Resultatet visar att sociala medier Àr dÄ text,bild och ljud anvÀnds för att kommunicera via Internet. Med hjÀlp avbland annat teorier om socialt nÀtverk och socialt kapital harnyckelbegrepp identifierats. Dessa nyckelbegrepp pekade pÄ attpersonalen eftersöker stÀrkt samhörighet och ökad kommunikationinom företaget.
Delad kunskap Àr dubbel kunskap : Om kunskapsöverföring i organisationer
SammanfattningI dagens samhÀlle har kunskap blivit alltmer anvÀndbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en vÀrdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter mÄnga utmaningar och dÀrmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istÀllet för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring Àr avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lÀrande och resultat.
Hur pÄverkar ekonomisk ersÀttning skapandet av socialt kapital i föreningslivet?
Sverige har sedan början av 1900-talet haft en stark folkrörelse dÀr det ideella arbetet har varit en sjÀlvklarhet. I dagens samhÀlle tyder mycket pÄ att de Àldre folkrörelsernas organisationsprinciper förlorar mark. I dess stÀlle har principer som centralisering och avlönat ledarskap kommit att ta över allt mer. Uppsatsen syftar dÀrför till att försöka analysera hur det ökade ekonomiska inslagen i det ?traditionella ideella föreningslivet? pÄverkar utvecklingen av socialt kapital i samhÀllet? Teoretiskt har frÀmst Putnam kommit att anvÀndas som anser att deltagandet i frivilliga sammanslutningar utgör grunden för skapandet av socialt kapital.
Evidensbaserad praktik i socialt arbete
The purpose with this review is to investigate evidence-based practice (EBP), and which arguments are used to justify EBP. The year of 2006 Bergmark and Lundström published an article regarding the problems concerning EBP. They are discussing that several different definitions of EBP are existing, which they mean can lead to difficulties using the EBP-methods in real life. In this study six articles, from the years 2007-2011, have been analyzed using Mertons structure-functional theory and Lipskys theory of street-level bureaucracy. Different definitions of EBP are discussed in the articles and there seem to be a need to clarify the concept.
Könsskillnader i upplevelse och anvÀndande av socialt stöd pÄ arbetsplatsen
This study examines gender differences in the perception and utilization of social support in traditional female- and male workplaces. This study confirms results from earlier studies which suggest that there are gender differences. The survey instrument measures four types of social support: informational, instrumental, appraisal and emotional among 314 working women and men. Women report higher levels of social support on all four types. There is a significant difference in instrumental support between women working in female dominated workplaces compared to men working in male-dominated workplaces and between some of the trades.
FörÀldraskap, ett socialt problem? En diskursanalys frÄn nu och dÄ
Syftet med denna uppsats Àr att belysa och förstÄ hur fenomenet förÀldraskap konstruerats över tid, för att försöka förstÄ varför förÀldraskap idag krÀver insatser frÄn riksdag och regering och pÄ sÄ sÀtt kan liknas vid ett socialt problem. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur har fenomenet för-Àldraskap konstruerats pÄ 1970-talet och idag? Har förÀldraskapet Àven tidigare inneburit problem och hur sÄg dessa problem i sÄ fall ut? Vilka likheter och skillnader finns det i hur förÀldraskapet framstÀlls pÄ 1970-talet och idag? Den metod som anvÀnts i uppsatsen Àr diskursanalys. De teore-tiska perspektiv som anvÀnts i studien Àr socialkonstruktivism, teorier om diskurs och teorier om det sociala problemets karriÀr. Empirin bestÄr av 40 artiklar frÄn tidskriften Vi förÀldrar och tvÄ stycken SOU-betÀnkanden.I texterna finner författarna att fenomenet förÀldraskap framstÀlls vara pÄ god vÀg mot att etable-ras som ett socialt problem i samhÀllet.