Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

Efter att en kvinna i PiteÄ dödats av sin före detta sambo, bildades ett manligt nÀtverk i staden med syfte att verka för kvinnofrid. NÀtverket brukar Àven kallas för PiteÄuppropet. Syftet med denna uppsats Àr att genom en kritisk fallstudie studera ett exempel pÄ en lyckad organisering. Min hypotes Àr att de mÀn som tog initiativ till det första mötet hade en hög nivÄ av social kapital. För att testa denna har jag stÀllt upp tre frÄgestÀllningar.

Robert Putnam har argumenterat för att lÀnder med ett starkt och utbrett ideellt engagemang har goda förutsÀttningar för skapandet av socialt kapital. DÄ Sverige, i ett internationellt perspektiv, kan anses ha ett utbrett och aktivt deltagande i frivilliga sammanslutningar torde förutsÀttningarna för skapandet av socialt kapital vara goda i Sverige. TillgÄngen till socialt kapital leder i sin tur, enligt Putnam, till en mer generell tillit och ett förtroende som strÀcker sig utöver de individuella kontaktnÀten och slutligen Àven innefattar samhÀllet i stort. En hög grad av socialt kapital utvecklar alltsÄ en förmÄga att inte bara se till sin egen nytta utan Àven till samhÀllets bÀsta. En rad studier pekar emellertid pÄ att det traditionella föreningslivet stÄr inför stora svÄrigheter med bland annat ett minskat engagemang och allt fÀrre medlemmar vilket skulle kunna lÄta pÄskina att det en gÄng sÄ starka sociala kapitalet i Sverige hÄller pÄ att urholkas.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utifrÄn det salutogena perspektivet identifiera och analysera de faktorer som inverkar pÄ chefs- och ledarskapets kÀnsla av sammanhang pÄ den operativa nivÄn inom hemtjÀnsten/ordinÀrt boende. Detta studerades utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur upplever cheferna sitt chefs- och ledarskap utifrÄn det organisatoriska perspektivet? Hur upplever cheferna att förutsÀttningarna för det egna chefs- och ledarskapet Àr? Hur kan chefers kÀnsla av sammanhang utifrÄn det organisatoriska perspektivet och ledarskapets förutsÀttningar förstÄs/förklaras? En kvalitativ metod i form av intervjuer anvÀndes och elva enhetschefer frÄn fem olika stadsdelar i Göteborgs stad ingick i studien. Det framkom att flera faktorer sÄsom tydlighet, stuprörstÀnk och möjlighet till delaktighet kunde kopplas till den organisatoriska kontexten. Faktorer som lyftes fram och som hörde till förutsÀttningarna för chefs- och ledarskapet var uppdelningen mellan chefskap och ledarskap, administrativt stöd, handlingsutrymme, den egna bakgrunden och motivation.

Alkohol förekommer i mÄnga mÀnniskors vardag och det Àr ett fenomen vi har att förhÄlla oss till. Samtidigt Àr alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det Àr i vÄr mening dÀrför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta fÄr för konsekvenser för vÄr förstÄelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi anvÀnt oss av diskursanalys, mer specifikt sÄ har vi anvÀnt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssÀtt och metod.

Titel: Synen pĂ„ genus och dess pĂ„verkan pĂ„ ungas problematikFörfattare: Karen Arandia & Katarina AxelssonÖrebro universitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetTeorier och metoder i socialt arbete CC-uppsats, 15 poĂ€ngHt 2010  SammanfattningStudien syftar till att undersöka hur socialsekreterare uppfattar 3 § Lag (1990:52) med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om VĂ„rd av Unga (LVU) och ungas problematik i förhĂ„llande till denna, utifrĂ„n ett genusperspektiv. Detta utifrĂ„n intervjuer med fem socialsekreterare som besitter erfarenhet gĂ€llande paragrafen. Studien Ă€r framarbetad utifrĂ„n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet bestĂ„r av socialsekreterarnas syn pĂ„ kriterierna i 3 § LVU i förhĂ„llande till kön, deras syn pĂ„ rĂ€ttsystemet, och hur den egna yrkesrollen pĂ„verkas av samhĂ€llsvĂ€rderingar gĂ€llande kön och genus. Vidare hur detta kommer till uttryck och pĂ„verkar arbetet med unga.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utslÀpp, dÀr de flesta urval baserats pÄ OECD medlemslÀnder, har fÄtt varierande resultat. Den hÀr studien anvÀnder sig av bÄde OECD medlemslÀnder och lÀnder som inte Àr medlemmar i OECD. Urvalets data baseras pÄ Ären 1971-2010 för totalt 57 lÀnder frÄn runt om i vÀrlden. Resultaten visar tecken pÄ ett inverterat U-format förhÄllande mellan koldioxidutslÀpp och inkomstnivÄ, men att ett monotont stigande förhÄllande inte kan avfÀrdas. Enligt de uppskattade ekvationerna Àr inkomstnivÄn dÀr utslÀppen tenderar att minska lÀgre för hela urvalet Àn för bÄde OECD-medlemslÀnderna och lÀnderna som inte Àr medlemmar i OECD.

Detta Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka hur genus ger sig uttryck i ledarskap hos enhetschefer inom socialt arbete. Den frÄgestÀllning som vi har valt att undersöka Àr hur kvinnliga och manliga enhetschefer inom socialt arbete ser pÄ sitt ledarskap. Vi har undersökt hur manliga och kvinnliga enhetschefer beskriver sitt ledarskap, sina ledaregenskaper samt hur de beskriver andras egenskaper. Vi har valt att definiera genus, kön, ledarskap, maskulint, och feminint dÄ dessa begrepp innehÄller mÄnga tolkningar. Studiens resultat bygger pÄ kvalitativa intervjuer med manliga och kvinnliga enhetschefer inom socialt arbete.

Bakgrund och problemformulering: Vi belyser historiskt hur en god sjuksköterska borde och bör vara, vilka dygder förutsattes samt vilka krav som stÀlls idag utifrÄn yrkets profession. VÄrdandet Àr en moralisk verksamhet dÀr moraliska frÄgestÀllningar uppstÄr och sjuksköterskor behöver moralisk kÀnslighet för att kunna fatta rÀtt beslut för patienterna. Sjuksköterskorna vill ge god vÄrd och vara goda. FörutsÀttningen för att kunna ge god vÄrd Àr bland annat en god arbetssituation. Arbetsmiljön för sjuksköterskor Àr istÀllet pÄfrestande och rapporter om sjukskrivningar visar att stressrelaterade besvÀr har ökat de sista Ären.

Brottsligheten i Sverige har ökat. TvÄ av fem individer Äterfaller i brott efter frigivning. De individer som lever i utanförskap och kriminalitet Àr i en utsatt position. Flertalet av kriminalvÄrdens klienter har behov av insatser frÄn olika verksamheter för att klara sig frÄn Äterfall i kriminalitet. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse om vad före detta kriminella anser har varit betydelsefullt i deras process att lÀmna sin kriminella livsstil.

Frivilligt socialt arbete prÀglas ofta av en asymmetrisk relation, dÀr den frivillige ger och hjÀlpmottagaren tar emot. Denna asymmetri kan vara problematisk och kan pÄverka vilka drivkrafter som ligger bakom engagemang. En frivillig verksamhet som betonar ömsesidighet Àr Svenska Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade. Denna verksamhet beskrivs som ett försök att underlÀtta introduktionen i det svenska samhÀllet för personer som nyligen invandrat. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att förstÄ drivkrafterna bakom frivilligas engagemang i Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade.

Ett flertal studier har pÄvisat det sociala stödets betydelse för Àldres hÀlsa och vÀlmÄende. Denna studie syftar till att beskriva Àldre personers upplevelser av socialt stöd samt utforska i vilken omfattning Àldre personer erfar sig ha stöd av familj, vÀnner, föreningar och andra sociala grupper samt samhÀllet. Studien genomförs med hjÀlp av djupintervjuer av Àldre personer över 80 Är, boende i Oskarshamns kommun. De Àldre finner socialt stöd frÄn familj och vÀnner vara viktigt, dÄ det bland annat innebÀr trygghet, glÀdje, tillit och gemenskap. Informanterna uppger sig ha ett stort stöd frÄn familj och vÀnner vilket anses betyda mycket för deras vÀlmÄende.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med att inkludera barn med autism i förskolan och hur de bidrar till social utveckling, och vilka verktyg som anvÀnds. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sju förskollÀrare som arbetar pÄ olika förskolor. Resultatet visar att förskollÀrarna ansÄg att det var svÄrt att bygga upp ett socialt samspel mellan det autistiska barnet och de övriga barnen. Det uppkom inga leksekvenser mellan det autistiska barnet och de övriga barnen eftersom barn med autism har svÄrt med socialt samspel och att kommunicera. Det framkom att de vuxna har en betydelsefull roll för barn med autism, eftersom vuxna lÀttare förstÄr dem.

"Pojkar bara brÄkar och förstör, det Àr inte roligt att leka med dem" - Yasmin, Hedda och Felicia 9 Är (Henkel, Tomicic 2009, s. 115).VÄr studie har i syfte att studera om pojkar och flickor positionerar varandra olika utifrÄn genus. VÄr utgÄngspunkt Àr att kön Àr socialt konstruerat (SOU 2006:75, s. 32). Vi vill Àven undersöka om det finns synliga maktstrukturer i leken i förskolans hemvrÄ, nÄgot som förut benÀmndes som dockvrÄ (SOU 2006:75, s.

Bakgrund: I Sverige brÀnnskadas cirka 20 000 personer om Äret och cirka 1 363 patienter per Är vÄrdas pÄ sjukhus för sina brÀnnskador. Livskvalitet betyder olika för samtliga mÀnniskor beroende pÄ vilken situation personen befinner sig i. En brÀnnskada orsakad av en olyckshÀndelse kan utlösa en psykisk kris. Krisens faser Àr: chockfas, reaktionsfas, bearbetningsfas och nyorienteringsfas. En persons förmÄga att hantera svÄrigheter i livet kan förstÄs utifrÄn kÀnsla av sammanhang (KASAM).