SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarVÄrt syfte Àr att undersöka om platscheferna pÄ ett byggföretag i Stockholm anvÀnder sig av nÄgra strategier för att kunna hantera de krav arbetet medför. Vidare vill vi ta reda pÄ hur de beskriver och upplever sin psykiska och sociala hÀlsa.Vi utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur upplever platscheferna sin egen hÀlsa?? Gör platscheferna nÄgra medvetna hÀlsobringande val för att frÀmja sin hÀlsa, och isÄfall vad?? Vad anvÀnder sig platscheferna av för copingstrategier mot de krav arbetet stÀller?MetodSom metod anvÀndes en enkÀt som bestod mestadels av öppna frÄgor. Efter ett bekvÀmlighetsurval skickades enkÀten ut till 24 platschefer pÄ ett byggföretag. EnkÀtsvaren sammanstÀlldes varpÄ författarna analyserade och tolkade resultatet.ResultatPlatscheferna i studien har till synes en god sjÀlvupplevd hÀlsa.

SammanfattningStudien utgĂ„r frĂ„n Aron Antonovskys teori om kĂ€nsla av sammanhang (KASAM) och hur detta relaterar till elevers kĂ€nsla av sammanhang i sitt lĂ€rande utifrĂ„n begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.Syftet med studien var att undersöka i vilken utstrĂ€ckning elever upplever att det salutogena synsĂ€ttet/förhĂ„llningssĂ€ttet genomsyrar lĂ€randet inom vuxenutbildningen. Syftet preciserade med följande frĂ„gestĂ€llningar: I vilken grad upplever eleverna sitt lĂ€rande som begripligt? I vilken grad upplever eleverna sitt lĂ€rande som hanterbart? I vilken grad upplever eleverna sitt lĂ€rande som meningsfullt? Är det salutogena synsĂ€ttet mer vedertaget i nĂ„gon specifik elevgrupp? Finns det samband mellan elevers upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet? Förekommer det nĂ„gon könsskillnad i elevernas upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet? EnkĂ€tundersökningen genomfördes i fem olika klasser pĂ„ olika nivĂ„er dĂ€r urvalet bestod av 140 elever inom vĂ„rd- och omsorgsutbildning. EnkĂ€ten bestod av pĂ„stĂ„enden utifrĂ„n begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. De statistiska analyser som anvĂ€ndes var ANOVA, multivariat variationsanalys (MANOVA) samt faktoranalys. Resultatet visade att det fanns en skillnad mellan de olika klasserna Bas (termin 1), Djup (termin 2), Profil (termin 3), LĂ€rling och VOS (en klass med elever med svenska som andrasprĂ„k) upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i lĂ€randet.

Studiens syfte var att undersöka pÄ vilket sÀtt ungdomar upplever att deras kÀnsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet pÄverkats av den drogförebyggande insats de varit föremÄl för. De frÄgestÀllningar som undersökningen tog avstamp i var följande: Hur ser ungdomarna pÄ insatsen, Àr den nÄgot de kan begripa syftet med? I vilken bemÀrkelse kan ungdomarnas förmÄga att hantera droger anses ha förÀndrats sedan de pÄbörjade kontakten med Ungdomsteamet? PÄ vilket sÀtt har ungdomarnas kÀnsla av meningsfullhet förÀndrats sedan tiden för insatsen? Detta undersöktes genom en kvalitativ samtalsintervjuundersökning med fyra respondenter, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn. Studiens teoretiska utgÄngspunkt var Aaron Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang (KASAM), med dess begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Materialet analyserades med hjÀlp av hermeneutisk tolkningsstrategi, för att finna vad dessa begrepp bestÄr, och pÄverkas av, i detta sammanhang.Resultatet i undersökningen visade att insatsen hade pÄverkat kÀnslan av begriplighet dÄ syftet med denna framstÄtt som klart.

SammanfattningBakgrund: Äldre Ă€r en vĂ€xande grupp i samhĂ€llet som Ă€r samtidigt sĂ„rbar ur ett hĂ€lsosynpunkt. Detta pĂ„ grund av de fysiologiska förĂ€ndringarna och förĂ€ndringarna i livssituationen. FörĂ€ndringarna i livssituationen sĂ„ som pensionering och förlusta av partner kan förknippas orsaka kĂ€nslor av ensamhet och meningslöshet.Syfte: Syftet med undersökningen Ă€r att framförallt belysa omrĂ„det upplevd ensamhet-hĂ€lsa-meningsfullhet hos seniorer. Studiens sekundĂ€ra syfte Ă€r att undersöka huruvida den upplevda ensamheten har nĂ„gon relation till upplevelse av hĂ€lsa hos seniorer samt att se om den upplevda meningsfullheten i livet har nĂ„gon relation till upplevelser av hĂ€lsa och ensamhet.Metod: Ett frĂ„geformulĂ€r (Health Profile Institute Seniorprofil) delades ut till 25 hemmaboende seniorer (65Ă„r och uppĂ„t) frĂ„n TĂ€by kommun. Testpersonerna var besökare pĂ„ TĂ€by Seniorcenter.   FrĂ„geformulĂ€r fylldes i pĂ„ egen hand.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur personer som har Àldreomsorg upplever sina möjligheter att kunna pÄverka innehÄllet i vardagen. I syftet ligger ocksÄ att kunna belysa den Àldre personens upplevelse av vardagen med utgÄngspunkt i delaktighet och meningsfullhet. I studien söker vi svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur upplever Àldre personer sin vardag? Hur upplever Àldre personer sina möjligheter att göra val som rör vardagen? Hur kan Àldre personer vara delaktiga i sin vardag? Hur kommer meningsfullhet till uttryck i vardagen för Àldre?Studien har en kvalitativ ansats och studiens data Àr inhÀmtad genom nio intervjuer med Àldre som har Àldreomsorg. Respondenterna Àr Àldre personer över 65 Är som har Àldreomsorg inom hemtjÀnst och sÀrskilt boende.Resultatet av studien visar att den Àldre personen upplever sin vardag utifrÄn insikten om sina fysiska förutsÀttningar och begrÀnsningar.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och förklara vad börsnoterade företag redovisar som socialt ansvar. Fokus i denna uppsats Àr att granska vad företag sjÀlva lÀgger störst vikt vid i sitt frivilliga arbete i upprÀttandet av en hÄllbarhetsredovisning och vilket socialt ansvar de anser sig ta..

Studiens huvudsakliga slutsats Àr att majoriteten av studenterna pÄ Handelshögskolan i Göteborg inte prioriterar socialt ansvarstagande hos en framtida arbetsgivare. Socialt ansvar anses vara den minst viktiga faktorn dÄ endast 18 procent avrespondenterna markerade socialt ansvarstagande som en av de fem viktigaste faktorerna hos en framtida arbetsgivare.

Studiens syfte var: (1) att undersöka sambandet mellan KÀnsla av Sammanhangs (KASAM) kategorier begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och psykologiska fÀrdigheter enligt nÄgra av Ottawa Mental Skills Assessment Tool (OMSAT) kategorier t.ex.: mÄlsÀttning, sjÀlvförtroende och fokus för unga fotbollsspelare pÄ elitnivÄ, samt (2) att undersöka om könsskillnader fanns. För mÀtning av KASAMs kategorier anvÀndes LivsfrÄgeformulÀret (KASAM-29; Antonovsky, 2005). För att mÀta fotbollsspelarnas psykologiska fÀrdigheter anvÀndes OMSAT-3 (Durand-Bush et al., 2001). I studien deltog 224 undersökningsdeltagare som var mellan 15 och 17 Är gamla (N = 224, M = 15,95, SD, = 0,80) varav 171 var mÀn (M = 15,98; SD = 0,81) och 53 var kvinnor (M = 15,86 , SD. = 0,76).

Studiens syfte var att undersöka och diskutera moral och etik i socialt arbete genom en litteratur-genomgÄng utgÄende frÄn mötet mellan socialsekreterare och klient. ForskningsfrÄgorna var: ?Vilken Àr etikens roll i socialt arbete? Bidrar etik i socialt arbete till att skapa jÀmnare maktförhÄllanden i samhÀllet? Och: Hur beskrivs och hanteras frÄgorna om etik i fyra rapporter om bemötande och etik i socialt arbete?I den kvalitativa litteraturgenomgÄngen ingÄr moralfilosofiska texter frÄn vÄr egen tid, monografier om allmÀn och tillÀmpad etik för socialt arbete, rapporter om etikens tillÀmpning och problematik och fyra rapporter om bemötande, frÄn tiden mellan 1994 och 2003. Textmaterialet analyserades utifrÄn ett strukturellt perspektiv pÄ socialt arbete och en kritisk-diskursanalytisk metod. Som resultat framkom att etik pÄ grund av de stora skillnaderna mellan etiska mÄlsÀttningar och vardagen inom socialt arbete bara kan betraktas som en faktor bland mÄnga andra i vÀrdering av socialt arbete samt att etik kan anvÀndas bÄde för att skapa medvetande och bÀttre psykosociala arbetsförhÄllanden men ocksÄ för att kamouflera verkligheten och dÀrmed bidra till förtryck..

SammanfattningBakgrund: Äldre Ă€r en vĂ€xande grupp i samhĂ€llet som Ă€r samtidigt sĂ„rbar ur ett hĂ€lsosynpunkt. Detta pĂ„ grund av de fysiologiska förĂ€ndringarna och förĂ€ndringarna i livssituationen. FörĂ€ndringarna i livssituationen sĂ„ som pensionering och förlusta av partner kan förknippas orsaka kĂ€nslor av ensamhet och meningslöshet.Syfte: Syftet med undersökningen Ă€r att framförallt belysa omrĂ„det upplevd ensamhet-hĂ€lsa-meningsfullhet hos seniorer. Studiens sekundĂ€ra syfte Ă€r att undersöka huruvida den upplevda ensamheten har nĂ„gon relation till upplevelse av hĂ€lsa hos seniorer samt att se om den upplevda meningsfullheten i livet har nĂ„gon relation till upplevelser av hĂ€lsa och ensamhet.Metod: Ett frĂ„geformulĂ€r (Health Profile Institute Seniorprofil) delades ut till 25 hemmaboende seniorer (65Ă„r och uppĂ„t) frĂ„n TĂ€by kommun. Testpersonerna var besökare pĂ„ TĂ€by Seniorcenter.   FrĂ„geformulĂ€r fylldes i pĂ„ egen hand.

Uppsatsen undersöker korrelationen mellan socialt kapital pÄ en aggregerad samhÀllsnivÄ och storleken pÄ den ekonomiska ojÀmlikheten. Borde ekonomisk policy ta hÀnsyn till de demokratiska effekterna av inkomstfördelning i vÀlfÀrdssystemet? Teorier om socialt kapital frÄn sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi analyseras och aggregeras sedan till ett gemensamt teoretiskt ramverk för socialt kapital. Ramverket anvÀnds sedan för att analysera hur vÀl demokratin fungerar. Data frÄn World Values Survey, OECD och United Nations University anvÀnds för att statistiskt mÀta korrelationen mellan de tvÄ variablerna socialt kapital och ekonomisk ojÀmlikhet.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

 Föreliggande studie belyser medias hÀlsoinformation med hjÀlp av tidigare forskning och en kvalitativ intervjustudie. MÄlsÀttningen med uppsatsen var att belysa och problematisera hÀlsostuderande unga mÀns uppfattning av dagens hÀlsoinformation i media samt vilken upplevd effekt hÀlsoinformationen kan ha pÄ de unga mÀnnens vÀlbefinnande och vardagliga liv. Föreliggande studie har sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande med fokus pÄ begrepp som socialt stöd, delaktighet och meningsfullhet. I studie ses media som ett lÀrande verktyg och Àven som en plats dÀr social kommunikation kan ske. Resultatet visar att hÀlsoinformationen kan bidra till motivation och kunskap till att sköta sin hÀlsa. De framkom dock att kunskapen nyttjas ofta med kritiska ögon. Resultatet visade Àven att medias hÀlsoinformation kan leda till ohÀlsa och stress pÄ grund av försök att uppnÄ medias hÀlsoideal men Àven upplevd stress över att vara för tillgÀnglig av medias hÀlsoinformation..

En meningsfull tillvaroSyftet med denna studie har varit att undersöka i vilken grad en omsorgsmottagare upplever en meningsfull tillvaro utifrÄn beviljade hemtjÀnstinsatser. Studien har bedrivits genom en halvstrukturerad, kvalitativ intervjumetod med omsorgsmottagare, omsorgsgivare samt bistÄndshandlÀggare och analyser av empirin har utgÄtt frÄn symbolisk interaktionism och dramaturgisk rollteori. Vi har funnit att det som Àr centralt för den enskilde för att kÀnna meningsfullhet Àr den sociala interaktionen tillsammans med andra mÀnniskor, att boendemiljön Àr trivsam och önskvÀrd samt att den enskilde har en kÀnsla av trygghet. Trots det faktum att omsorgs- och serviceinsatser, i olika grad, pÄverkar dessa aspekter Àr studiens viktigaste slutsats att de enskilda vanligtvis inte sammankopplar beviljade insatser med kÀnslan av meningsfullhet. .