Att vara mellanchef Àr pÄ mÄnga sÀtt en utsatt position. Man förvÀntas hantera krav frÄn bÄde över- och underordnade, samt frÄn sina kollegor som befinner sig pÄ samma nivÄ. Inom den offentliga politiska sektorn tillkommer ytterligare en dimension  -  kraven frÄn samhÀllet. Vilka Àr dessa krav? Hur skiljer de sig frÄn varandra? StÄr de i konflikt med varandra? Och framförallt; hur pÄverkar dessa mellanchefer pÄ individnivÄ? Undersökningen utgÄr frÄn Robert Karaseks Krav och kontroll-modell samt Aaron Antonovskys KASAM-teori.

Syftet med denna studie har varit att fÄ inblick i vuxna individers upplevelser av vÀnskap och socialt samspel inom ramen för gemensamt boende. I uppsatsen presenteras och besvaras tre frÄgestÀllningar, vilka lyder: Hur upplever individerna vÀnskap och socialt samspel pÄ sitt gemensamma boende? Vilken funktion fyller det sociala samspelet och vÀnskapen i deras vardagliga liv och i deras framsteg? och Hur kan individernas upplevelser förstÄs utifrÄn begreppen hÀlsa, meningsfullhet och social jÀmförelse? Tio intervjupersoner rekryterades frÄn tre olika boenden; ett hem för vÄrd och boende för individer med missbruksproblematik, ett hem för vÄrd och boende för familjer, samt ett stödboende som frÀmst riktar sig till individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. En av intervjupersonerna avböjde i sista stund vilket gjorde att vi slutligen hade nio informanter till studien. Dessa informanters upplevelser har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer, som spelats in och dÀrefter transkriberats.

Studenter och yrkesutövare i landskapsarkitektur blir tidigt bekantade med termer som genius loci - ?platsens sjÀl? men ofta utan vidare betraktelse. Finns det nÄgot som ?meningsfull? plats? Kan en plats betyda eller representera nÄgot? Vad har ett ord som meningsfull för konnotationer i skapade eller naturliga rum? Denna uppsats redogör en fördjupning i Àmnet meningsfullhet - besjÀlade platser i landskapsarkitektur dÀr uppsatsförfattaren blickar in i andra författares förestÀllningar om meningsfullhet i landskap och trÀdgÄrdar, samt redogör tretton besökares varseblivningar av en specifik plats ? Alnarps vÀsterskog i Lomma, SkÄne..

Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av kÀnsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hÀlsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkÀtundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM Àn japanska studenter med högt socialt stöd.

Syftet med denna studie var att fÄ fördjupad kunskap om hur personer som vÄrdar en Àldre anhörig med en utvecklad demenssjukdom beskriver och upplever sin vardag och livssituation och hur de kan kÀnna meningsfullhet trots den pÄfrestande livssituation de befinner sig i.Mina frÄgestÀllningar var: hur upplever anhörigvÄrdarna sin livssituation och i vilken utstrÀckning ser de en mening i den, hur ser anhörigvÄrdarna pÄ de resurser som stÄr till deras förfogande och hur pÄverkar det deras kÀnsla av att kunna möta och hantera hÀndelser i sina liv samt hur och i vilken utstrÀckning upplever anhörigvÄrdarna livet som förutsÀgbart och förstÄeligt och vilka komponenter bidrar till denna upplevelse? Till analysen av resultaten anvÀndes Antonovskys teoretiska perspektiv kallat ?kÀnslan av sammanhang?. Jag valde att intervjua personer som vÄrdar anhöriga med en utvecklad demenssjukdom. Det verkade vara frÀmst fyra aspekter i intervjupersonernas liv som pÄverkade deras upplevelser av meningsfullhet i livet. De var deras positiva syn pÄ livet, deras starka och tÀta nÀtverk, deras möjligheter att komma ifrÄn för attutöva sina respektive arbeten och intressen samt deras upplevelse av att den de vÄrdar kan uppskatta och njuta av den vÄrd och omsorg de ger till dem..

Studien har sin utgÄngspunkt i ett samarbetsprojekt mellan Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg och daglig verksamhet i SDF Norra Hisingen. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka mötet i samarbetsprojektet mellan Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) och daglig verksamhet i SDF Norra Hisingen. Vidare Àr uppsatsens syfte att undersöka projektdeltagarna syn pÄ produktens betydelse, samt delaktighet och meningsfullhet inom daglig verksamhet. Kraven pÄ kommunerna skÀrps dÄ behovet för insatsen daglig verksamhet har ökat stadigt det senaste decenniet. Detta stÀller krav pÄ bÄde formen och innehÄllet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad det Àr som gör att elever kan uppleva det som meningsfullt att arbeta med de olika delarna i estetiska arbetsprocesser. SlöjdÀmnet och bildÀmnet i grundskolan innehÄller processer dÀr eleven sjÀlvstÀndigt utvecklar idéer. Vilka förutsÀttningar krÀvs för att det ska bli meningsfullt för eleverna att utveckla sina idéer, vilja genomföra dem med omsorg, och Àven pröva resultatet i ett socialt sammanhang eller för sin egen erfarenhets skull. Forskare beskriver de estetiska Àmnena som viktiga för den personliga identitetsutvecklingen, och att eleven fÄr möjlighet till kreativitetsutveckling genom att följa ett arbete frÄn ?ax till limpa?.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kriminalvÄrdspersonalens psykosociala arbetsmiljö utifrÄn faktorerna krav, kontroll och socialt stöd. Vidare undersöktes chefernas uppfattning om hur personalen upplever den psykosociala arbetsmiljön utifrÄn faktorerna krav, kontroll och socialt stöd.Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som genomfördes med totalt 15 deltagare varav 10 var kriminalvÄrdspersonal och 5 var chefer pÄ en sluten anstalt.Resultatet i undersökningen delas in i ett tema, psykosocial arbetsmiljö med fyra kategorier: krav, kontroll, socialt stöd arbetskamrater och socialt stöd chef.Resultaten visade att kriminalvÄrdspersonalen upplevde höga krav, lÄg kontroll, bra socialt stöd frÄn arbetskamrater och ett lÄgt socialt stöd frÄn chef. Vidare visade resultatet frÄn cheferna att de upplevde att personalen hade höga krav, lÄg kontroll, bra socialt stöd frÄn arbetskamrater och ett bra socialt stöd frÄn chef.Avslutningsvis framkom att personalens psykosociala arbetsmiljö kan pÄverkas negativt om det finns en diskrepans mellan personal och chefers upplevelse om personalens psykosociala arbetsmiljö utifrÄn krav, kontroll och socialt stöd. Resultatet diskuterades utifrÄn tidigare forskning och teoretiska referensramar..

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhÀllet. Men vilken betydelse har vÀlfÀrden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa gÄr sÄ lÄngt som att sÀga att trygghet Àr en fundamental faktor för att undvika sociala fÀllor. Men kan man dÄ skapa socialt kapital genom vÀlfÀrden? Detta skulle innebÀra att en generösare vÀlfÀrd mer Àr en investering för samhÀllet Àn en vÀlgörenhet..

Denna studie Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ Antonovskys teori om salutogenes och dess centrala begrepp, ?kÀnsla av sammanhang? (KASAM). Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om det salutogena synsÀttet har betydelse för bistÄndsprocessen, samt hur KA-SAM stÀrks i denna process. Resultatet som presenteras beskriver de tre delarna i KASAM: begriplighet, meningsfullhet samt hanterbarhet och hur dessa stÀrks i bistÄndsprocessen. I studien har det framkommit att bistÄndshandlÀggarna stÀrker de tre delarna av KASAM pÄ olika sÀtt, men vi kan inte finna nÄgra belÀgg för att det salutogena synsÀttet Àr avgörande för deras sÀtt att stÀrka KASAM hos individen.

VÄrt syfte Àr att se hur begreppet socialt arbete konstrueras genom tal och text, av studenterna pÄ socialarbetarprogrammet Högskolan Dalarna. Detta har vi gjort genom att titta pÄ hur diskursen socialt arbete ser ut hos studenterna pÄ termin ett respektive termin fem. Vi kommer att titta pÄ frÄgestÀllningarna ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att se hur studenterna med hjÀlp av sprÄket konstruerar innebörden av begreppet socialt arbete. Vi gjorde sex stycken semistrukturerade intervjuer som vi sedan har analyserat genom ett diskursanalytiskt perspektiv. Vi har anvÀnt oss av Norman Fairclough kritiska diskursanalys men har anpassat hans modell till vÄr undersöknings syfte och frÄgestÀllning.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Författaren till detta arbete har anledning att tro att piloter frÄn olika flygsystem inom Flygvapnet kÀnner olika stor grad av meningsfullhet med det arbete de utför. I detta arbete gör författaren en undersökning dÀr han utifrÄn ett beteendevetenskapligt perspektiv försöker pÄvisa sÄdana skillnader mellan stridspiloter och transportflygpiloter. Samt vilka effekter dessa skillnader i sÄ fall kan innebÀra för piloternas hÀlsa och motivation i sÄvÀl yrket som i livet i allmÀnhet. Författaren beskriver utifrÄn Aaron Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang (KASAM) hur det gÄr att förklara varför vissa mÀnniskor Àr bÀttre rustade Àn andra för att klara av problematiska situationer eller svÄra hÀndelser. Vidare beskriver författaren Àven vikten av att individer kÀnner en meningsfullhet i det arbete de utför och hur detta kan pÄverka deras vilja till att stanna kvar i det.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vetenskapen om lycka kan vara relevant isocialt arbete.FrÄgestÀllningar: Mina frÄgestÀllningar Àr:- Vad Àr lycka och vilka Àr dess bestÀmningsfaktorer?- Hur kan lyckans bestÀmningsfaktorer förstÄs i relation till perspektiv i socialt arbete?- Vad kan lyckoforskningen bidra med i socialt arbete?Metod: Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ litteraturstudie - en sÄ kallad litteraturöversikt - sommetod, och har haft en hermeneutisk ansats. Jag har haft för avsikt att skapa en överblick överlyckoforskningen och perspektiv i socialt arbete, samt förstÄ och finna skÀrningspunkter mellande tvÄ vetenskaperna.Sammanfattning och resultat: Lyckoforskningen visar att de viktigaste kÀllorna till denindividuella lyckan Àr fÄ till antalet och att det som gör oss mÀnniskor lyckliga Àr ganska sjÀlvklarafaktorer som finns i vardagslivet. Sammanfattningsvis visar mina resultat och min analys att detfinns flera skÀrningspunkter mellan perspektiv i socialt arbete och lyckoforskningen. Vetenskapenom lycka kan vara relevant i socialt arbete och ge socialarbetaren lÀrdomar och vÀgledning iarbetet med mÀnniskor..

Sjuksköterskor kommer genom sin profession i kontakt med bÄde födelse och död. För personer som inte har lÄng tid kvar i livet Àr det av betydelse att vÄrden sker pÄ ett sÄdant sÀtt att deras vÀrdighet kan skyddas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda patienter vid livets slutskede. Tio vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att kÀnna meningsfullhet genom att kunna tillgodose patientens behov, att bli medveten om och kunna hantera egna kÀnslor i svÄra situationer, att anvÀnda personlig erfarenhet för att möta behov hos patienter och anhöriga, att kunna se döden som god.