Syftet med den kvantitativa studien var att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och mÀn i substitutionsbehandling vid opiatberoende, nÀr det gÀller relationer till barn, nÀrstÄende samt socialt nÀtverk. Sett ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv har substitutionsbehandling fÄtt ett allt större intresse genom Missbruksutredningens (SOU 2011:6) förslag om en ökning och tillgÀnglighet till denna behandlingsform. Resultatet visar pÄ bÄde skillnader och likheter mellan könen. De största skillnaderna Äterfanns betrÀffande relationer till barn. Slutsatsen Àr att det Àr troligt att relationer till barn, nÀrstÄende och socialt nÀtverk förbÀttras av pÄgÄende substitutionsbehandling.

I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och nĂ€r detta Ă€r otillrĂ€ckligt uppkommer fattigdom. Med utgĂ„ngspunkt i lĂ€ran om mĂ€nskligt beteende analyseras mikrokreditens vĂ€rde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som bestĂ„r av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill sĂ€ga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nĂ€tverk som upprĂ€tthĂ„ller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lĂ€rprocess som krĂ€ver stĂ€ndig revidering, dĂ€r entreprenörerna pĂ„ marknaden skapar kapitalkombinationer baserade pĂ„ subjektiv kunskap och förvĂ€ntningar.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

LÀroplanen (Lpo 94) krÀver att skolans undervisning ska rikta sig mot varje enskild individs behov, bakgrund och förutsÀttningar för att pÄ bÀsta sÀtt förbereda och fostra varje elev till en framtida verksam medborgare. Forskning pÄ omrÄdet betonar Àven den om vikten av individanpassad undervisning. Problematiken ligger i att skolan Àr uppbyggd efter grupper vilket försvÄrar detta krav/mÄlsÀttning. Kunskapsskolan Àr en skolan som vÀxt upp till följd av Lpo 94 och har som mÄl att skapa en individuell lÀrandemiljö. Med utgÄngspunkt i detta Àr mitt syfte att undersöka hur medvetenheten Àr hos lÀrare pÄ Kunskapsskolan gÀllande individuellt lÀrande.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Arbetet handlar om vad det Àr som ger en kÀnsla av sammanhang i rollen som nyutexaminerad lÀrare. UtifrÄn begreppen hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet har vi gjort en kvalitativ intervju med tre förskollÀrare och sex grundskollÀrare. FrÄgorna var begrÀnsade till omrÄdena som berörde mottagandet och introduktionen, mötet med barngruppen och kollegor, personliga egenskaper och utbildning samt goda rÄd till oss som blivande lÀrare. Intervjuresultatet visar att för att fÄ en kÀnsla av sammanhang under första tiden som lÀrare sÄ mÄste helheten fungera. Det Àr en kombination av en bra gemenskap och stöd frÄn kollegor och skolledning, arbetet med barnen, förÀldrarna och ens egen drivkraft och motivation samt att ens arbete kÀnns nÄgorlunda strukturerat, som gör att denna kÀnsla infinner sig.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att med hjÀlp av sociologiska teorier undersöka orsakerna till att maskrosbarn trots en destruktiv uppvÀxtmiljö kan utvecklas till socialt fungerande mÀnniskor. Maskrosbarnen i denna studie har vuxit upp med missbruk och/eller psykisk sjukdom hos förÀldrar i barndomen. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra olika teman: det sociala arvet, skola och arbete, socialt nÀtverk samt hÀlsa och vÀlmÄende. Vilket vi sedan analyserade med hjÀlp av de teoretiska tolkningsramarna, Antonovskys teori KASAM och Bourdieus teori om Klassreproduktion. Resultaten visade att förekomsten av trygghetspersoner i barndomen samt möjligheten att uppleva en annan familjedynamik och miljö Àn deras egen hemmiljö har pÄverkat dem positivt.

Denna uppsats Àr en utvÀrdering av stödsökandes upplevelser av kontakt med Sveriges tjejjourer och deras upplevelser av stödbehov. Syftet med utvÀrderingen var att undersöka hur de stödsökande upplever det stöd de fÄr i sin kontakt med tjejjourerna och att inkludera de stödsökande i utvecklingen av tjejjourernas verksamhet. Detta genom att ta reda pÄ vilka behov de stödsökande anser sig ha dÄ de kontaktar en tjejjour. Empirin samlades in genom en kvalitativ enkÀt avsedd för tjejer som varit i kontakt med tjejjourerna. Empirin hanterades genom innehÄllsanalys och kategoriserades under teman.

Den psykosociala arbetsmiljön som personliga assistenter har liknar inte den pÄ nÄgon annan arbetsplats. Eftersom personliga assistenter ofta arbetar i brukarens hem kan det uppstÄ situationer dÀr det kan upplevas som att assistenten inkrÀktar pÄ brukarens, och brukarens familjs, privatliv. Arbetet fordrar Àven att assistenten kan variera, hÄlla en balans mellan nÀrhet och distans, samt att stödja och stÀlla krav efter vad situationen krÀver. En av de huvudsakliga frÄgestÀllningarna i detta examensarbete Àr huruvida personliga assistenter har ett behov av att fÄ prata med nÄgon om sitt arbete, dÄ mÄnga bÄde arbetar ensamma hos brukaren och har tystnadsplikt. Den psykosociala arbetsmiljön Àr ocksÄ av stor vikt för de personliga assistenternas behov av stöd utifrÄn.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur invandrarföreningar arbetar med integration samtidigt som de vill motverka splittringar inom den egna folkgruppen. Genom kvalitativa intervjuer har jag varit i kontakt med tre föreningar vars ordföranden jag intervjuat. DÀrefter har intervjuerna analyserats genom metoden grundad teori. Vidare har jag med hjÀlp av studiens teoretiska utgÄngspunkter: Socialt kapital, etnicitet och kultur samt integration tolkat materialet och satt det i bredare sammanhang vilket har bidragit till en analys. Den övergripande slutsatsen Àr att föreningarna har en vÀldigt central och betydande roll i mÀnniskors liv.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.