OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Lojalitet, socialt stöd och motivation anses vara vÀsentliga faktorer för företags framgÄng. Bemanningsföretag verkar i en expansiv bransch dÀr konkurrensen om lönsamma affÀrer och professionella medarbetare ökar. Med utgÄngspunkt frÄn att konkurrensen inom branschen kommer att öka finns det fördelar med att verka för en ökad lÄngsiktighet vad gÀller anstÀllningstiden i branschen. Syftet med studien var att undersöka hur ett bemanningsföretags interna medarbetare och externa konsulter upplevde konsultrollen, lojalitet, socialt stöd, kommunikation och motivation samt eventuella diskrepanser mellan de interna medarbetarna och externa konsulternas inom dessa omrÄden. Kvalitativ metod har anvÀnts och semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio respondenter.

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bÀttre Àn andra i pÄfrestande situationer har vÀckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansÄg att socialt stöd frÄn omgivningen hade hjÀlpt dem att anpassa sig till sjukdomen. VÄrden, i form av bland annat lÀkare, framstod som ett sÀrskilt viktigt socialt stöd.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Cirka 250 000 barn runt om i vÀrlden insjuknar varje Är i cancer. Cancer Àr olika sjukdomar som innebÀr en rubbad celldelning. Cytostatika, operation samt strÄlbehandling Àr de tre olika behandlingsmetoderna som anvÀnds för att behandla cancer. NÀr ett barn lider av cancer pÄverkar det hela familjens livsvÀrld och vardag, inte minst förÀldrarnas. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser av att leva med barn som har cancer.

Kuratorer inom hÀlso- och sjukvÄrden har lÀnge kÀmpat för en legitimering. I Socialstyrelsens rapport (2014) anses nu att en yrkeslegitimation Àr nödvÀndigt för att stÀrka patientsÀkerheten samt att höja yrkeskompetensen. Denna studie Àr en pilotstudie i Kuratorsklinikens forskningsprojekt som handlar om evidensbaserad praktik. Studien handlar om vilka insatser samt arbetsmetoder som kuratorer arbetar efter dÄ de genomför stödsamtal. Vidare Àr syftet att fÄ en ökad förstÄelse om kuratorers praktik Àr mer evidensbaserad eller erfarenhetsbaserad.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Syfte: Att undersöka om sjuksköterskor pÄ en akutmottagning upplever stress och tidsbrist och hur de dÄ anser att det pÄverkar deras vÀlmÄende. Metod: Kvalitativ intervjustudie dÀr tolv semistrukturerade intervjuer utfördes  med sjuksköterskor som arbetade pÄ ett universitetssjukhus akutmottagning.Intervjuerna transkriberades och analyserades med latent innehÄllanalys enligt Graneheim och Lundmans modell samt Aaron Antonovskys hÀlsomodell. Resultat: Sjuksköterskorna var eniga om att stress och tidsbrist tillhörde vardagen i deras arbete. Stress kunde vara bÄde negativt och positivt beroende pÄ om den var kronisk eller akut. Den kroniska stressen ansÄg sjusköterskorna pÄverka deras vÀlmÄende negativt, medans den akuta stressen kunde ha god effekt pÄ vÀlmÄendet. Sjuksköterskorna upplevde ett vÀlmÄende vid positiv kÀnsla av sammanhang (KASAM, hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet). Hanterbarhet fanns nÀr de hade kontroll över situationen.

Coronary artery bypass grafting (CABG) föregÄs av en vÀntetid som kan vara pÄfrestande för patienten i och med att en hjÀrtkÀrlsjukdom Àr ett livshotande tillstÄnd. Effektivi-sering inom sjukvÄrden har lett till förhÄllandevis korta vÄrdtider efter detta ingrepp. Med tanke pÄ den relativt lÄnga rehabiliteringsfas som följer lÀggs mycket av ansvaret för ÄterhÀmtningen pÄ patient och dennes nÀrstÄende i hemmet. Syftet med studien var att belysa det sociala stödet och dess betydelse för patienten i samband med en CABG-operation. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

SprÄkstörning Àr ett funktionshinder som inte kan kompenseras fullt ut och som kvarstÄr genom livet men Àndra karaktÀr över tid. VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt sprÄkstörningen Àr ett handikapp för barn i Älder 4 - 16 Är i ett socialt och kommunikativt sammanhang.Studien baseras pÄ intervjuer av pedagoger, specialpedagoger och logopeder. Vi har Àven undersökt uppfattningen hos förÀldrar till barn i sprÄkklass med hjÀlp av enkÀter. Resultatet av vÄra intervjuer bekrÀftar de erfarenheter vi sjÀlva har frÄn arbete med sprÄkstörda barn. En sprÄkstörning Àr ett socialt och kommunikativt handikapp.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

Studien uppmÀrksammar komplexiteten i relationen mellan socialt arbete och sociala medier, med fokus pÄ narrativ kring socioekonomiska strukturer och dess konstruktion. ?Fattigbloggen? som personligt, offentligt och politiskt debattforum tjÀnstgjorde som exempel pÄ ett i svensk kontext försök till omarbetning av existerande synsÀtt, vars dialog lade grunden för uppsatsens analytiska resonemang angÄende vÀlfÀrdspolitikens hantering av strukturell ojÀmlikhet. Valet att anvÀnda tematiskt inriktad narrativ metod resulterade i slutsatsen att genomslag av sanningar som sprÄkligt konstruerade fenomen underlÀttas av mediemiljöns möjlighet att nÄ ett vidstrÀckt upptagningsomrÄde. BerÀttelser om kollisionen mellan organisation och allmÀnhet kunde dÀrmed betraktas som tillrÀckligt inflytelserika för att etablera det dominerande sÀttet att se pÄ socialtjÀnsten; ett faktum som tydliggjorde nödvÀndigheten med ökad mediemedvetenhet inom socialt arbete.