Hantverk har försvunnit mer och mer inom arbetsterapin och speciellt inom somatisk verksamhet. Frågan är om dessa aktiviteter behövs och om de fyller en viktig funktion i dag. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur personer med neurologiska funktionshinder upplever meningsfullheten med hantverksaktiviteter. Fyra deltagare i en dagverksamhet intervjuades med hjälp av en egenkonstruerad semistrukturerad intervjuguide. Alla respondenterna upplevde att de hade förändrat sin person, sina relationer samt aktiviteter i vardagen i och utanför verksamheten på ett för dem mycket positivt sätt.

Fysiska aktiviteter har visat sig ha positiv inverkan på hälsan. Trots dettautövas inte fysiska aktiviteter i någon hög utsträckning enligt Socialstyrelsen.Denna studie specificerar sig på aktiviteten styrketräning. Syftet med dennastudie var att undersöka individers olika motiv till att utföra styrketräning påfritiden samt undersöka dess upplevda påverkan på välmående, med teorigrundi motivationsteorin Self-determination Theory och ur hälsosynpunkt subjektivtupplevt välmående. Insamlingsmetoden bestod av kvalitativa intervjuer därdeltagarnas egna upplevelser var i fokus. Kriteriet för att delta i studien var attutföra styrketräning på fritiden.

Demenssjukdomar hör till de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Symtom är minnesstörningar och försämrat logiskt tänkande. Demenssjuka patienter behöver hjälp att planera och genomför aktiviteter i vardagen. Det är viktigt för vårdpersonalen att tänka på den demenssjukes förmåga att utföra olika aktiviteter begränsas i takt med att sjukdomen försämras. Musik utgör en stor del av vardagen, med bakgrundsmusik skapas en bra atmosfär i t.ex.

Vardagen sta?ller allt fa?rre krav pa? fysisk aktivitet och stillasittande aktiviteter har blivit allt vanligare. En av dessa aktiviteter a?r tv- och dataspel som idag tros ha fler uto?vare a?n fotboll och ishockey har tillsammans. Studiens syfte var da?rfo?r att underso?ka attityder och va?rderingar hos fo?ra?ldrar med tv- och dataspelande barn.

SammanfattningI denna undersökning har intresset varit den kommunikation läraren använder sig av och hur den visar sig i en klassrumssituation oavsett det ämne läraren undervisar i. Hur gör läraren i den aktuella situationen i samspelt med eleverna? Genom att förena retoriska begrepp med lärarens talaktiviteter i klassrummet tillsammans med de praktiska didaktiska metodfrågorna i en analys av valda delar i undervisning.Syftet har varit att genom observationer av lärarens kommunikationsaktiviteter vid ett utvalt undervisningstillfälle betrakta den förekommande kommunikation ur ett retoriskt perspektiv, för att på detta sätt upptäcka vad, hos sig själv eller i sin egen kommunikation, läraren använder sig av i kommunikationssituationer med eleverna. De kompletterande frågorna som ställts har varit vilka retoriska aktiviteter läraren använder sig av i undervisningstillfället, samt vilka didaktiska konsekvenser får användandet av dessa aktiviteter för undervisningen?Genom att utföra en klassrumsobservation och en kvalitativ intervju med en lärare samlades lämpligt material in för undersökningen och det materialet utgör grunden för analysen.Grundläggande retoriska teorier och begrepp har beskrivits och även didaktiska och retoriska teorier för att ge en teoretisk bakgrund för de kommande analyserna.

Hur byggmaterial hanteras pa? en byggarbetsplats a?r idag viktigt da? materialkostnaden och hanteringen av den sta?r fo?r ca 50 % av byggkostnaderna i ett byggprojekt. Materiallogistiken a?r inte alltid la?tt att hantera da? det till ett projekt kommer byggmaterial till ma?nga olika yrkesgrupper fra?n ma?nga olika leveranto?rer. Detta examensarbete har skrivits vid Skanska Va?rmlands byggarbetsplats pa? Centralsjukhuset i Karlstad da?r de bygger ut och om sjukhuset till ett bera?knat va?rde av 1,35 miljarder kronor.

Det här är en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda på elevernas skäl att välja spanska, vad de har för syn på sin egen språkanvändning och vad de har för ämnesmässigt fokus när de studerar.Undersökningen bygger på intervjuer med sju respondenter som går första året på gymnasiet och läser spanska steg 3. Samtliga respondenter läser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som är en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar så som de definieras i den här undersökningen ska ses som olika sätt att se olika fenomen.Resultatet av den här undersökningen är att det finns en skillnad mellan å ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur barn i årskurs fem på en skola i Stockholm upplever sin fritidsverksamhet. Vi var intresserade av att se om barnens uppfattning av verksamheten stämde överens med vad fritidsledarna anser att barnen behöver. Många barn deltar idag i fritidsverksamhet och därför är det intressant att få veta vad de tycker om sin vistelse där.För att ta reda på detta har vi genomfört en enkätstudie med barnen och även intervjuat de två fritidsledarna som arbetar i verksamheten.Resultatet av vår studie visar att barnen tycker det är roligt i verksamheten för att det finns ett varierat utbud av aktiviteter både inomhus och utomhus. Barnen utnyttjar helst de aktiviteter, som de annars inte har tillgång till. I verksamheten väljer de själva vad de vill göra och fritidsledarna styr endast verksamheten under loven.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur fem gymnasieskolor i Sverige, som tilldelats stimulansbidrag, arbetar med att ge elever förutsättningar till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen. Våra frågeställningar var: hur arbetar de fem gymnasieskolorna med att ge elever möjlighet till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen? Vilka förutsättningar anser lärare behövs för ett fungerande arbetssätt med regelbunden fysisk aktivitet? Vilka miljöer använder skolor för att främja elevers fysiska aktivitet? Hur påverkas gymnasieskolorna av NCFF: s (Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom) stimulansbidrag?MetodEfter att ha talat med NCFF och därefter funnit fem gymnasieskolor som tilldelats stimulansbidrag för sitt arbete med regelbunden fysisk aktivitet, genomfördes kvalitativa intervjuer med lärare som varit ansvariga för arbetet.ResultatSkolorna har använt sig av olika arbetsätt för att främja fysisk aktivitet. Skolor har valt att låta elever leda aktiviteter, intressegrupper har styrt verksamheten och elever har fått lämna lektioner för att vara fysiskt aktiva. Lärare anser att arbetet medfört att elevers studieresultat och medvetenhet om fysisk aktivitets betydelse ökat.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att planera och genomföra olika övningar som har med EQ att göra, med en grupp barn i förskolan. Genom att göra detta vill vi lära oss mer om hur man kan arbeta praktiskt med EQ i en pedagogisk verksamhet. Syftet är även att fördjupa oss i vad begreppet EQ innebär. Vi gjorde en observation av en barngrupp, som sedan låg till grund för utformandet av våra aktiviteter. Studien hade en kvalitativ ansats.Vår utgångspunkt var att genomföra dessa aktiviteter, vilka behandlade de olika områdena inom EQ (social kompetens, empati, förmåga att hantera sina känslor, självkännedom och motivation).

Det här är en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda på elevernas skäl att välja spanska, vad de har för syn på sin egen språkanvändning och vad de har för ämnesmässigt fokus när de studerar.Undersökningen bygger på intervjuer med sju respondenter som går första året på gymnasiet och läser spanska steg 3. Samtliga respondenter läser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som är en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar så som de definieras i den här undersökningen ska ses som olika sätt att se olika fenomen.Resultatet av den här undersökningen är att det finns en skillnad mellan å ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex.

Planerade fysiska aktiviteter i förskolanFörutsättningar, möjligheter och olikheter i förhållande till förskolans profileringPlanned physical activities in preschool.Prerequisites, opportunities and differences in conditions for a pre-profiling..

Arbetet behandlar en uppsättning verk som består av sammanlagt 37 illustrationer där jag medvetet använder olika fysionomiska formelement och omgivningsbeskrivningar för att gestalta valda typer av karaktärer.För att hinna genomföra arbetet begränsade jag det till visualisering av ett par grundkaraktärer, ond respektive god. Den första delen av arbetet består av enbart persongestaltningar, alla gjorda i gråskala. I den andra delen är de gjorda i färg och innefattar även symbol- eller händelsebeskrivande bakgrunder.Under arbetet har jag haft stor nytta av observationer från tillämpad kognitionsforskning. Det gäller dels hur vi observerar ansiktsdrag, kroppshållning och proportioner för att gruppera människor i vad vi tror är meningsfulla sociala, egenskapsbeskrivande kategorier, dels de formelement ? särskilt när det gäller ansiktsuttryck ? vi då tar speciellt intryck av.

Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av studie- och yrkesvägledande aktiviteter med barn i åldrarna sju till tolv år. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex examinerade studie- och yrkesvägledare som bedriver studie- och yrkesvägledningsverksamhet med barn i grundskolans år 1-6 eller fungerar som stöd till pedagoger som arbetar med studie- och yrkesorienterande verksamhet med barn i dessa åldrar. Resultatet visade att intervjupersonerna anser att arbetet måste påbörjas tidigt, helst redan i grundskolans första år, för att målen så som de skrivs fram i de nationella styrdokumenten ska kunna uppnås. De förutsättningar intervjupersonerna menade krävs för att tidig vägledning ska kunna bedrivas är av såväl strukturell som av individuell art. Slutsatsen som drogs var att studie- och yrkesvägledande aktiviteter som påbörjas i grundskolans tidigare år och som följer elevernas kognitiva utveckling kan medverka till att eleverna ökar sina förutsättningar att göra väl underbyggda val i framtiden..

Syftet med vår studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemområdet motorik, utveckling och lärande med utgångspunkt från några pedagogers arbete med och förhållningssätt till fysiska aktiviteter och lärande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, där vi intervjuade sex verksamma förskollärare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lärande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lärande. Resultatet av studien visade att också verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lärande.