Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilket sätt beskrivningar från relevant litteratur om holistisk syn på lärande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssätt och vikten av meningsfulla sammanhang stämmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga läs- och skrivutvecklingen, både som lärare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete består av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lärarna använder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns läs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga läromedel och skolans traditioner. Lärarnas arbete präglas oftast av en formaliserad och färdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, läsutvecklingen, skrivutvecklingen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilket sätt beskrivningar från relevant litteratur om holistisk syn på lärande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssätt och vikten av meningsfulla sammanhang stämmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga läs- och skrivutvecklingen, både som lärare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete består av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lärarna använder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns läs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga läromedel och skolans traditioner. Lärarnas arbete präglas oftast av en formaliserad och färdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, läsutvecklingen, skrivutvecklingen.

Syftet med denna studie är att undersöka och skildra de olika ålderssammansättningarna inom förskolan i en mindre kommun. Avsikten är att granska och jämföra femåringarnas situation, när det gäller skolförberedande aktiviteter, i en åldersindelad respektive åldersblandad barngrupp. Undersökningen består av intervjuer med sex förskollärare på sex olika förskolor och två förskollärare i två förskoleklasser i kommunen. Resultatet visar att situationen är varierande i de olika förskolorna. Endast en förskola arbetar åldershomogent, men tvärgrupper där barnen är indelade efter ålder förekommer regelbundet inom alla förskolor.

Arbetet handlar om hur fritidspedagoger arbetar för att barn i koncentrationssvårigheter ska få ett fungerande samspel med andra barn i både styrda aktiviteter och i den fria leken. I bakgrunden skriver vi om barn i koncentrationssvårigheter, dess förutsättningar och om fritidshemmens mål och uppdrag kring barn i koncentrationssvårigheter. Som metod använder vi oss av kvalitativa intervjuer och intervjuar fyra fritidspedagoger i en stad i Sverige. Genom samtalsanalys skriver vi vad pedagogerna svarat med anknytning till forskningsfrågorna. Med hjälp av intervjuerna får vi reda på att fritidspedagogerna försöker anpassa lokaler och miljöer efter barn i koncentrationssvårigheter men att de tycker att det är svårt.

Friskvård innefattar fysisk aktivitet, hälsosam kost, kulturella aktiviteter och strävan efter en positiv självkänsla. Friskvårdsarbetet är en hälsofrämjande åtgärd som kan bidra till en mer hälsosam arbetsplats. Ledarskap, utbildning och delaktighet är tre aspekter som tillsammans bidrar till en hälsosam arbetsplats. Undersökningen har inspirerats av tre teoretiska utgångspunkter: empowerment, känsla av sammanhang och flowteorin. Syftet med studien är att undersöka hur ansvariga för hälsofrågor på arbetsplatser uppfattar och beskriver sitt arbete med friskvård och hälsofrämjande aktiviteter på den egna arbetsplatsen.

SammanfattningMed tiden kan äldre personer få svårt att utföra vardagliga sysslor och kan då behöva ansöka om plats på ett äldreboende. Tidpunkten då äldre individen inser att denne inte orkar lika mycket som förut, kan det vara svårt att fortsätta vara motiverad till vardagliga aktiviteter. Att då vara motiverad till fysisk aktivitet kan vara ännu svårare för äldre personer. Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar personalen hade om äldre personers motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Undersökningens data baserades på personalens uppfattningar om fenomenet.

Denna uppsats om 15 hp har syftet att undersöka hur man socialiseras in i rollen som student genom aktiviteter vid Ultuna Studentkår. Studentlivet kan sägas vara fullt av profana ritualer, rutiner och bär på ett utvecklat symbolspråk. Under sin studieperiod deltar många av studenterna i dessa aktiviteter. Med hjälp av handling och tal inbegrips de i, förvaltar och formar föreställningar om den egna rollen ? deras identitet som studenter och som blivande yrkesutövare.

Det övergripande syftet med min studie är att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar med barns kommunikation i bildskapande aktiviteter. Utifrån syftet har jag valt att undersöka fyra aspekter. Jag har undersökt hur pedagogers och barns möte ser ut. Vidare har jag försökt ta reda på vilka intentioner pedagoger har med bildskapande aktiviteter. Jag har också tittat på miljöaspekter där jag bland annat genomfört en miljöbeskrivning av förskolan, för att läsarna lättare ska bilda sig en helhet kring förskolan. För att lättare förstå vad barn vill förmedla med sina bilder har jag undersökt detta genom att göra en bildanalys. För att besvara syftet samt frågeställningarna har jag genomfört kvalitativa observationer samt intervjuer.

Syfte med denna rapport är att kartlägga befintlig kostnadsreduceringsaktiviteter avseende monteringseffektivitet av produkter inom Volvo PV. Samt att genomföra en informationssökning för identifiering av metoder i andra branscher. Rapporten är upplagd på så sätt att först beskrivs kort företaget och syftet med arbetet. Därefter beskrivs de begränsningar och de metoder som valts att användas vid informationsinhämtningen. Efter detta kommer en teoridel där det utförligt beskrivs ett antal kostnadsreducerings metoder/aktiviteter, hur de genomförs och deras fördelar, nackdelar, kostnader och förväntat resultat.

För att kunna vara aktiv utomhus krävs att miljön inte är hindrande. Äldre personer har, i de flesta fall, en minskad fysisk kapacitet och är genom detta extra känsliga för hinder i miljön.Syftet med denna studie var att undersöka om, och i så fall på vilket sätt, förändringar i den fysiska utemiljön inverkar på äldre personers aktivitetsutförande utanför hemmet. För att besvara studiens syfte sökte författarna svar på vilka aktiviteter de äldre utförde utomhus, hur de upplevde utemiljön samt om de uppmärksammat förändringarna i utemiljön. Informanterna var engagerade i ett flertal olika aktiviteter utomhus och promenader var den vanligast förekommande uteaktiviteten. Det framkom att de äldre var mycket nöjda med utemiljön i området och att de upplevde få hinder.

Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbetsterapi ocharbetsterapeutiska åtgärder inom palliativ vård.Åtta arbetsterapeuter verksamma i palliativa team deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades via kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Betydelsen av att arbeta klientcentrerat, betydelsen av att arbeta med framförhållning då tiden är begränsad, att möjliggöra aktivitet och lindra symtom samt betydelsen av en bra teamsamverkan och en tydlig yrkesroll.Resultatet visade att det är särskilt betydelsefullt att arbeta klientcentrerat med palliativa klienter då deras tid är dyrbar och på betydelsen av att arbeta med framförhållning och att vara förutseende på klienternas kommande behov för att undvika onödigt dröjsmål. Vidare visade resultatet att arbetsterapeuterna arbetar med ett terapeutiskt förhållningssätt och med terapeutiska strategier i syfte att skapa en god relation med klienter och anhöriga. Resultatet visade att arbetsterapeutiska åtgärder oftast är av kompensatorisk art i syfte att möjliggöra aktivitet och lindra symtom.

Syfte Studiens syfte är att undersöka hur användandet av barnlitteratur kan gå till i förskolans planerade aktiviteter för att främja barns empati. Utifrån att böckernas budskap och handling har betydelse för vilka etiska perspektiv barn får tillgång till är det också intressant att undersöka vilka böcker förskollärare väljer att använda samt varför.Frågeställningar De frågeställningar studien utgår ifrån är hur har planerade aktiviteter med barnlitteratur genomförts för att främja barns empatiska utveckling och vilka böcker som har valts i dessa aktiviteter samt av vilken anledning.Metod Studien utgår från den kvalitativa metoden intervju där fyra förskollärare från två förskolor intervjuas. Förskolorna som deltar i studien arbetar med barnlitteratur och förskollärarna har erfarenhet av detta arbete.      Resultat Resultatet visar att förskollärarna i studien ofta använder sig av drama och bild för att förmedla empatin i böcker för barn. Det är på förskolorna också vanligt att samtala med barnen om budskapet och handlingen i boken samt målningar barn gör i relation till böcker.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur ett elevinflytande påverkar elevers motivation till fysiska aktiviteter. Utvecklingsarbetet utfördes under sju veckor i en klass, skolår nio, i Skellefteå kommun. För att se om jag uppnått mitt syfte använde jag mig av enkäter före och efter den empiriska delen av undersökningen, intervjuer i början, mitten och slutet samt elevers dagboksanteckningar under genomförandet av studien. Jag utgick ifrån olika indikatorer för motivation i samtliga undersökningsmetoderna. Resultaten visade att eleverna ansåg att deras motivation ökade och att lektionerna blev viktigare när de själva hade fått vara med och bestämma.

Syftet med uppsatsen är ?Hur kan bygg och konstruktion skapa möjligheter för barns matematiska utveckling i förskolan?? För att ta reda på det observerade jag några barns, i en förskoleverksamhet, bygg- och konstruktionsaktiviteter. Jag intervjuade även barnen för att ta reda på vilka begrepp barnen kunde som kunde kopplas ihop med bygg och konstruktion samt vad de trodde att ordet bygga betydde. Jag utförde även några aktiviteter tillsammans med barnen. Resultatet av mina metoder var att de flesta barnen kunde de matematiska begreppen som jag frågade dem om samt att de använde sig av begreppen i deras aktiviteter och lekar.

Med vår studie avsåg vi att undersöka om förskolebarn och förskollärare anser att utomhusmiljön kan bidra till barnens lärande av motoriska, sociala och verbala färdigheter, samt om barnens uppfattningar om sin närmiljö. Vidare avsåg vi att studera förskolebarns och förskollärares uppfattningar om vilka möjligheter och hinder de anser att utomhusmiljön har avseende att vara ett rum för lärande. Vi önskar även att blivande förskollärare och verksamma pedagoger ska få inspiration till att använda utomhusmiljön som ett rum för lärande. Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer, observationer och dokumentationer som vi har genomfört i två olika förskolor. Studiens resultat gav en mängd konkreta exempel på förskolebarns lärande utomhus.