Syftet med den här studien är att få en större förståelse av hur verkligheten ser ut gentemot förskolans uppdrag som står skrivet i läroplanen vad gäller Studien bygger på en enkätundersökning där förskollärare, barnskötare och pedagoger med annan utbildning har deltagit. Dock har jag valt att utgå från förskollärarnas svar på enkäten. Studien visar att majoriteten av förskollärare besöker naturen ibland oavsett pedagogens ålder. De aktiviteter som vanligtvis sker i naturmiljö är fri lek och motoriska aktiviteter. Det finns även inslag av exempelvis trädgårdsarbete samt berättande av sagor. Förskollärarnas uppfattning om det egna arbetslagets kompetens inom naturkunskap är att, majoriteten av förskollärare anser att deras medarbetare har tillräckligt med kunskap för att bedriva en Meningsfull verksamhet i naturen.

Mitt syfte med detta arbete är att undersöka en grupp pedagogers inställning till hur man bäst bemöter dyslektiska elever i skolan och hur man kan underlätta deras skolvardag. Jag vill vidare undersöka om det finns en eller flera olika metoder som kan underlätta undervisningen för dyslektiska elever samt vikten av att få en tidig diagnos satt. Det har varit intressant och givande att läsa litteratur och att genomföra intervjuer med pedagogerna verksamma i Vänersborgs kommun. Jag har kommit fram till att något av det viktigaste är att den ansvarige pedagogen finner sitt eget arbetssätt i samspel med den enskilde eleven. Det gäller att känna till flera olika metoder för läs och skrivinlärning, men man kan inte klart premiera någon metod framför den andra. Vidare har jag funnit det oerhört viktigt att man så skyndsamt som möjligt kommer fram till en diagnos så att hjälp och stöd kan sättas in i god tid..

Syftet med studien var att beskriva föräldrars uppfattningar om kommunal fritidsverksamhet för grundsärskolebarn mellan sex och tolv år i en aktuell kommun. Deltagarna i studien bestod av sex föräldrar som i intervjuer tillfrågades om sina uppfattningar om fritidsverksamheten. För att begränsa studien ställdes inga frågor om skolverksamhet och fritid i hemmiljö. Intervjuns frågeformulär baserades på nationella styrdokument för fritidsverksamheters utformning och kommunala mål och riktlinjer. Resultatet visade att föräldrars uppfattningar om fritid hade en annan betydelse för deras barn, därför kallas fritid för livsträning.

Syftet med denna undersökning är att få en ökad förståelse för gymnasieelevers egenuppfattning om vad som gör ett skolämne Meningsfullt i gymnasieskolan. Dettagenomförs via fokusgruppintervjuer utförda med andra- och tredjeårselever från engymnasieskola i södra Sverige. Det insamlade materialet analyseras och kategoriserassedan utifrån de kognitiva motivationsteorierna om inre motivation, yttre motivationoch prestationsmotivation.Undersökningen visade i första hand att uppfattningen av Meningsfullhet hosgymnasieelever är högst individuell, men vissa generella mönster kunde utläsas.Majoriteten av respondenterna hävdade att yttre faktorer såsom praktisk nytta ochanvändning var viktigast för en aktivitet skulle kännas Meningsfull, men vid närmaregranskning av deras uttalanden tycktes det snarare som att inre faktorer såsom intresseoch att ha roligt hade störst påverkan i praktiken. Vidare framgick det tydligt attrespondenternas svar med enkelhet kunde kategoriserat enligt de motivationsteorierarbetet utgått ifrån..

Syftet med studien är att reda på hur fritidspedagoger upplever datorspelande på fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lärande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus på en Meningsfull fritid. Vår forskningsbakgrund behandlar lärande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet från vår kvalitativa intervjustudie.Vi utgår ifrån den fenomenologiska livsvärldsteorin där vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och får ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgår det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, är positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter på fritidshemmet, men att många saknar den kunskapen som krävs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehåll. De upplever också att barnen lär sig bland annat språk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..

Röda Korset i Karlskrona bedriver besöksverksamheten i Karlskrona, med syftet att lindra äldres ensamhet med hjälp av frivilliga besökare. Efter förfrågan från Röda Korset fick författarna möjlighet att göra en utvärdering av deras besöksverksamhet. Syftet med denna studie var att utifrån den frivillige besökarens perspektiv, utvärdera värdet av besöken för den frivillige besökaren i Röda Korsets besöksverksamhet, i Karlskrona kommuns särskilda boende. För att få svar på frågan utifrån besökarens perspektiv gjorde författarna intervjuer med hjälp av semistrukturerade frågor. Det som framkom visade att besökarna kände sig behövda.

Fritidshemmet har till uppdrag att skapa en Meningsfull fritid för eleven efter skoldagens slut. Fritidshemmet skall dessutom vara ett komplement till skolan så att föräldrarna kan yrkesarbeta eller studera på heltid. Föräldrar lämnar över ansvaret för sina barn till pedagoger under större delen av vardagen, men vet föräldrarna om vad deras barns vardag på fritids består av? Denna studie syftar till att skapa en uppfattning om vad föräldrar har för syn på fritidshemsverksamheten. Anser föräldrar att eleverna lär sig något på fritids? Har föräldrar en förståelse för vad fritids har för uppdrag och vad eleverna lär sig på fritids? För att få en insyn i hur föräldrar tänker kring dess frågor har en enkätundersökning samt en intervju gjorts.

Trenden att hjälpa andra ökar i takt med att samhället blir mer individualiserat. Brottsofferjouren är en förening som bygger på frivilliga krafter och engagemang och huvudsyftet med verksamheten är att fungera som medmänniskor samt informatörer när det gäller rättsprocessen och försäkringsfrågor. Syftet med studien var att lyfta fram centrala motiv till det ideella arbetet och även ge en inblick i dessa människors uppdrag inom brottsofferjouren. Detta skapar en förståelse och fördjupning i vad som motiverar dessa människor att ge av sin tid och sitt engagemang. Metoden för studien var induktiv tematisk analys och åtta semistrukturerade intervjuer med 6 pensionärer och 2 högskolestuderande låg till grund för analysen.

Uppsatsens syfte är att undersöka om Svensk kod för bolagsstyrning har bidragit till förändringar jämfört med tidigare reglering samt praxis och om så är fallet, få en djupare förståelse för vilka dessa förändringar är. Vi kommer även att utreda vilka för- och nackdelar som Koden har fört med sig. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har genomfört tre öppna intervjuer. Vår teoretiska referensram har utgått från principal-agentteorin och självreglering. Vi har vidare beskrivit regelverket Koden samtidigt som vi har redogjort för remissinstansernas diskussion kring Kodgruppens betänkande.

I Skolverkets Nationella utvärdering av slöjd 2003 framkommer det att elever och föräldrar har svårt att se nyttan med slöjden. Därför har vi valt att titta på varför slöjden är viktig och också försöka finna ett svar på hur slöjdläraren kan tydliggöra ämnet och motivera slöjden för eleverna. För få svar på dessa frågor har vi arbetat med litteraturstudier och tittat närmare på tidigare empirisk forskning inom ämnet. Slöjdlärarutbildningen borde behandla de frågeställningarna lite mer än vad som görs nu och därför tog vi kontakt med sex slumpmässigt utvalda lärarutbildare från Stockholm-, Linköping-, Göteborg-, Uppsala- och Umeå Universitet för att se vad de hade att säga om våra frågeställningar. Några av de slutsatser vi kunde dra efter dessa intervjuer var bland annat att slöjdläraren måste tydliggöra styrdokumenten både för sig själv och även för eleverna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svenskundervisningen och dess bredd kan bedrivas i år 7-9. Det är en studie i vilken nyutexaminerade lärare kan ta del av erfarna lärares tips, upplevelser och reflektioner kring svenskämnet. Det finns en mångfald i svenskämnet som många andra skolämnen saknar. Denna mångfald ger även detta examensarbete variation. Fokus ligger dock på tre teman: Lärarstilar, Att nå eleverna och Existentiella frågor.

Syftet med denna studie var att undersöka socialarbetares förståelse av ensamkommande barns integration i det svenska samhället och de tillvägagångssätt olika aktörer, däribland socialarbetare, har när de arbetar med detta. Metoden som vi valde att använda var kvalitativ intervju och för att analysera resultaten använde vi oss av systemteori och empowerment. Resultaten visar att språk, skola och en Meningsfull fritid var viktiga delar för barnens integration i samhället. Socialarbetarna i vår studie uppgav att de inte arbetar praktiskt med barnens integration, att det är boendepersonalen/familjehemmet och de gode männen som ansvarar för detta. Viktiga slutsatser i studien var att intresset för de ensamkommande barnen var svagt från samhällets sida och att socialarbetarna ansåg att de dokument som används inte alltid var anpassade för de ensamkommande barnen.

Vardagliga aktiviteter för personer med demens är ett viktigt område att beakta. Levnadsberättelsen består av information från personer med demens och deras tidigare intressen, som kan ligga till grund för att förbättra innehållet i vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med demens, arbetsterapeuter och planeringsansvarig personal upplever aktivitet för personer med demens. En kvalitativ ansats valdes med egenkonstruerade intervjufrågor. Vi intervjuade två personer med demens, två planeringsansvariga och två arbetsterapeuter som alla var kvinnor.

Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån individens upplevelser av återhämtning under och efter en psykos undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla för den personliga återhämtningen. Den frågeställning som författarna hade var: Vilka faktorer bidrar till den personliga återhämtningen för människor med psykosproblematik? Kvalitativa studier (n=12) som är sökta i databaserna PsycINFO, CINAHL och sökmotorn ELIN@dalarna ligger som grund för resultatet. Artiklarna söktes och valdes ut om de var relevanta gentemot syfte och frågeställning och granskades därefter med hjälp av en granskningsmall. Resultatet visade att upplevelser under återhämtningsprocessen är olika för varje individ, och det finns ett flertal faktorer som är betydelsefulla för den personliga återhämtningen.

Den fysiska inaktiviteten ökar och därmed förekomsten av hälsorisker diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar som är nutidens största folkhälsosjukdomar. Undersökningar visar att alla elever inte deltar i idrottsundervisningen fullt ut samt att ursäkterna för detta ökar. Mycket tyder på att ämnet och dess lärare marginaliseras i skolan då allmänheten saknar förståelse för dess syfte och målsättning. Tidigare forskning visar även att elevers förväntningar inte alltid överensstämmer med undervisningen vilket gör att denna inte blir Meningsfull för dessa. Denna studie syftar till att undersöka faktorer som påverkar rörelseglädje genom fokusgruppssamtal med föräldrar till barn i Hälsoprojektet, där rörelseglädje har dokumenterats.