Employer branding, eller arbetsgivarvarumärke som det heter på svenska, handlar om att rätt människor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand är något som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om värdefulla andelar på marknaden.  Studier har visat att anställda som är engagerade och trivs på sitt arbete också presterar bättre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. Många företag är inte medvetna om eller uppdaterade vad gäller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill säga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anställda att arbeta för denne. Det kan vara svårt att fastställa vilka områden som behöver utvecklas i företaget och vilka målgrupper som bör prioriteras. Tillgängliga mätmetoder för att få klarhet gällande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mätverktyg för att utvärdera ett företags arbetsgivarvarumärke gentemot nuvarande anställda.

Utbildningsfrågor, med särskilt fokus på elevers grundutbildning och måluppfyllelse, är ett angeläget och återkommande inslag i samhällsdebatten. Frågor som diskuteras är bland annat hur elevers lärande kan stimuleras och hur lärmiljöer bör utformas. Sveriges nationella styrdokument; Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11, har tydligt framskrivet att eleverna ska ges inflytande över utbildningens innehåll och utförande och att de ska ha möjlighet att ta initiativ till frågor som rör undervisningen. Genom att anta elevers perspektiv och låta deras röster få utrymme i debatten kan ytterligare kunskap tillföras kring hur olika aspekter av skolors lärmiljöer kan skapa förutsättningar för elevers lärande och utveckling. Syftet med studien är att utifrån elevers uppfattningar, erfarenheter och känslor skapa förståelse för hur de upplever och beskriver sitt lärande i skolan och vilka förutsättningar och faktorer de ser som betydelsefulla för sitt lärande och sin utveckling.

Bakgrund: Den europeiska unionen är idag en realitet. Mycket har hänt under det senaste seklet och den geografiska kontinent varpå det för hundra år sedan låg en räcka politiska nationalstater ligger det idag en politisk union, en stormakt. Detta har fått stora konsekvenser både för världspolitiken och för den enskilda individens uppfattning om sin egen tillvaro. Min undran är hur detta kunnat ske. Hur kan världen förändras på ett så radikalt sätt på bara några årtionden? Hur har övergången från nation till union kunnat gå så snabbt? Vilka verklighetsanspråk ligger bakom den bild av världen som presenteras utifrån EU.Mål: För att analysen ska kunna sägas vara lyckad bör frågor som hur den bild av världen som manifesteras i dokumenten om MEDIA ser ut, ur vilka diskursiva strukturer som denna världsbild hämtar legitimitet samt hur dessa diskurser är relaterade till varandra ha besvarats.Metod: Diskursanalys har använts som både teoretisk och metodologisk utgångspunkt.

SammanfattningMotivation är ett mycket övergripande begrepp. Nästan allt som vi människor gör, hur vi uppför och beter oss tros var motiverande. Vårat beteende är en verkan av den motivation som vi känner eller upplever i en viss situation, dock är det allra vanligaste beteendet oftast reflexer som vi gör (Wagner, 2003).Abraham Maslow är ett förekommande namn när man talar om motivation och när vi pratar om vad människan olika behov och beteenden. Han var grundaren till modellen som visar en behovshierarki hos människan, också kallad Maslows behovstrappa. Maslow menar att vi alla känner olika behov och att vi agerar efter dessa.

Skogsbruket är en viktig del i den Svenska miljön och för kulturlandskapet samt att såg och pappersindustrin är viktiga sociala inslag för glesbygden. Storbritannien är den största marknaden för många av Sveriges sågverksföretag. Idag är den brittiska marknaden med byggande av trähus växande och många av de ledande företagen har sin hemvist i skottland men expanderar i hela Storbritannien. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett aktuellt ämne som är omdiskuterat och kommer att bli allt mer aktuellt framöver då formella rapporteringssystem ökar i användande. I detta examensarbete undersöks hur kunder till svenska sågverksföretag i Storbritannien uppfattar leverantörernas arbete med CSR.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och jämföra vad som påverkar gymnasieelevers upplevda hälsa i årskurs 3, i en storstad och en mindre tätort. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats till följande: (1) Vad i skolmiljön upplever eleverna är en stressor som påverkar deras hälsa? (2) Vilken roll spelar läraren respektive skolan för elevernas upplevda hälsa? (3) Hur ser sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hälsa ut?MetodFör att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ metod, enkät. Enkäten utformades till största delen med fasta svarsalternativ. I val av skolor gjordes ett bekvämlighetsurval och för att få fram urvalspopulation gjordes ett slumpmässigt randomiserat urval.

Detta examensarbete handlar om att presentera ett förslag till en gestaltning av tre gröna meditationsrum som är belägna i den framväxande Millennieskogen i Malmö Botaniska trädgård i Lindängelund, Sverige. Malmö Botaniska trädgård är tänkt att bli en attraktion för Malmö och dess befolkning och skall ligga i södra Malmö. Ledorden bakom denna nya anläggning är pedagogik, rekreation, botanik samt upplevelse. Millennieskogen är en del av Malmö Botaniska trädgård som har påbörjats under hösten 2012, där huvudsyftet ska vara rekreation och kontemplation, samt att visa på några av det norra halvklotets uråldriga barrträd. Meditationsrummen i denna skog skall vara avskilda, innehållsrika och karaktärsstarka (Gatukontoret, 2009). Jag har tagit fasta på att det skall vara rofyllda rum, som skänker besökaren en känsla av att komma till en annan värld, en annan världsdel. Dessa häckomgärdade ovala rum som lockar till nyfikenhet skall fungera som avskilda små sfärer i stadens puls och liv.

Inom arkitektur och samhällsplanering är rummet ett mycket grundläggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invånare och besökare krävs det att dessa är särskilt utformade efter människan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgängligt för alla oavsett kön, ålder eller etnicitet. Under årens gång har dess användning varierat från nödvändiga aktiviteter till att idag främst bestå av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stärker den naturliga kontrollen och stödjer invånarnas medvetande om vilka människor som tillhör platsen.

Inom arkitektur och samhällsplanering är rummet ett mycket grundläggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invånare och besökare krävs det att dessa är särskilt utformade efter människan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgängligt för alla oavsett kön, ålder eller etnicitet. Under årens gång har dess användning varierat från nödvändiga aktiviteter till att idag främst bestå av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stärker den naturliga kontrollen och stödjer invånarnas medvetande om vilka människor som tillhör platsen.

Denna studie, som har en experimentell karaktär, handlar om högläsning i skolår 2. Syftet består i att ta reda på vad som skiljer starka och svaga läsares högläsning åt, samt att undersöka i vilken mån ett medvetet arbete med att göra en obekant text Meningsfull kan påverka högläsningen och läsförståelsen i positiv bemärkelse. Dessutom vill jag ta reda på hur olika teorier om läsning kan redogöra för resultaten av ovanstående. För att uppnå dessa mål formulerades följande frågeställningar. (1) Vad skiljer starka och svaga läsare åt beträffande felläsningar och läsförståelse i deras högläsning av en obekant text? (2) Kan en vuxenledd preview-session (förberedande samtal) påverka felläsningarna och läsförståelsen i positiv bemärkelse? (3) Hur kan svaren på ovanstående frågor tolkas utifrån å ena sidan ett whole language-perspektiv och å andra sidan utifrån den nyare läsforskningen? Fyra barn, två starka och två svaga läsare, har deltagit i experimentet.

Sammanfattningen av uppsatsen får börja med ett citat av visionären C O Rahm. Denna man var något före sin tid och såg den potential som Åre hade för att utvecklas till Sveriges största alpina vinterturistort. ?Men kanske störst af alla de resurser, som Åre obestridligen besitter är dess förutsättningar såsom Centralplats för vinteridrott. Dess relativt jämna vinterklimat, de stora höjdskillnaderna, den utomordentliga terrängen, och närvaron af en stor sjö, allt detta gör, att platsen så att säga är skapad till vinteridrottsplats,? ( Rahm 1906-1907, s.

Sammanfattning I egenskap av speciallärare i grundsärskolan möter vi dagligen barn och ungdomar med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning. Förhoppningen är att de i vuxen ålder ska få ett avlönat arbete och bli delaktiga på en arbetsplats. Tyvärr har inte unga vuxna med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning samma valmöjligheter till eftergymnasiala studier eller för avlönat arbete som unga vuxna utan funktionsnedsättningen. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att genom en fenomenologisk inspirerad kvalitativ undersökning lyfta fram hur nio unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning upplever arbetslivet. Speciellt intressant är de unga vuxnas tankar kring delaktighet på arbetsplatsen samt deras tankar kring hur skoltiden har förberett dem för arbetslivet.

Abstrakt Åberg, Caroline (2014). Några röster om lärarrollen i vuxenutbildningen. (Some Opinions about the Teacher´s role in Adult Education- an Interview based Study). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Problemområde I och med införandet av den nya läroplanen, Läroplanen för vuxenutbildningen 2012, har vuxenutbildningen fått nya riktlinjer och mål. Bland annat har kraven på flexibilitet och individanpassning ökat.