Järpell, Cecilia och Mellin, Petra. (2006). Kunskapsskolan ?en skola för alla?. (Kunskapsskolan ?a school for all students?). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om Kunskapsskolan är ?en skola för alla?.

Syftet med denna uppsats är att visa hur några lärare i grundskolan tolkar sitt uppdrag att undervisa om energi. I bakgrunden beskrivs några faktorer som kan styra lärarnas tänkande om energiundervisningen och två olika synsätt, som lärare kan ha på hur energiundervisning bedrivs. De båda synsätten kallar jag naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt synsätt. Undersökningen består av en enkätdel och en intervjudel och dessa styrs av mina två forskningsfrågor: 1. Vilka syften har några lärare med sin energiundervisning? 2.

Drivkraften till att människor reser har länge ansetts vara behovet att åka till en geografisk plats för att där utföra någon typ av aktivitet. Med dagens informations- ochkommunikationsteknik (IKT) har vår virtuella rörlighet ökat och således är vardagens aktiviteter inte lika bundna till en specifik plats. Resenärer numera använda IKT till att utföra aktiviteter redan under restiden. Genom att vi då kan använda tiden till fler aktiviteter kan det bidra till att restiden blir värdefull och inte bara en transportsträcka fram till målet. I takt med att det de senaste åren skett en mobil explosion har också tillgängligheten till IKT ökat under resan.Studien syftar till att undersöka vad människor ägnar sin restid åt när de pendlar regionalt och hur de ser på värdet av restiden.

Syfte: Att tillsammans med elever i åk 8, pröva och värdera ett nytt arbetssätt. Frågeställningarna är:? Ökar ett nytt arbetssätt elevernas lust att lära?? Känns undervisningen mer Meningsfull med ett nytt arbetssätt?? Förändras lärarrollen och i så fall på vilket sätt?Teori: Lärande sker i samspel och i kommunikation med andra, lärande är en aktiv handling, där den som lär presenterar sitt lärande på olika sätt, genom olika teckenskapande aktiviteter. Kompetens inom IKT och användandet av IKT-verktyg gynnar lärandet och lärarens roll förändras i och med användandet av IKT.Metod: En kvalitativ undersökning där aktionsforskning används i vilken intervjuer, enkäter, observationer och dagboksskrivande ingår.Resultat: Både genomgång med hjälp av flipped classrooms (eleverna ser en film med lektionsgenomgången, innan lektionen börjar) )och redovisning genom pecha-kucha (en form av Power-Pointpresentation) eller film ökar lusten att lära hos de flesta av eleverna i den undersökta klassen. Däremot kan jag inte utifrån resultatet av den här undersökningen säga om dessa arbetssätt också upplevs som mer Meningsfulla.

SammanfattningLäxor är ett dagligt inslag i arbetet för de flesta lärare och något som ständigt återkommer i debatten, bland annat i media. Då lärarna är de som ger läxor har vi valt att i vår uppsats belysa deras tankar kring läxor. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka uppfattningar lärarna har om läxor och deras tankar kring läxornas utformning och effekt.I uppsatsen redogör vi för den tidigare forskningen kring läxor, forskningen har främst bedrivits i USA och det finns inte mycket svensk forskning på området. Amerikanen Harris Cooper är den som forskat mest kring fenomenet läxor, det han främst undersökt är hur läxor påverkar elevernas resultat. Det har dock framförts mycket kritik mot Cooper och hans forskning, bland annat pekar forskaren Alfie Kohn på att det ofta finns stora metodologiska brister i undersökningarna som Cooper baserar sin forskning på.

Syftet med studien har varit att undersöka hur några elever som har Aspergers syndrom upplever trä- och metallslöjdsundervisningen samt deras tankar och erfarenheter av ämnet.Övergripande syfte är att, ur ett inifrånperspektiv, ta del av upplevelser, tankar och erfarenheter från elever samt författare vilka själva har Aspergers syndrom.Bakgrunden startar med en sammanfattning av studien Kniven flyger ? hur några trä- och metallslöjdslärare utformar sin undervisning för elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar(Jakobsson Löfgren, 2010). Vidare beskrivs Aspergers syndrom ur ett utifrån samt inifrånperspektiv. Därefter redogörs för begreppen en skola för alla, delaktighet, diagnosens vara eller icke vara, följt av Lpo94 och kursplanen i slöjd. Avsnittet avslutas med att beskriva kreativitet och skapande samt begreppet KASAM.Metoden har varit en tolkning utifrån respondenternas skriftliga svar, med en hermeneutisk fenomenologisk ansats.

Delaktighet på olika samhällsarenor för personer med funktionsnedsättningar är ett väldokumenterat problem. Daglig verksamhet är en insats enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Övergripande mål med insatsen är att den ska leda till delaktighet inom verksamheten samt till ökad delaktighet i samhället. Forskningens syfte har varit att undersöka på vilket sätt personalen på daglig verksamhet arbetar med att stötta arbetstagarna så de kan utvecklas och uppnå de individuella mål som varje arbetstagare har, samt att se hur personalen arbetar med arbetstagarnas delaktighet inom den dagliga verksamheten och ute i samhället. Ett personalperspektiv är intressant då det framkommit att personalens påverkan av arbetstagarna är stor.

ABSTRACTSyfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument om hälsa på en grupp personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning, dels att jämföra gruppens hälsa med ett nationellt material om hälsan hos personer med olika former av funktionsnedsättning.                                                                                                            Metod: Intervjuer om hälsa genomfördes med 16 vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Som frågeinstrument användes Nationella folkhälsoenkäten 2008  från Statens folhälsoinstitut. Samtliga respondenter bodde vid tidpunkten för intervjuerna på olika kommunala s.k. LSS- boenden i Östersund.

I skolans styrdokument finns uttryckt att undervisningen ska utgå från den enskilda eleven. Många elever upplever idag att så inte är fallet. De senaste åren har elever som är obehöriga att söka till ett nationellt program på gymnasiet ökat i antal. 1998, då de nya behörighetskraven infördes, var siffran 8.6 % i hela landet, 2006 var den 10.5 %.Studiens syfte är att undersöka möjliga faktorer som påverkat ungdomars högstadietid så negativt att de inte har klarat skolans krav. Fokus har lagts på personligt och allmändidaktiskt bemötande.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumärke som det heter på svenska, handlar om att rätt människor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand är något som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om värdefulla andelar på marknaden.  Studier har visat att anställda som är engagerade och trivs på sitt arbete också presterar bättre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. Många företag är inte medvetna om eller uppdaterade vad gäller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill säga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anställda att arbeta för denne. Det kan vara svårt att fastställa vilka områden som behöver utvecklas i företaget och vilka målgrupper som bör prioriteras. Tillgängliga mätmetoder för att få klarhet gällande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mätverktyg för att utvärdera ett företags arbetsgivarvarumärke gentemot nuvarande anställda.

Dagens undervisning i tyska Today?s teaching in German Arbetet syftar till att lägga fram en bild om hur dagens undervisning i tyska brukar ske på ett antal grund- och gymnasieskolor. Med hjälp av den aktuella forskningen i litteraturen samt några intervjuer med lärare i tyska ska bilden huvudsakligen belysa lärarens arbetssätt och strävande att ge en Meningsfull språkundervisning för alla elever. Dessutom ska bilden belysa det som anses vara svårast med tyskan hos elever samt vilket stöd som brukar ges till elever i behov av särskilt stör för att de ska kunna utveckla sitt språk. En annan fråga som ska belysas är språkinlärning hos elever med annat modersmål än svenska1 när det gäller tyska. Alla dessa aspekter ska tas upp och jämföras med den existerande forskningen i dem relevanta litteraturen. Efter en litteraturgenomgång som har presenterat aktuell forskning kring ämnet för arbetet, har genomförts sex intervjuer med lärare i tyska som undervisar på både grund- och gymnasieskolor.

Då en människa får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd kan denne av olika skäl tvingas till att leva gömd. En vanlig orsak till detta är skräcken för vad som skulle kunna hända vid ett återvändande till hemlandet. Därmed väljer den avvisade en livssituation utan tillgång till olika samhälleliga rättigheter framför att vända tillbaka. Frånvaron av stödinsatser innebär ofta materiella, fysiska och psykiska konsekvenser. Hur individen hanterar dessa beror till viss del på orsaken till flykten, men också på det stöd andra människor kan ge.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumärke som det heter på svenska, handlar om att rätt människor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand är något som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om värdefulla andelar på marknaden.  Studier har visat att anställda som är engagerade och trivs på sitt arbete också presterar bättre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. Många företag är inte medvetna om eller uppdaterade vad gäller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill säga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anställda att arbeta för denne. Det kan vara svårt att fastställa vilka områden som behöver utvecklas i företaget och vilka målgrupper som bör prioriteras. Tillgängliga mätmetoder för att få klarhet gällande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mätverktyg för att utvärdera ett företags arbetsgivarvarumärke gentemot nuvarande anställda.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumärke som det heter på svenska, handlar om att rätt människor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand är något som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om värdefulla andelar på marknaden.  Studier har visat att anställda som är engagerade och trivs på sitt arbete också presterar bättre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. Många företag är inte medvetna om eller uppdaterade vad gäller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill säga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anställda att arbeta för denne. Det kan vara svårt att fastställa vilka områden som behöver utvecklas i företaget och vilka målgrupper som bör prioriteras. Tillgängliga mätmetoder för att få klarhet gällande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mätverktyg för att utvärdera ett företags arbetsgivarvarumärke gentemot nuvarande anställda.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.