Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett stressfyllt yrke, detta har konstaterats genom studier runt om i världen. När kraven som ställs på sjuksköterskan överstiger de egna resurserna som finns att tillgå uppstår stress. För att hantera stressen behövs copingstrategier. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors copingstrategier i stressrelaterade arbetssituationer. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes där kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserades och sammanställdes.

Syftet med arbetet är att undersöka om lärares uppfattning är att de får meningsfull kompetensutveckling kring elever i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kompetensutveckling. Med hjälp av enkätundersökning ville jag beskriva lärares uppfattning om kompetensutvecklingens tre huvudkomponenter; bakgrund, process och ut-fall, skapar förutsättningar för meningsfull kompetensutveckling kring ele-ver i behov av särskilt stöd. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att få lärare uppfattar den kollektiva kompetensutvecklingen kring elever i behov av särskilt stöd som menings-full, medan den individuella kompetensutvecklingen upplevs som menings-full av majoriteten. Resultatet visar också att det är ovanligt med kompe-tensutveckling kring elever i behov av särskilt stöd..

I dagens samhälle krävs det ofta att resa för att kunna utföra olika aktiviteter. Då är det viktigt att möjligheten att resa är lika för alla medborgare i samhället. Regeringen har som mål i den nationella handlingsplanen att till 2010 göra Sverige tillgängligt för alla medborgare. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenheter av allmänna transportmedel. Undersökningsgruppen bestod av fem kvinnor som var rullstolsburna och bosatta i Norrbotten.

Syftet med denna undersökningen är att genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, undersöka hur användare av det sociala nätverket Instagram upplever aktiviteten som ett meningsfullt inslag i sin vardag. För att uppnå syftet utformades följande frågeställningar: På vilket sätt upplevs aktiviteten på Instagram som meningsfull? Vilka normer och förväntningar uppstår i aktiviteten? Hur anpassas aktiviteten efter dessa normer och förväntningar? Metod: Kvalitativ metod där användare av Instagram har intervjuats angående sina subjektiva uppfattningar om aktivitetens meningsfullhet. Intervjusvaren analyserades därefter genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, med betoning på Erving Goffmans bidrag till detta. Resultat: Intervjupersonerna upplever aktiviteten på Instagram som meningsfull då det ger dem bekräftelse och skapar en känsla av gemenskap.

SammanfattningGemenskap och aktiviteter med andra har en positiv inverkan på den äldres hälsa. Att bli äldre och vara i livets sista fas och samtidigt vara beroende av andra kan påverka den enskildes förmåga att leva som förut. Människans behov och funktionsförmåga kan förändras med åren liksom tillgången på organiserad social verksamhet. Syftet med denna studie var att beskriva äldres upplevelser av sociala aktiviteter och vad det betyder för en meningsfull tillvaro när de bor på särskilt boende. I studien deltog åtta personer som bodde på särskilt boende-sjukhem som inte själva hade en organiserad aktivitetsverksamhet som t.ex., terapi eller hobby.

Syftet med studien var att få ökad förståelse för hur äldre män med funktionshinder erfar sina dagliga aktiviteter. För att studera detta intervjuades fem män i åldrarna 69-84 år som var ensamboende. Data analyserades utifrån en komparativ analysmetod. Resultatet visade att mäns erfarenheter var mångfacetterad och analysen mynnade ut i fyra kategorier: ?att ingenting göra och vara nöjd?, ?att med stolthet blicka tillbaka på sitt aktivitetsliv?, ?att avstå från aktivitet när den inte längre är meningsfull? och ?att ha en önskan att komma ut?.

Syfte; Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av vad som skapar en meningsfull tillvaro samt hur sjuksköterskan kan stödja och främja en meningsfull tillvaro för de äldre vid särskilda boenden. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2012 söktes i databaserna CHINAL, ELITE, PubMed, SweMed samt i tidskriften Vård i Norden. Resultat; Resultatet visade på att upprätthållandet av kroppens fysiska och mentala förmågor hade stor inverkan för den upplevda hälsan. Social gemenskap, goda vårdrelationer och ett aktivt delagande i den egna vardagen ansågs även placera den äldre i ett sammanhang, vilket också grundade för meningsfullhet och välbefinnande.

BakgrundForskning visar att traditionen av matematikundervisningen har inneburit en dominans av läromedel och enskilt arbete. Skolans nya styrdokument, LGR11, genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv där tyngdpunkten ligger på att eleverna i samspel med andra ska utveckla förmågor att kunna använda teoretiska kunskaper i vardagen. Dagens undervisning betonar lärarens betydelse för elevernas lärande. Matematik är ett ämne som genererar mycketkänslor, både positivt och negativt och eleverna måste tidigt få stöd i att utveckla tillit till den egna förmågan att lära. Elevernas olikheter förutsätter varierad undervisning för både måluppfyllelse och motivation.

During my practical training I have seen what after-school offers children. Large groups of children and little staff, often results in that the children had to play freely until they go home. Few activities are offered to the children and the staff is busy looking after the children and ensures that they are not fighting.The purpose of this study is to find out how children feel about their leisure activities and if they think they are being offered a meaningful leisure. The main research questions were:How do children experience their leisure-time?Do after-school offers children a meaningful leisure and is it the children's interests and needs that govern the activities and the environment?How do the number of children in the leisure group affect the leisure time?The methods to collect data in the study are observations and interviews.

Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.

Syftet med uppsatsen ?r att bidra till den historiska slavistiken genom att skapa och utv?rdera en modell baserad p? maskininl?rning f?r handskriftsigenk?nning av halvuncial ?stslavisk handskrift samt att utv?rdera hur den data som produceras genom automatisk handskriftsigenk?nning (HTR) kan anv?ndas f?r att komplettera mer traditionella metoder. Uppsatsen ?r teoretiskt grundad i utvecklingen av textkritisk metod och teori sedan 1800-talet och s?rskilt relationen mellan kopia och text som diskuterats av b?de f?respr?kare f?r och kritiker av den genealogiska metoden. Likv?l som att den medeltida kopian av en historisk text ?r ett medium mellan forskaren och det utforskade, kan den elektroniska kopian och dess transkription ses som ytterligare mellanh?nder.

?Pensionsvägledning? är ingen nationellt förekommande verksamhet. Tidigare forskning visar att förberedelser inför pensioneringen ökar både individens livslängd och underlättar omställningen. Syftet med studien är att undersöka om nyblivna ålderspensionärer har ett behov av vägledning i skapandet av ett meningsfullt pensionärsliv. I studien undersöktes med intervjuer av fyra nyblivna ålderspensionärer deras nuvarande levnadssituation, anpassningen till pensionärslivet och synen på livslångt lärande.

Vi har i vår kvalitativa studie valt att undersöka hur fritidsledare arbetar för att skapa en meningsfull tillvaro i fritidsgårdar utifrån ett salutogent perspektiv. Vi vill också undersöka om ungdomarna är delaktiga i detta arbete utifrån fritidsledarnas perspektiv. Vi har valt att ställa upp två frågeställningar som är 1. Vilka metoder använder sig fritidsledarna av för att åstadkomma meningsfullhet i Mixgården? 2.

Studien belyser utifrån ett designteoretiskt perspektiv hur några gymnasieelever designar sin förståelse för ett kunskapsområde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien ställs frågor om hur eleverna väljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsområde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsområdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att få svar på forskningsfrågorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna väljer språkliga teckenresurser och medier de är vana vid att använda i skolan. Eleverna visar också en osäkerhet i hur lärandet fungerar och drar inte särskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..