I den här undersökningen studerar jag vilka sociala innebörder som husdjursägare tilldelar sina husdjur, och hur husdjursrelationen på så sätt kan bli möjlig som en meningsfull relation mellan människa och djur. Jag har utfört fem semistrukturerade intervjuer med personer som har olika husdjur eller sällskapsdjur, och analyserat intervjuerna med Michael Billigs diskurspsykologiska, dilemmatiska ansats. Husdjursägarna tilldelar sina husdjur tvetydiga innebörder utifrån vilken syn de har på husdjurets medvetande, dess plats i kulturen, dess förhållande till tid, samt des förmåga till kommunikation. Husdjuret behandlas omväxlande som ett djur och som en varelse med mänsklig karaktär. Jag har kunnat finna samma tvetydiga förhållande till husdjur i välkända filosofiska texter, och drar därmed slutsatsen att vårt förhållningssätt till husdjur är en del av vårt samhälles sunda förnuft och har formen av ett dilemma mellan mänskligt och djuriskt.

Uppsatsen beskriver upplevelseindustrin och upplevelsesamhället med fokus på måltiden samt aktuella teorier om upplevelseproduktion som studerats vid min utbildning på Institutionen för Konst, Kommunikation och Lärande vid Luleå Tekniska Universitet. Uppsatsen har arbetats fram genom ett positivistiskt förhållningssätt med en utökad kvalitativt metodteori och en deduktiv ansats. Studien är grundad på en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer för att söka svar till hur meningsfulla måltidsupplevelser definieras utifrån ett upplevelseproduktionsperspektiv. Studien undersöker även hur storytelling kan bidra till en meningsfull måltidsupplevelse och hur en restaurang kan använda sig av storytelling för att skapa meningsfulla måltidsupplevelser för en gäst. Studiens mål har varit att utveckla en modell som uppfyller uppsatsens syfte: ?att utifrån ett upplevelseproduktionsperspektiv studera hur storytelling kan tillämpas som verktyg för att skapa meningsfulla måltidsupplevelser?.

Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lärande som läraren uppmanar studenterna att tillämpa inom ramen för två nätbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras på kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan läraren och studenterna. Resultatet visade på flera intellektuella redskap som läraren uppmanade sina studenter att använda sig utav. Ur analysen kunde också vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur läraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som läraren mest uppmanade studenterna till att använda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att läraren kontinuerligt försökte få studenterna till att föra en fruktbar dialog både med varandra och med läraren.

Studien har genomförts på ett stålföretag som startade friskvårdsprojektet 55+ för anställda som är 55 år eller äldre. Syftet med denna studie är att få en bild över vad äldre anställda har för föreställningar om att arbeta till 65 och diskutera hur friskvårdsprojektet 55+ kan påverka deras förutsättningar att vara kvar i arbete till pensionsålder. I studien användes kvalitativ intervju som metod och undersökningsgruppen bestod av tio anställda på företaget.Förutsättningar som de intervjuade tog upp för att arbeta kvar rörde arbetet, hälsan, tajming med partner och ekonomin och många upplevde att de inte skulle kunna arbeta till 65 som de gör idag. Det fanns en besvikelse över att företaget inte längre erbjöd avtalspension i samma utsträckning som tidigare, eftersom de intervjuade mentalt hade förberett sig inför en pensionärstillvaro. Att de intervjuade från början inte var inställda på att arbeta till 65 kan ha påverkat deras upplevda förutsättningar i arbetet.

Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lärande som läraren uppmanar studenterna att tillämpa inom ramen för två nätbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras på kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan läraren och studenterna. Resultatet visade på flera intellektuella redskap som läraren uppmanade sina studenter att använda sig utav. Ur analysen kunde också vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur läraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som läraren mest uppmanade studenterna till att använda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att läraren kontinuerligt försökte få studenterna till att föra en fruktbar dialog både med varandra och med läraren.

Sverige, och övriga Europa, står inför en demografisk omvandling som inte bör, eller kan, ignoreras. Den åldrande befolkningen, det senare inträdet på arbetsmarknaden och den minskade fertilititeten gör det högst aktuellt att hitta ett sätt att få den arbetande delen av befolkningen att stanna längre på arbetsmarknaden. Denna studie undersöker sambandet mellan arbetsmiljö och pensionsbeslut genom att titta på den självskattade pensionsavgången. Tvärsnittsdata från Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar från åren 2005, 2007, 2009 och 2011 används för att undersöka detta samband. En binär logistisk regressionsanalys utförs där frågan ?Tror du dig kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder i ditt nuvarande yrke?? utgör den beroende variabeln.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera de diskurser som media skapar kring fyrtiotalisterna och hur de anses kommer att förändra och påverka samhället efter sin pensionering. Uppsatsen ämnar även svara på följande frågeställningar:Vilka värdeord kopplas till fyrtiotalisterna för att framställa dem som en mäktig samhällsgrupp i media?Vilka samhällsområden anser media kommer att påverkas av att fyrtiotalisterna går i pension?Vilka retoriska tillvägagångssätt använder media sig av för att framställa fyrtiotalisterna som en mäktig samhällsgrupp?.

Högläsningen håller på att gå ur tiden i vårt samhälle på grund av medias inflytande. Förskolans och pedagogers förhållningssätt har förändrats från barnomsorg till pedagogisk stimulans där även högläsning ingår. Syftet med min undersökning var att undersöka om högläsning har betydelse i förskolan utifrån pedagogers synsätt. Jag ville se på vilka strategier pedagogerna använder för att göra högläsningssituationen meningsfull.De teorier jag har koncentrerat mig på är högläsning ur ett teoretiskt perspektiv och den proximala utvecklingszonen samt användning av strategier i högläsning. Tidigare forskning tyder på att högläsning kan bidra med många positiva egenskaper för barns språkutveckling.

Med denna uppsats vill jag komma till någon slutsats om vad meningsfull bildundervisning är. Jag menar att detta bör diskuteras i förhållande till skolans demokratiuppdrag. Genom skrivprocessen har jag gjort vägningar mellan olika perspektiv, men velat lägga eftertrycket på elevperspektivet.Via en litteraturstudie undersöker jag tre olika forskningsperspektiv på bildkommunikation. Bildsemiotiken, som studerar bilden som tecken, fokuserar därmed på bilden i sig. Inom visuell kultur ägnar man sig åt hur det visuella formar vår förståelse av oss själva och världen.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en vanlig sjukdom som främst drabbar unga kvinnor. Förutom fysisk påverkan ses även psykiska besvär som exempelvis depression. Individer som drabbas av AN är negativa inför ett tillfrisknande eftersom de känner att sjukdomen tillför positiva egenskaper, de upplever även att sjukvården saknar tillräcklig kunskap om sjukdomen.Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor med anorexia nervosa upplever sin sjukdom.Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån en kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl, PubMed samt PsycINFO användes för att hitta de tio vetenskapliga artiklar som studien sedan baserades på. Artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom fem huvudkategorier: Anorexia som identitet, anorexia som en tillgång eller något destruktivt, anorexia som kontroll, anorexia som hanteringsstrategi och anorexia som röst.

Landskrona är en stad där boendet är segregerat. Fotboll är en idrott som har stark dragkraft. Landskrona BoIS driver fotbollsfritids som ett samverkans- och integrationsprojekt, där vill man skapa en meningsfull fritidssysselsättning åt barn och ungdomar som vill spela fotboll. Samtidigt vill man skapa integrationsmöligheter..

Den aktuella studien ämnar identifiera verksamheten Origos framgångsfaktorer och undersöka dessa. I studiens inledningsskede utformades fem frågeställningar utifrån intentionen att bemöta detta syfte. Frågeställningarna är som följande: tillmäts handledaren betydelse och i så fall på vilket sätt, tillmäts gruppen av de andra unga individerna betydelse och i så fall på vilket sätt, vilken betydelse tillmäts den individuella planen, vilken betydelse tillmäts de individuella samtalen samt hur uppfattas verksamhetens struktur och innehåll. En kvalitativ metod användes i form av öppna djupintervjuer utefter en allmän intervjuguide. Urvalet bestod av sex individer, tre unga kvinnor och tre unga män i åldrarna 19-28 år.

The subject for this paper is the Class Action against Skandia Association, a civil organization formed in 2003 with the aim of claiming compensation for some 1.2 million life insurance customers. The background to its formation was one of the largest financial scandals in Sweden in recent times, involving a number of questionable affairs within the insurance corporation Skandia and its subsidiaries, most notably the life insurance company Skandia Liv. The interests of both the stake- and stockholders of the company seem, in certain ways, to have been grossly misrepresented. The scandal, as well as the reaction it spawned, pose a number of questions. In this study, we focus on two: a possible, and in many ways apparent crisis in the representation of interests in Swedish society, and the role of civil society in upholding the balance between these interests.We argue that what is often held to be the ?greed? or ?immorality? of individuals in scandals such as Skandia is, to a great extent, a mere reflection of the ?rational? underpinnings of modern-day capitalism.We find that trust has been a key mechanism of control in the relationships between consumers and agents in pension and life insurance markets, and that ?the Swedish model? that distinguished post-WWII Swedish society was a model heavily based on trust towards existing models of bureaucratic governance.

Daglig verksamhet på gård har högt aktivitetsvärde och upplevs som meningsfull. Lantbruksmiljön tillgodoser många av målgruppens behov och kvalitéerna i lantbruksmiljön bidrar till upplevelsen av delaktighet, valfrihet och självständighet i aktivitet. Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av aktivitetsvärdet i lantbruksmiljö för personer i daglig verksamhet på gård enligt LSS och diskutera relationen mellan miljöns betydelse samt personens upplevda aktivitetsvärde. Teorierna i miljöpsykologin fokuserar på naturens och trädgårdars kraft att återställa människans balans, att naturen och miljön som helhet kan få en personen att reflektera och att växa. Grön Omsorg är meningsfull sysselsättning på gårdar i lantlig miljö för människor med behov av särskilt stöd.

Syfte: Denna studie syftar till att ta reda på vad barn på ett fritidshem tycker om att göra på sin fritid. Det stora fokuset i undersökningen är att se vilka aktiviteter som barnen väljer att göra när de befinner sig på sitt fritidshem och vad de väljer att göra när de inte är där. Den tar också reda på huruvida personal tolkar sitt uppdrag om hur barn ska få en meningsfull fritidshemsvistelse.Frågeställningar:Vad tycker barnen om att göra på sin fritid? (både utanför och på fritidshemmet)Vilka aktiviteter, som fritidshemmet erbjuder, tycker barnen om att delta i/ inte delta i?Vilka aktiviteter gör att vissa barn väljer att inte vara på fritids och vilka gör att de vill vara där? (gäller de som får gå hem själva)Hur tolkar personalen sitt uppdrag?Metod: Det empiriska materialet i uppsatsen består av enkäter som är ifylla av en skolas mellanstadiebarn samt av personal som arbetar i skolans olika fritidshem.Sammanfattning: Resultaten pekar på att många mellanstadiebarn som får gå hem själva efter skoltid väljer att göra det och har sin fritid utanför fritidshemmet. Det visar sig att det finns många aktiviteter utanför fritidshemmet som barnen utför när de är lediga och som inte utövas på fritidshemmet.