I vår kvalitativa undersökning har vi utifrån observationer av ett grupparbete studerat elevers interaktion. Våra forskningsfrågor gällande roller, förhållningssätt och kommunikativa strategier har varit grunden för vår analys. Vi observerade en grupp elever i årskurs 4 vid två tillfällen. Under observationerna använde vi oss av videokamera och kompletterade med loggboksanteckningar. Filminspelningarna och anteckningarna bearbetades och intressanta sekvenser valdes ut som transkriberades.

Stage12.se är en mashup-applikation dit användaren kan komma för att skaffa information om film. Med hjälp utav apier från sociala medier som Facebook och Twitter ska detta projekt integrera mer interaktion med användaren samt ge större möjligheter till en modernare webbplats. Detta kräver en fördjupning i hur de olika apierna fungerar, samt informationen kring dem.Genom att arbeta iterativt och mot apier som Facebook och Twitter har projektet resulterat i en mer interaktiv applikation på användarens villkor.Stage12.se är en mashup-applikation dit användaren kan komma för att skaffa information om film. Med hjälp utav apier från sociala medier som Facebook och Twitter ska detta projekt integrera mer interaktion med användaren samt ge större möjligheter till en modernare webbplats. Detta kräver en fördjupning i hur de olika apierna fungerar, samt informationen kring dem.Genom att arbeta iterativt och mot apier som Facebook och Twitter har projektet resulterat i en mer interaktiv applikation på användarens villkor..

Studiens syfte har varit att undersöka huruvida individer som väljer att utbilda sig i en kommunikationsmodell upplever förändring i interaktion med andra människor efter avslutad utbildning. Studien är kvalitativ och grundar sig på en hermeneutisk forskningsansats vilket innebär att vi har tolkat några individers upplevelser av sin utbildning i Nonviolent Communication (NVC), både före, under och efter utbildningen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med en man och åtta kvinnor. Åldern på respondenterna har varierat och de har arbetat eller arbetar inom olika sociala yrken.I tolkningen av det empiriska materialet spelar Randall Collins begrepp interaktionsritualer en viktig roll i tydningen av utbildningstillfällets betydelse för respondenterna. Moira Von Wrights tolkning av George Herbert Meads olika begrepp är vår andra huvudteori, och den blir relevant i förhållande till den perspektivväxling som många av respondenterna beskriver att de upplevt efter utbildningen.

Resandet idag har tagit nya former. Människor reser idag under kortare och fler perioder än vad de gjorde förr, vilket har medfört att planeringen innan, till och under resan blivit kortare. Turisten idag får vidare förlita sig på diverse tekniska hjälpmedel såsom Internet och GPS för att snabbt få information om resmål och destinationer. I och med de kortare planeringstiderna samt de kortare reseperioderna har turister inte längre alltid möjlighet att planera in guidade turer med en mänsklig guide. Till turistens undsättning i problemet finns idag förinspelade ljudguider som exempelvis kan användas genom att ringa upp ett specifikt nummer på en mobiltelefon.

Tidigare forskning har visat att en ra?dsla och oro o?ver att missa tillfa?llen fo?r social interaktion eller va?rdefulla och allma?nt tillfredssta?llande upplevelser a?r ett utbrett fenomen, och att detta a?r direkt kopplad till det o?kade anva?ndandet av modern teknologi sa? som den smarta telefonen och sociala na?tverk som Facebook, Twitter och Instagram. Da? de fo?rser anva?ndare med konstanta interaktionsmo?jligheter och alternativ till ens tillfa?lliga livssituation upplevs en blandning av positiva och negativa ka?nslor vilket go?r att anva?ndaren upplever ambivalens info?r sitt anva?ndarskap. I denna studie intervjuas unga vuxna i a?ldrarna 21-27 i Sverige i fokusgrupper.

Syfte: Denna uppsats handlar om kunskapsöverföring med ett specifikt intresse för vad det är som gör att kunskapsöverföring fungerar i ett kunskapsföretag. För att undersöka detta har vi studerat ett multinationellt företag med välmående personal med syftet att söka förståelse för hur kunskapsöverföringsprocessen ser ut i företaget. Vilka processer, tillvägagångssätt och hinder påverkar kunskapsöverföring mellan individer? Kunskap betraktas i uppsatsen som en process vilken är socialt och kontextuellt betingad. Detta synsätt har lett till våra frågor som svarat på hur företaget möjliggör för social interaktion mellan individer där kunskapsöverföring kan ske samt vilka omständigheter på företaget som underlättar eller försvårar kunskapsöverföringen.Teori/Tidigare forskning: För att förstå vad som påverkar kunskapsöverföring har vi bland annat tittat på studier av Inkpen och Tsang, Tsai, McEvily och Reagans samt Levin och Cross.

Den här uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framställer sin identitet på Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och målgruppen har varit unga vuxna i åldern 19-25 år. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas användning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur grundskollärare ser på sitt eget lärande i och genom arbetet. Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av sex grundskollärare. Materialet analyseras utifrån Ellströms teori om lärande i arbetslivet, Schöns teori om reflektion och Erauts teori om lärandets möjligheter och hinder i arbetslivet. Resultatet visar att lärare lär sig genom interaktion med elever, föräldrar och kollegor. Interaktionen med elever och föräldrar bidrar till att de förvärvar kunskaper gällande bemötande och hur de ska formulera sig för att skapa positiva samtal.

Syftet med denna studie är att undersöka samtal som sker vid elevinitierade berättarstunder där elever berättar historier för varandra och eleverna ställer frågor till berättaren om innehållet i berättelsen. Forskningsfrågan är: Hur ser rollfördelningen ut i samtalen under berättarstunderna och vad har det för konsekvenser för elevernas kommunikation och interaktion? Studien skedde i en andraklass jag under perioder vistades i under vårterminen 2012. Insamlandet av materialet, i form av ljudinspelningar och observationsanteckningar, skedde under en sexveckorsperiod och består av 10 berättarstunder med sammanlagt 30 berättelser och efterföljande frågestunder. Eleverna berättade, oftast en och en, berättelser som de själva hade valt och förberett.

Webhotellsföretaget Vildmarksdata har haft för avsikt att uppdatera den kontrollpanel somderas kunder använder för att göra inställningar relaterade till saker som zoner, domäner ochepost. Kontrollpanelen har utvärderas efter webdesignprinciper, samtidigt som dess användarehar undersökts med hjälp av telefonintervjuer och webenkäter. Studien har resulterati en rad designförslag för en ny version av kontrollpanelen, en kartläggning av användarnaoch insikten att en stor del av kunderna inte känt till att kontrollpanelen funnits..

Syftet med studien är att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna är meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i årskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i årskurs ett på gymnasiet. Studien ämnar använda en fenomenografisk forskningsansats.I resultatet framgår fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekväm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet även fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehåll för sex- och samlevnadsundervisningen.

I denna studie problematiserar vi iPaden som en kommunikativ artefakt. Eleverna i dagens skola har ett stort intresse för multimediala verktyg, som exempelvis iPaden. Detta intresse har de medverkande pedagogerna i vår studie tagit vara på i arbetet med att stödja och stärka elevers sociala relationer. Det syfte som legat som grund i studien är att problematisera iPadens möjlighet som en kommunikativ artefakt i elevers relationsarbete i skolan. Utifrån detta syfte har vi formulerat tre forskningsfrågor.

Sociala medier har inneburit en skillnad i det vardagliga kommunikationsmönstret hos människor och på senare tid också alltmer för företagen. Eftersom att företag hela tiden bör befinna sig där kunderna befinner sig innebär detta en nödvändig förändring av företagens kommunikationsmönster. Det bör speciellt ha betydelse för en organisation som enbart planerat existera på Internet. I de sociala medierna minskar företagets kontroll över kommunikationsbudskapet samtidigt som målgruppen är med och påverkar det i allt större utsträckning. Denna uppsats syftar till ta reda på hur sociala medier kan användas ur ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv för att möjliggöra att matbloggen Chefs? Table får genomslag hos målgruppen.

ABSTRAKT  Det råder oklarheter om hur styrketräning för fotbollsspelare ska bedrivas på ett effektivt sätt. Syftet med studien var att undersöka hur fem veckors knäböjsträning med ?svänghjulsergometer (YoYo-squat)? påverkar styrke- och power relaterade prestationsfaktorer hos fotbollsspelare. Försökspersonerna var 16 manliga försökspersoner i åldern 16-19 år. De delades in i försöksgrupp (N=9) och kontrollgrupp (N=7).

Syftet med den här studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgänge med djur och barnets lärande i ett sociokulturellt perspektiv. Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som påverkar barns utveckling och lärande. Vidare genomfördes en enkätundersökning i 2 klasser i år 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jämfördes med bedömningar av varje elevs lärande, gjorda av en lärare i teoretiska ämnen och en lärare i sociala och motoriska ämnen. Resultaten diskuterades utifrån teorier om lärande, barns umgänge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt.