Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon samvariation mellan hur mycket pengar ungdomar hade till fritid/nöjen och deras riskbeteende kring alkohol och narkotika., samt att se om det fanns någon könsskillnad i eventuell samvariation. En kvantitativ Metod användes där andelar med olika riskbeteenden jämfördes utifrån hur mycket pengar ungdomarna hade till fritid och nöjen. Konfidensintervall beräknades för andelarna för att kunna bedöma om eventuella skillnader mellan grupperna var statistiskt säkerställda. Materialet som användes var en totalundersökning i Gävleborgs län bland gymnasieelever i år två 2010. Resultatet av undersökningen visade att de ungdomarna som hade relativt mycket pengar till fritid och nöjen (1000 ? 1499 kronor respektive 1500 kronor eller mer) var de ungdomar som i störst utsträckning var alkoholkonsumenter, högkonsumenter, intensivkonsumenter av alkohol och de som i stor utsträckning hade använt sig av narkotika.

Examensarbetets syfte är att undersöka vilka strategier lärare har för att historieundervisningen skall bli meningsfull i ett mångkulturellt klassrum. Med meningsfull i detta sammanhang menas att även andra länders historia, utöver den svenska historien, belyses i undervisningen. Ur syftet formulerades två frågeställningar, som avsåg undersöka hur historieundervisningens ser ut vad gäller val av innehåll och genomförande i ett mångkulturellt klassrum, samt hur historieundervisningen motiveras av lärare i ett mångkulturellt klassrum. För att finna dessa meningsfulla strategier har ett antal kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma i mångkulturella klasser genomförts.Den tidigare forskningen visar på en monokulturell historieundervisning baserad på historisk tradition, normer, styrdokument, läromedel och lärares inställning. Utgångspunkt har därför varit att lärarna försätts i en situation där undervisningen inte kan bli annat än monokulturell.Undersökningen visar på en historieplanering som främjar den svenska historien.

Syftet med uppsatsen är att presentera utvalda teoretiska modeller i litteratur inom Upplevelseproduktion, samt att genom en produktion testa huruvida dessa teorier är relevanta. Syftet är även att undersöka karaktären hos gästens eventuella upplevelse vid produktionen för att avgöra om de teoretiska modellerna även gjort upplevelsen meningsfull för gästen. Med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en deduktiv ansats har vi med hjälp av ett antal teoretiska modeller först planerat och sedan genomfört en reell produktion vid namn Rock n? roll Piteå och med det som grund gjort en kvalitativ intervjustudie baserad på tre fokusgrupper. Endast individen kan avgöra om en upplevelse varit meningsfull, då detta är subjektivt, men med stöd i det resultat fokusgruppintervjuerna visat kan vi konstatera att det för en stor del av informanterna varit en meningsfull upplevelse.

Syftet med studien är att reda på hur fritidspedagoger upplever datorspelande på fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lärande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus på en Meningsfull fritid. Vår forskningsbakgrund behandlar lärande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet från vår kvalitativa intervjustudie.Vi utgår ifrån den fenomenologiska livsvärldsteorin där vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och får ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgår det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, är positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter på fritidshemmet, men att många saknar den kunskapen som krävs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehåll. De upplever också att barnen lär sig bland annat språk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad några personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder upplevde var en meningsfull sysselsättning, och hur de identifierade sig med sitt arbete eller sysselsättning. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie, sedd ur ett fenomenologiskt perspektiv. Urvalet var sju personer, tre kvinnor och fyra män, med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder som hade sin sysselsättning tillgodosedd genom en privat hjärnskadeverksamhet. Teorierna som användes var Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM ? känsla av sammanhang och den symboliska interaktionismen.

SyfteSyftet med denna studie var att klarlägga om det finns något samband mellan anterior knälaxitet, mätt med KT-1000, och "funktion i sport och fritid" respektive "knärelaterad livskvalitet", enligt Knee injury and Osteoarthrits Outcome Score (KOOS), 6-8 månader efter en främre korsbandsrekonstruktion. Ett annat syfte var att studera om det föreligger någon könsskillnad avseende dessa parametrar.MetodDenna undersökning är baserad på ett prospektivt insamlat registermaterial från Svenska korsbandsregistret samt från Capio Artro Clinic´s IT-register avseende patienter som genomgått främre korsbandsrekonstruktion med hamstringsgraft.Urvalet av patienterna (18-35 år) gjordes konsekutivt under åren 2010-2011 bland de ortopedkirurger som gjort flest antal operationer under denna period, vilket kom att omfatta 427 patienter. Baserat på inklusions- och exklusionskriterier kvarstod 100 patienter. En powerberäkning visade på behov av 58 patienter, 29 män och 29 kvinnor. En jämn fördelning, mellan män och kvinnor gjordes genom lottning.

Beprövad erfarenhet ger bakgrund till nya frågeställningar. Vårt intresse för barn- och fritidselevernas APU (arbetsplatsförlagd utbildning) väcktes under våra verksamma år som förskollärare och handledare. Studien har gjorts med syfte att få svar på vad det är som gör en meningsfull APU med praktiskt lärande för elever på barn- och fritidsprogrammet, med inriktning på förskola, sett utifrån ett yrkeslärar- och handledarperspektiv.Kvalitativa intervjuer har genomförts med yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet och med handledare på förskolor som tar emot gymnasieelever. Vi har använt oss av en hermeneutiskt ansats där helhet och delar spelar avgörande roll. Data har analyserats och tolkats och slutligen har vi kommit fram till vissa faktorer och kvalitéer som gör att eleverna får en meningsfull APU med praktiskt lärande. Vårt resultat visar bland annat att det behövs ett samarbete mellan gymnasiet och APU-platserna för att göra elevernas lärande så optimalt som möjligt. Tiden handledarna har ute på APU-platserna till att handleda eleverna är också en viktig faktor visar vårt resultat.

Syftet med denna studie var att undersöka socialarbetares förståelse av ensamkommande barns integration i det svenska samhället och de tillvägagångssätt olika aktörer, däribland socialarbetare, har när de arbetar med detta. Metoden som vi valde att använda var kvalitativ intervju och för att analysera resultaten använde vi oss av systemteori och empowerment. Resultaten visar att språk, skola och en Meningsfull fritid var viktiga delar för barnens integration i samhället. Socialarbetarna i vår studie uppgav att de inte arbetar praktiskt med barnens integration, att det är boendepersonalen/familjehemmet och de gode männen som ansvarar för detta. Viktiga slutsatser i studien var att intresset för de ensamkommande barnen var svagt från samhällets sida och att socialarbetarna ansåg att de dokument som används inte alltid var anpassade för de ensamkommande barnen.

Ett av problemet i vardagen kan vara att vi människor har alldeles för många måsten i våra liv. Dessa är ofta skapade av individen själv. En upplevelse av rådande harmoni mellan arbete och fritid är ofta svår att finna. Det kan vara yttre omständigheter som råder över situationen likaväl som att inre motivation saknas, av ett eller flera skäl. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fritid, hälsa och arbete hänger ihop med den enskilda individens vardag men även hur det påverkar arbetsprestation och arbetstillfredställelse.

Syftet med studien är att reda på hur fritidspedagoger upplever datorspelande på fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lärande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus på en Meningsfull fritid. Vår forskningsbakgrund behandlar lärande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet från vår kvalitativa intervjustudie.Vi utgår ifrån den fenomenologiska livsvärldsteorin där vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och får ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgår det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, är positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter på fritidshemmet, men att många saknar den kunskapen som krävs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehåll. De upplever också att barnen lär sig bland annat språk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..

Sammanfattning.Uppsatsen är baserad på de intervjuer som jag gjort. Jag tar reda på bakgrund och orsaker till varför man väljer att komma till Sverige för att leva och arbeta. Det kan finnas många skäl till varför man väljer att flytta till ett annat land.Vi lever idag i en globaliserad värld där allt som görs lokalt får en global påverkan. Pengar och företag flyttar runt i världen utan att ta hänsyn till nationella gränser. Människor i västvärlden har stora möjligheter att resa och arbeta i större utsträckning än tidigare.

Syftet med denna studie var att undersöka socialarbetares förståelse av ensamkommande barns integration i det svenska samhället och de tillvägagångssätt olika aktörer, däribland socialarbetare, har när de arbetar med detta. Metoden som vi valde att använda var kvalitativ intervju och för att analysera resultaten använde vi oss av systemteori och empowerment. Resultaten visar att språk, skola och en Meningsfull fritid var viktiga delar för barnens integration i samhället. Socialarbetarna i vår studie uppgav att de inte arbetar praktiskt med barnens integration, att det är boendepersonalen/familjehemmet och de gode männen som ansvarar för detta. Viktiga slutsatser i studien var att intresset för de ensamkommande barnen var svagt från samhällets sida och att socialarbetarna ansåg att de dokument som används inte alltid var anpassade för de ensamkommande barnen.

En meningsfull tillvaroSyftet med denna studie har varit att undersöka i vilken grad en omsorgsmottagare upplever en meningsfull tillvaro utifrån beviljade hemtjänstinsatser. Studien har bedrivits genom en halvstrukturerad, kvalitativ intervjumetod med omsorgsmottagare, omsorgsgivare samt biståndshandläggare och analyser av empirin har utgått från symbolisk interaktionism och dramaturgisk rollteori. Vi har funnit att det som är centralt för den enskilde för att känna meningsfullhet är den sociala interaktionen tillsammans med andra människor, att boendemiljön är trivsam och önskvärd samt att den enskilde har en känsla av trygghet. Trots det faktum att omsorgs- och serviceinsatser, i olika grad, påverkar dessa aspekter är studiens viktigaste slutsats att de enskilda vanligtvis inte sammankopplar beviljade insatser med känslan av meningsfullhet. .

Uppsatsen syftar till att ta reda på huruvida elever i årskurs fem upplever sin fritid som stressande och om detta inverkar på deras skolgång. Är detta något som lärare i så fall ska ta hänsyn till i sin planering av undervisning och läxor? Tre elever och tre lärare har intervjuats enskilt och deras utsagor ligger till grund för resultatet. Eleverna drogs slumpmässigt från samma klass och det resulterade i två pojkar och en flicka. Lärarna hade alla anknytning till den aktuella klassen.

Studenter och yrkesutövare i landskapsarkitektur blir tidigt bekantade med termer som genius loci - ?platsens själ? men ofta utan vidare betraktelse. Finns det något som ?meningsfull? plats? Kan en plats betyda eller representera något? Vad har ett ord som meningsfull för konnotationer i skapade eller naturliga rum? Denna uppsats redogör en fördjupning i ämnet meningsfullhet - besjälade platser i landskapsarkitektur där uppsatsförfattaren blickar in i andra författares föreställningar om meningsfullhet i landskap och trädgårdar, samt redogör tretton besökares varseblivningar av en specifik plats ? Alnarps västerskog i Lomma, Skåne..