Syftet är att ta reda på vad som menas med anonymitet i dagens kameraövervakade stad. Dentraditionella uppfattningen är att stadens karaktär är anonymitet och syftet är att ta reda på huranonymiteten ser ut idag när stadsmedborgarna är kameraövervakade. Studien är en begreppsutredning av anonymitet, och dess relaterade begrepp trygghet.Huvudsakligen används Simmels teori om storstaden och Foucaults teori om övervakning,men också teoretikerna Jane Jacobs och Mike Davis och deras syn på trygghet i staden så välsom en del andra källor. Jag kopplar Simmel och Foucault till anonymitetet och trygghet,tillämpat på dagens stad. Slutsatserna är att dagens stadsmänniska är både anonym och inte, beroende på hur man serdet. De som syns i kamerans blick är de som begår brott, medan de andra fortfarande äranonyma. Gällande tryggheten kan den uppnås genom ett levande folkliv.

I denna uppsats prövas följande hypotes som har sin grund i agentteorin: Ju högre ägarkoncentration företaget har desto mer information angående VD: s belöningssystem lämnas ut. Uppsatsen syftar således till att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan aktieägarnas maktställning och företagens transparens, det vill säga mängden och tydligheten av den information företaget ger ut. Enligt vald teoretisk referensram torde information gällande VD:s belöningssystem vara högst relevant för aktieägarna. Vidare har vi valt att endast undersöka den information om VD:s belöningssystem som återfinns i företagens årsredovisningar. För att mäta ägarnas maktställning gentemot företagets ledning undersöker vi företagens ägarkoncentration.

Människor ger Mening åt sina liv genom upplevelser, ett upplevelsesamhälle har vuxit fram på grund av människans behov av Meningsfulla upplevelser. Meningsfulla upplevelser beskrivs som en starkare ihållande effekt än bara en upplevelse som sådan. En ny ekonomisk faktor, upplevelseekonomi, växer fram där företag kan iscensätta minnesvärda helhetsupplevelser och guida till transformation för att differentiera sig. Människor vill ha Meningsfulla upplevelser både på fritiden och på jobbet, det ställer krav på att shoppingcentrum, köpcentrum och gallerior bör hänga med i utvecklingen då shopping är en populär fritidsaktivitet.Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk studie vid Luleås centrumgallerior belysa centrumledares uppfattningar och åsikter om deras gallerior, och utifrån det dra slutsatser om centrumgalleriorna är anpassade efter upplevelsesamhällets krav på Meningsfulla upplevelser.. Uppsatsen har arbetats fram med en kvalitativ ansats.

Den här studien syftar till att ge exempel på hur emotionell kommunikation kan se ut och fungera mellan lärare och elever i särskolan som använder alternativ och kompletterande kommunikation. Emotionell kommunikation utgör en stor del av vår dagliga kommunikation och det är emotionerna som ger våra liv Mening och sammanhang. Den forskning som har gjorts inom detta område har ofta fokus på samspel mellan elever/barn och lärare/vuxna och visar att lärarna inte alltid är medvetna om sina kommunikativa handlingar samt att det ofta sker kommunikation som inte är verbal hos barn med alternativ och kompletterande kommunikation. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv där kommunikation och språkanvänding anses vara en betydande faktor i individens utveckling. Det insamlade materialet har bestått av videoinspelningar av två elever och tre lärare som har granskats och analyserats utifrån hur emotioner uttrycks och organiseras i interaktionen.

Ett av problemet i vardagen kan vara att vi människor har alldeles för många måsten i våra liv. Dessa är ofta skapade av individen själv. En upplevelse av rådande harmoni mellan arbete och fritid är ofta svår att finna. Det kan vara yttre omständigheter som råder över situationen likaväl som att inre motivation saknas, av ett eller flera skäl. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fritid, hälsa och arbete hänger ihop med den enskilda individens vardag men även hur det påverkar arbetsprestation och arbetstillfredställelse.

Det övergripande syftet är att beskriva diskurser gymnasie¬ungdomar med mångkulturell bakgrund kan ha att hantera och hur ungdomarna anger att de hanterar olikheter mellan diskurser. Följande konkreta frågeställningar utformas: Hur beskriver de intervjuade eleverna sina föräldrars syn på den svenska skolan? Vilka strategier använder sig intervjupersonerna med mångkulturell bakgrund av för att hantera situationen? Sex gymnasieungdomar intervjuades i halvstrukturerade samtal som skrevs ut och tolkades hermeneutiskt. En anpassnings¬diskurs och en auktoritär diskurs framträdde i materialet. I anpassnings-diskursen diskuteras inordning, undvikande, uppgivenhet, motstånd och maktlöshet.

F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

Uppsatsen tar upp hur Giacomettis konst blev uppmärksammad i Sverige på en av de första utställningarna som gjordes med hans konst på Moderna Museet i Stockholm år 1977. Undersökningens tar upp hur Giacometti togs emot som konstnär av konstvetare och tidningsrecensenter och hur de reagerade på konsten. Vidare följer en undersökning av Giacomettis egna texter.I undersökningens början beskrivs relationen mellan Giacometti och Jean Genet. Genet har skrivit omfattande texter om konstnären och spenderade mycket tid med denne. Därefter följer tre analyser av olika verk av skulptören.

Den unga vuxna genomgår såväl kroppsliga som kognitiva förändringar samtidigt som de är i livsfasen att finna sin identitet. Att drabbas av en långvarig sjukdom i detta skede i livet kan påverka den personliga utvecklingen. Inflammatoriska tarmsjukdomar innefattar Morbus Crohn samt Ulcerös kolit vilka drabbar mag- tarmkanalen. Symtomen som sjukdomarna medför kan bidra till ett lidande för den unga vuxna såväl fysiskt som psykiskt. Syftet är att beskriva erfarenheter av lidande hos den unga vuxna som insjuknat och lever med en inflammatorisk tarmsjukdom.

Barn bedöms i skolan och det görs via betygen. Alla barn är olika individer, har olika lärstilar, bakgrund och erfarenheter. Trots det ska alla följa samma mål i skolan. Elever som inte lyckas uppnå målen tenderar att bli föremål för åtgärder. Syftet med uppsatsen är att undersöka den organisatoriska och praktiska utformningen av det individuella programmet och hur det upplevs av lärare och elever.

Miljöfrågorna har idag en allt större plats i samhällsdebatten och utgör en del av vårt individuella och kollektiva medvetande. Som medborgare och konsumenter ställer vi krav på politiker, beslutsfattare och företagsledare att värna miljön och bevara den för kommande generationer. Vår bedömning av olika företag grundar sig inte enbart på vilka produkter eller service som de tillhandahåller, utan även på vilket samhällsansvar de tar.För att miljöfrågorna ska utgöra en integrerad del av företagets verksamhet krävs ett kontinuerligt arbete med målsättning att samtliga medarbetare ska känna till företagets miljöpolicy samt ha förståelse för och kunskap om dess innebörd.Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur försäkringsbolaget If, som är ett tjänsteföretag, arbetar med den interna spridningen av miljöpolicyn samt på vilket sätt miljöpolicyn ur ett ledarperspektiv tolkas, konkretisteras och hur den efterlevs i praktiken inom olika avdelningar på företaget.För att besvara frågorna i studien genomfördes en kvalitativ empirisk undersökning med semistrukturerade intervjuer. Informanterna består av ledare på If som har miljöfrågor som del av sitt ansvarsområde.Resultatet från undersökningen visar att If arbetar strategiskt och målmedvetet med miljöfrågor. Spridningen av miljöpolicyn internt sker genom en mix av kommunikationskanaler, vilket bidrar till att miljöpolicyn kan nå ut med större räckvidd.Av undersökningen framgår tydligt chefernas centrala roll för spridningen av miljöpolicyn, skapandet av dialog, Mening och efterlevnad av miljöpolicyn i praktiken.

I studien studeras lärares och elevers uppfattningar gällande positiv feedback. Studien skapar djupare förståelse om positiv feedback samt jämför lärares och elevers uppfattningar. I studien har kvalitativa respondentintervjuer med informantkaraktär använts som metod. Intervjuerna har utförts på en skola där tre lärare samt sex elever intervjuats. En ortografisk transkriberingsmetod har använts då vi har transkriberat intervjuerna för att sedan sammanfatta dessa i resultatavsnittet.

Bakgrund: Årligen drabbas cirka 250 barn av cancer i Sverige, men betydligt fler berörs i barnets närhet. Ett cancerbesked är ofta starkt associerat med lidande och död, vilket leder till en stressfylld tillvaro för alla i familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan ser till hela familjen och involverar dem i omvårdnaden, dels för att patienten ofta har ett starkt stöd att hämta från dem, men också för att delaktighet kan upplevas ge en viss kontroll över situationen. En annan fördel är att sjuksköterskan lättare kan upptäcka och ge det stöd som föräldrar och syskon behöver.Syfte: Att beskriva familjens upplevelse av att ha ett barn med cancersjukdom.Metod: Litteraturstudie med beskrivande design och modifierad innehållsanalys.Resultat: Att ha ett barn med cancer innebar en storm av känslor och en förändrad vardag, en händelse som upplevdes förändra livssituationen för all framtid. Föräldrarnas livsperspektiv blev annorlunda då de omvärderade Mening och mål i livet.

Vi har genomfört en kvalitativ studie med en hermeneutisk och fenomenologisk utgångspunkt. Vi har använt oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer då vi samlat in data. Grunden för studiens teoretiska ram utgår ifrån Mays och Marcuses förklaringar av kreativiteten och skapandet som en allmänmänsklig, Meningsskapande och transcendent praktik. Vi har intervjuat personal på tre olika, icke behandlande, institutioner för vuxna. Institutionerna vänder sig till våldsutsatta kvinnor, bostadslösa kvinnor och vuxna människor med psykisk ohälsa.

Denna uppsats består av kvantitativa undersökningar av tre olika språkliga aspekter i gymnasieelevers texter. Det undersökta materialet är hämtade från det nationella provet i kursen Svenska B från höstterminen 2008. Undersökningsområdena är fundament, Meningslängd samt de tre ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Syftet är att se huruvida det finns någon skillnad mellan pojkars och flickors skrivande och dessutom att ställa det i relation till det betyg som de erhållit för sin uppsats.Undersökningen ger vid handen att flickor skriver något längre Meningar än pojkar och att flickorna även har längre fundament. Flickor med högre betyg uppvisar i denna undersökning ett sjunkande antal ord i fundamenten medan pojkars antal ord i fundament ökar med betyget.